Sue | 2016-09-26, 7:51
Ännu en bok av favoriten Roal Dahl.
Älskar hur det alltid är så speciella personer med i Roalds böcker. Och sättet de löser problemen på är sällan det en själv skulle valt men det funkar.
Här tyckte barnen det var superhäftigt med baklängestext. Simon (7 år) ville gärna provläsa för att se om han kunde. Tyckte själv att det var en utmaning, särskilt om man ska ha flyt i läsningen. Så tur att det var korta delar.
Vi kommer läsa alla Roalds böcker kom vi överens om när vi tittade på baksidan och insåg att vi har många kvar!
Sue | 2016-09-20, 9:16
Som vi har längtat efter den här efter att vi läste första boken i våras. Vi började läsa samma kväll vi fick den. Det var med många löften om att läsa så snart vi vaknade som jag fick sluta på kvällen och strax före 7 dagen efter slog Joel (9 år) upp ögonen och det första han sa var “läsa”. En timme senare satt vi och åt frukost och hade läst ut boken som enligt barnen var enormt bra.
Man påminns snabbt om första boken och känner för Frank. Frank som inte har så många vänner (vanliga iaf) och smärtan i utanförskapet i skolan.
Förra boken gick i blått, den här är i lila. Bilderna tillför, barnen fastnar och tittar och funderar.
Är så imponerad av att kunna fylla en förhållandevis kort bok med så mycket. Jag drar paralleller till vår värld. Hur rädsla och grupptryck styr oss, våra tankar och handlingar. Hur mycket mod det krävs att våga stå emot, men att det känns bättre i magen om man följer sitt inre, och att man faktiskt genom det kan få andra att även de våga.
Lite halvjobbigt att vänta till januari på sista delen. Lovar att vi hänger på låset när den släpps!
Sue | 2016-09-10, 7:02
Vår första bok om programmering. Fattar inte att vi inte gjort detta tidigare! Otroligt roligt!
Men jag skulle nog säga att en bok är ett måste. Eller iaf någon slags instruktionshjälp för annars hade vi nog fastnat.
I den här boken går man igenom byggandet av ett dataspel. Det är tydliga bilder så barn som inte kan/orkar eller vill läsa texten kan ändå hänga med och få till det.
Man utgår från online-versionen av scratch så det behövs egentligen ingen egen dator utan det räcker med tillgång till en med internet-access på.
Sen är det ett antal olika kapitel som var och ett går igenom någon funktion i scratch. Mycket pedagogiskt. Man behöver INTE ha någon i sin närhet som kan det här med programmering skulle jag vilja säga. Iofs kanske 20 år i branschen gör att jag inte kan uttala mig?
Gillar såklart att alla kapitel har egna färger. Andra delen vill vi absolut ha! Trots att vi har andra böcker om programmering. Jag tycker det är bra med olika vinklingar och olika sätt att visa saker. Alltid lär man sig något. Kanske årets bästa julklapp?
Sue | 2016-08-27, 7:32
Vi har ju läst de två andra serierna om Jack och älskat dem så när vi fick reda på att det kom en ny serie, Jacks förbannelse var valet enkelt.
Jösses vad spännande den här var. När vi läst ut den tittade barnen (7 och 9) storögt mig när jag sa att nästa del kommer i november. De gillade det inte kan man säga. Gick ju såklart inte att sluta läsa boken när vi väl börjat. Kapitlen och texten är föredömligt skrivna, precis tillräckligt för att man ska vilja ha mer. Skickligt!
Önskar egentligen att jag hade kraften och viljan att låta barnen läsa dem själv för jag tror de är perfekta för de som knäckt koden. Dock känner jag mina barn såpass väl att det bara skulle knäcka dem och ta bort lusten. Gissar (och hoppas) att de snart kommer vilja läsa själva oxå.
Narnia-böckerna (vi pausade Silvertronen en kväll när vi läste denna) som vi läst mycket av i år inser man innehåller mycket krångligare språk (även mer gammaldags) och det är underbart med variationen.
När det var dags att sova ville båda barnen att jag skulle stanna kvar på övervåningen och det visade sig bero på boken och den vampyr som dykt upp i Stockholm…
Sue | 2016-06-16, 13:31
Jag trodde jag hade läst den här men jag har inget minne alls av historien så jag hade nog inte det. Nu har jag det iaf. Vi tokgillar den!
Vilken härlig historia!
Gillar Roalds fantasi. Hur det är så galet. Hur någon kan bli en mus, och sen gilla det. Tänket, mindsetet i boken är verkligen intressant. Att man inte blickar bakåt och ältar utan ser framåt och löser problemen.
Att den sen är spännande är såklart ingen nackdel. Ser fram emot att beta av resten av Roalds böcker!
Sue | 2016-06-11, 8:01
Vi gillar troll. Vi gillar den här boken.
Gillar att den är i serieformat. Gillar bilderna, historien, texterna. Det mesta helt enkelt.
Det är en ganska udda historia, lite som en gammal saga. Fast i nytappning.
Älskar att barnböcker är kortare och så himla olika att man får så många olika intryck. Den här är en sån bok som inte är som alla andra.
Sue | 2016-06-05, 11:01
Vi har ju läst ett par andra böcker av Roald och gillat alla så vitt jag minns. Därför roligt att få läsa den här.
Kortfattat: Mycket uppskattad bok här.
Älskar hur djur och människor tecknas (både med ord och bild), hur egenskaper berättas om. De tre bönderna får man rätt fantasifulla bilder av i huvudet!
Barnen gillade bilderna och vid något tillfälle fick vi pausa läsningen för de ville kolla på bilderna.
Jag som själv älskar att lösa problem funderade lite på hur räven skulle lösa situationen de hamnat i. Pratade med barnen om det och det visade sig att åtminstone Joel (9 år) funderat över samma sak. Ska man kolla ur ett genusperspektiv så är det ju mest män som tar plats och som gör, men här stör det inte. Barnen könas inte så vitt jag minns så det kanske bara är tjejer 🙂
Vi ska nog beta oss igenom resten av Roalds böcker framöver. Barnen insåg att Glashissen finns (fortsättning på Kalle och chokladfabriken).
Sue | 2016-04-25, 20:53
Sjukt spännande så det fanns ju bara ett val. Att läsa ut den direkt igår kväll när vi började på den.
Älskar hur den har så många djup. Den väcker många tanker och det var flera gånger som jag stannade upp i läsningen och frågade vad det tänkte om det vi just läst. Vet att de egentligen inte vill pausa läsningen men jag var tvungen. Utanförskap. Sånt gör alltid ont att läsa om. Särskilt när det inte bara är kompisar utan även familjen till viss del.
Bilderna är underbara. En blåton som gör att det blir lite overkligt. Gränslandet.
När jag ikväll frågade vad vi skulle läsa undrade de om vi kunde läsa Monstret på cirkus och jag sa att vi måste vänta till september på nästa bok så blev det rätt höga klagomål. Nackdelen med att läsa nya böcker!
Boktokigt skriver väldigt bra om boken.
Sue | 2016-04-04, 20:37
Wow! Så få ord, så mycket budskap, så talande bilder.
Älskar kartan som finns på första uppslaget, och som sen fortsätter på sista uppslaget.
Precis det man hör om i nyheterna, resan tusentals människor gör. På ett enkelt sätt som blir så talande med få ord och speciella bilder.
Hittade boken via Lisas instagram (som jag för övrigt älskar) eftersom hon översatt den.
Sue | 2016-01-17, 12:02
Gillar ju Roald Dahls böcker så jag slog till på den här, trots att barnen inte ville.
Imorse började jag läsa efter frukost och frågade om de ville lyssna. Självklart sa båda. En stund senare hade vi läst ut den.
Vi gillar den skarpt allihop och nu är jag sugen på fler böcker av Roald.
Gillar hur han lyckas vända på perspektiv och alltid ha med lite magiska delar. Det är noll miljöbeskrivning och helt fokus på själva storyn och lärdomarna.