Slumpad post: Mucho plugin
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

Alfvén, Malin & Hofsten, Kristina: Trotsboken

| 2011-09-07, 10:40

Läste förra upplagan för två år sen och gillade den. Lite småförändringar är det men detta är i stort sett samma bok.

Gillar bilderna och de små rutorna de har. Det som jag gillar allra bäst är dock sidan i slutet på varje kapitel “Att tänka på” och sen även “Lästips” så man kan läsa ännu mer, även barnböcker.

Det som var stora skillnaden var kapitlet “Extra krävande barn – mer av allt”. Ett lärorikt kapitel med historier ur verkliga livet oxå där familjer med den här “typen” av barn får berätta. Sånt gillar jag. Det sätter allt i perspektiv.

Fokuserade på kapitlen om 2- och 4-åringarna eftersom det är just vad vi har här hemma. Det känns verkligen bekant och det är väldigt skönt att få en ok-stämpel på att man får bli arg och trött.

Gillar Malin och Kristinas böcker och jag hoppas de hittar ännu fler nischade(?) områden att skriva om i det här ämnet.



Gerhardsen, Carin: Helgonet

| 2011-06-20, 10:45

Som jag sett fram emot den här boken och inte blev jag besviken heller – bara mer sugen på nästa bok.

Något känns annorlunda med upplägget dock. Inte uppbyggt på samma sätt. Fallet i boken och det genomgående fallet känns mer separerade på något sätt och har lite var sin del av boken.

Kanske var det ett misstag att läsa direkt och hela tiden, dvs med barnen i sandlådan, vid tv:n etc för jag fick lite dålig koll. Men jag ville ju läsa den! Ville ju veta hur det går med bakgrundshistorien… Nu kände jag mig lite okoncentrerad och hade lite svårt för att det blandades förnamn, efternamn och smeknamn – då några försvann i förra boken har nya personer kommit in och kryddar gruppen på ett bra sätt 🙂

Gillar verkligen sättet Carin skriver på och fantasin är det inget fel på 🙂

Hon lyckas dessutom få det att vända sig i magen på mig flera gånger. Huga! Hon är bra på att få mig att känna mig nära personerna  och jag hoppas innerligt att sånt där inte händer i verkligheten.

Undra hur många böcker hon tänker sig i serien 🙂



Sjöberg, Patrik: Det du inte såg

| 2011-05-31, 22:14

På 80-talet var Patrik min stora idol. Jag hoppade höjd och det gjorde han oxå. När jag såg att han skulle komma ut med en bok fanns det ingen tvekan om att jag skulle läsa den. Läste givetvis rubrikerna i samband med släppet och blev chockad och samtidigt imponerad av att han vågar komma ut med detta.

Så kom boken, och sen har jag haft den som åka-till-jobbet-bok. En kronologisk genomgång av hans liv kan man säga. Han bjuder på sig själv mer än jag någonsin trodde att han skulle göra och målar upp en bild av sig själv som väldigt mycket mer sympatisk än den media gillar att föra fram, även om han har sina sidor. Ärligheten känns äkta för han berättar om både ungdomsbus, skattehantering, kokain, sprit och festande, tjejer osv.

Språket flyter på väldigt lätt och det blir ibland nästan spännande att läsa 🙂

Otroligt intressant att få inblick i hur det gick till bakom kulisserna. Både vad gäller själva tävlingsbiten men även i det större perspektivet med idrottspampar och organisationer men framför allt hur en idrottsman av Patriks rang ibland har behandlats. Visst är allt från hans sida men jag ser inte så många anledningar att tvivla.

Älskade avsnittet om inspelningarna av Mästarnas mästare och skrattade högt (tvingade John att lyssna på högläsning av vissa delar).  Även när han berättar om hur det kom sig att han tog emot en OS-medalj (?) i cowboy boots och jeans är underbart. Massor med små anekdoter från Patriks liv får man ta del av.

Det finns dock en röd tråd som spinner genom hela boken och det är Viljo. Hur det som hände påverkat hans liv och hur det kom sig att det blev en bok om det. Starkt Patrik!

Rekommenderar verkligen boken för de som är intresserade av friidrott.



Connelly, Michael: Fågelskrämman

| 2011-03-21, 21:44

Hade förväntat mig en bok om Harry (läser ju inte på baksidan så jag visste inte) så det tog några sidor innan jag vande mig. Gillade ju Poeten som även den handlar om Jack. Tyvärr är det ju som vanligt så att jag inte minns knappt något alls därifrån.

Nåja, halvspännande i början och sen helt plötsligt sög det tag sådär som det ska göra och jag kunde knappt släppa boken. Några vändor på slutet tappade den lite fokus med alldeles för ingående tekniska beskrivningar vilket var synd för man tappade lite läsflytet, men den tog sig igen. Ett tag trodde jag även att boken skulle ha ett öppet slut så att det fanns plats för en uppenbar fortsättning men så blev det inte och det är jag tacksam för.

Klart läsvärd – såklart.  Som alla böcker av Connelly 🙂
Nu hoppas jag nästan att nästa bok handlar om Jack, eller kanske om både honom och Harry? Klart är i alla fall att oavsett vem den handlar om kommer jag att läsa den, gillar Connelly!



Landsem, Inger: Norstedts sifferbok för de allra minsta

| 2010-12-29, 15:16

Eller födelsdagsboken som Joel kallar den. Anledningen är att vi när vi tittat igenom boken visat hur gamla olika personer är, tex mormor, farmor, mamma, pappa etc. Sen påtalat att när man fyller år så blir man ett år äldre och hamnar på en annan sida. Joel tyckte det var mycket spännande.

Tycker boken är kanonbra. Gillar att det finns olika fokus, eller sätt, att visa på siffror och räknande. Tror vi kommer ha massor med glädje utav den här boken.

En suverän presentbok skulle jag vilja säga.



Gavelin, Ingegerd: Att möta sitt barn – och sig själv

| 2010-11-12, 20:58

Ännu en bok om att ha barn. Den här skiljer sig lite på några sätt från andra jag läst inom samma område. Främst för att den faktiskt inte bara fokuserar på småbarnsföräldrar utan funkar även när man har äldre barn. Det är annars lätt att glömma bort. Jag märker tex hur jag själv blir förvånad när exemplet hon tar har tonåringar med och inser då att vi har en lång och spännande resa framför oss.

Den ställer även ett antal frågor där man själv kan fundera över hur man agerar, tänker och är och även varför man blivit så.  Jag fick en och annan tankeställare, både av texten och av frågorna.

Den har många korta exempel från verkligheten som ger mervärde till texten. Först när jag får konkreta exempel så tar jag till mig texten på riktigt.

Gillar att man ska se det från den positiva sidan, eller tänka nytt när man fastnat. Inte döma utan försöka se varför någon agerar på ett visst sätt.  Man ska finnas där, vara en trygghet i barnets resa mot livet utan föräldrarna.

“Vardagssysslorna är livet, det bara är så.”

Den tanken gillar jag. Vi fastnar så lätt i att längta framåt till saker senare istället för att stanna upp och vara här och nu. Har försökt tänka mycket på att vara i nuet och här i boken får man bra tips.

Kommer att återvända till boken igen, särskilt för att läsa frågorna igen och fundera. Gillar att se föräldraskapet som ett sätt att utveckla sig själv. Att ha barn innebär att man lär sig en hel del om sig själv 🙂



Alfvén, Malin & Hofsten, Kristina: Tagga ner

| 2010-09-15, 22:47

Lagom bra föräldrar är bäst! – är en bok som behövs. Många föräldrar idag har enorma krav på sig – krav som man skapar själv eller kanske kan man säga att samhället skapar dem.

Gillar första “delen” bäst där det är olika områden som behandlas, “Om känslor”, “Tjat, hot och mutor” osv. Det blandas in korta exempel från verkliga livet vilket gör att det känns trovärdigt. Dock är det ett kapitel som handlar om skulden man kan känna för att ens barn ärver ens dåliga egenskaper. Den tanken har aldrig slagit mig inser jag och det är inte så att jag saknar dåliga egenskaper… Alla andra kapitel känner jag igen mig i även om jag tycker att jag faktiskt är rätt så nertaggad.

Delen där familjer som behövde tagga ner fick komma till tals var något lång och tvärtom så var delen där nöjda familjer lite kort. Det var skönt att faktiskt få läsa om att det finns de som är nöjda. De som tycker att de hinner med sina barn eftersom de pausat andra saker – och är nöjda med det.

Fick lite ont i hjärtat på slutet när föräldrar med utflugna barn fick säga vad de ångrade, eller fortfarande ältar. Tänk om vi alla kunde prata lite mer öppet om såna här saker! Saknade sen något slags sammanfattande/avslutande kapitel. För egen del kändes det som en stämpel på att jag tänker rätt i min föräldraroll. Det är ok att bli arg och ledsen. Det är ok att göra fel. Vi är en familj och vi är trygga tillsammans. Alltså klart läsvärd bok!

Känns som att boken riktar sig mest till småbarnsföräldrar, och jag hoppas att det finns (eller kommer) en liknande för familjer med äldre barn då stressen snarare blir större ju äldre barnen blir även om det blir på ett annat sätt.



Teiner, Åse & Glas, Anna: Föräldrarnas tvärtemotbok

| 2010-07-22, 15:59

49 galna lösningar på vardagens problem är underrubriken, men jag tycker nog inte att de är så galna utan inspirerande och logiska. Jag tror att vi i vårt samhälle har en förmåga att glömma bort att barn är väldigt kompetenta och i många fall själva kan hjälpa till att lösa problem, eller hantera dem problemen på bättre sätt.

Fast det kanske viktigaste jag läser ut bland alla tips är att lära sig att lyssna på sin magkänsla och inte på vad alla andra säger, eller vad man tror att de tycker och tänker.

Gillar den verkligen och har pepprat John med roliga anekdoter ifrån den senaste tiden. Har du barn så tycker jag definitivt att du ska läsa den, eller varför inte ge bort den till någon med barn?

Några riktiga guldkorn har jag fått med mig och kommer att testa i framtiden. Nu får boken en framskjuten plats på toaletten för det är perfekt att kunna läsa lite då och då, och formatet passar (faran är att folk fastnar där…). Alltså en bok man vill läsa i igen!

Hemsidan innehåller inte så mycket, men kanske kan bloggen eller facebook ge mer framöver!

Här kan du läsa vad Lilla O tycker om boken.

Boken är ett recensionsex från Norstedts.



Gustafsson, Lars H: Växa – inte lyda

| 2010-06-24, 13:40

Första boken jag läser av Lars, men inte den sista. Ibland var det som att läsa en spännande roman. Kändes nästan som att hitta hem när jag läste många av hans tankar och idéer. Sen finns det såklart saker jag inte håller med om men det är nyttigt att läsa dem och få en medveten insikt om var man själv står i vissa frågor.

Gillar en av hans fyra hörnstenar “förståelsen för barnets avsikter, förmåga och rättigheter“. Just det där med förmåga är bra att ha med sig för det är lätt att glömma hur barnet ser på världen och hur det kan se på världen.

Det är sannerligen inte lätt att vara förälder men jag tycker Lars framställer föräldraskapet så mänskligt på något sätt. Till skillnad från de Nannyprogram som han tar upp, och som jag själv sett och ibland reagerat på. Där känns det inte alls mänskligt… Boken innehåller många exempel från vanliga livet och illustrerar väldigt målande olika saker Lars vill visa och man förstår lätt vad han vill visa.

En fiffig hustavla skickas även med. Åtta vettiga saker att begrunda och finns på baksidan av omslaget – bara att sätta på väggen någonstans.

Läs den! Inte för att du ska göra som han säger utan för att du själv ska veta hur du vill göra och vara som förälder!



Wahl, Hillevi: Hungerflickan

| 2010-05-10, 7:48

Hillevis sjätte bok och den andra som inte har humorn i centrum. Åh vad jag lider med tonåringen i boken, tänk om man kunde hjälpa, eller tänk om någon annan hade hjälpt istället för att blunda. Är det verkligen så att de flesta blundar? Får mig att fundera på hur jag själv skulle agera (gillar böcker som får mig att fundera på sånt).

Förra boken handlade om barndomen, nu är det tonåren som står i fokus. Här bjuder Hillevi in oss till sitt mörka hål. Hon skriver väldigt öppet om matmissbruk (och annat som hör hennes tonårsliv till) och det känns nästan som att man läser någons dagbok, så nära får man komma. Ibland vill man blunda och inte veta.

Precis som förra boken berör den på djupet, även om det blir på ett annat sätt när det är en tonåring och inte ett barn. Intressant skillnad faktiskt.

Det känns skönt att veta att hon lyckats ta sig ur den onda spiralen för jag följer givetvis hennes blogg och blir varm inombords när hennes kärlek till barn och make lyser upp de privata posterna.  Jag hoppas det kommer fler böcker, oavsett tema, för jag kommer läsa allt hon skriver!