Slumpad post: Dagens grattis
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

Wahl, Hillevi: Extremt kul!

| 2012-01-11, 12:59

Du kan, du vill, du törs!

Oj vad jag känner igen mig. Fast ändå inte på något sätt. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är. Kanske är det att jag är lite splittrad till NMT. Jag förstår känslan Hillevi beskriver eftersom jag känner samma sak via crossfitpassen, men jag känner lite tveksamhet inför längden på passen, myggorna, snön och så vidare, lite väl extremt på något sätt. Som att man måste överdriva lite, vara lite värre än andra.

Samtidigt har jag bestämt mig för att testa en gång under 2012, för jag vill veta! Innerst inne tror jag att jag skulle älska det. Kanske är det oxå för att jag älskar crossen så mycket att jag inte vill hitta något annat som tävlar mot det. Kanske för att det skulle vara praktiskt väldigt svårt att kunna träna eftersom de inte har pass på någon passande plats.

Jag gillar boken och jag tror att den kan peppa många att våga. Funktionell träning är framtiden tror jag, våra kroppar behöver röra på sig. Om man sen kör NMT, crossfit eller någon annan form må så vara. Så länge man kan hitta den träningsform som får en att må bra, vilja träna, längta till passen, bli besviken när man av någon anledning inte kan gå på ett pass då är det bra.

Samtidigt hade jag önskat samma format som tex Tjocka Tanten rocker fett för åh vad mycket jag gillar det formatet! Den här är skriven i dagboksformat vilket funkar ok. I slutet är det lite mer faktabaserade sidor som beskriver hur man bör äta och vad NMT består av – bra!

Följer sen länge hennes blogg så detta var inga nyheter för mig eftersom hon i 1,5 år skrivit om sina upplevelser kring NMT. Nu har hon skapat en ny blogg, med fokus på extremt kul – NMT.



Bergenholtz, Björn: Känn igen 25 fiskar

| 2012-01-10, 21:18

En alldeles perfekt liten bok för vetgiriga barn (och vuxna med lite dålig koll – typ jag).

Suveränt med bilderna och de lagom långa förklaringarna. Gillar att det blandas in lite roliga fakta oxå.

En bok vi kommer ha med på semestrar där vi kommer vara nära vatten!

Vill ha alla böckerna i serien – såklart.



Marklund, Liza: Du gamla, du fria

| 2011-12-06, 10:50

En ny bok om Annika, nr 9 och det var drygt två år sen senast. Blandar ihop lite med Katerina Janouch böcker märker jag. Oklart varför för historierna är inte alls särskilt lika.

Liza skriver i slutordet att hon gör mycket research och det märks verkligen, man blir lite allmänbildad på köpet tror jag. Gillar och tror Liza har en framtid i böcker med tyngre sånt fokus.

Först tänkte jag att den inte når upp till någon hög nivå men så inser jag att jag la mig trött halv 11 igår och kunde sen inte släppa boken förrän jag läst ut den, så den har något. Läskiga saker som händer och kanske är en av flera stories lite förutsägbar.

Ser fram emot nästa bok om Annika för nu händer det en hel del saker i slutet av boken som öppnar upp för nya scenarion. Känns som en bok som knyter ihop förra med nuet, eller kanske snarare framtiden. En slags mellanbok för att komma framåt i handlingen. Har fortfarande tyvärr Helena Bergström framför mig visuellt och jag tycker faktiskt inte att hon passar som Annika.



Pixibox: Jul

| 2011-11-21, 20:10

De andra boxarna gillade jag skarpt men den här är nog den bästa.

Böckerna som kommer med är: Adventskalendern, Jesu födelse, Ojsan, Tekla och tomten, Julens ABC, Ulf och Kajsa gör julgranspynt, Bo firar jul, Tomten och tomtens bror, Ville och vilda – tokig i julen, Emilias jul och Julsånger.

Den stora favoriten är Julsånger som Simon vill att jag sjunger mer eller mindre varje kväll. Endast en av böckerna hade vi tidigare och det var Ulf och Kajsa gör julgranspynt – från när jag var liten. Blandningen är väldigt bra. Rolig är även Tomten och tomtens bror och den har infört begreppet gröna tomten.

Gillar verkligen att man får en hel hög böcker med samma tema. Skulle vi ut och åka i jul skulle detta vara en given följeslagare. Ett litet paket att öppna när resan påbörjats.



Kepler, Lars: Eldvittnet

| 2011-11-11, 11:11

Oj, jag var fast från första sidan. Trots att jag gått och lagt mig alldeles för sent så har jag ändå läst minst en halvtimme varje kväll. Läste ut den i soffan mellan barnen när de tittade på Bolibompa.

Det känns som att paret “Kepler” nu har landat i en skön berättarstil. Första var så våldsam, andra var så osannolik på något sätt, den här har ett lagom tempo och lagom grafiskt våld (eller så kanske jag återigen väljer att inte fokusera på det för när jag tänker tillbaka på boken så är den rätt våldsam).

Det är korta kapitel och ganska högt tempo och man funderar hit och dit för att komma på lösningen, men jag lyckas faktiskt inte. Tror inte ens jag tänkte tanken. Gillar att Joonas liv vävs in mer och mer och att slutdelen ägnas helt åt det och jag tänker vara först i kö att läsa nästa bok. Även om jag förstår att jag samtidigt kommer att fasa för det som händer.

För fasar gör man här, hela tiden nästan. Spänningen som byggs upp är läskig och det händer inte alltid något så som läsare är man helt utelämnad på något sätt. Ovetande, utan kontroll.

Gillar att det blir flera klimax i boken, för att sen lugna ner sig en period innan nästa.



Juul, Jesper: Ge plats för familjen

| 2011-10-28, 10:05

…utveckla dina viktigaste relationer. Ännu en bok av Jesper Juul, denna gång tillsammans med Monica Øien. I början reagerade jag starkt på sättet boken är skriven. I intervjuform typ. Monica ställer frågor som Jesper sen målar ut svaren på. Nja, skeptisk. Jag måste dock erkänna att formatet växte och kändes riktigt bra till slut.

Har öronmärkt mer än 10 sidor och det är inte något jag gör ofta, men här stod det så många vettiga och kloka saker. En bok man måste låta ta lite tid att läsa tror jag, få  fundera lite på vad det är de säger egentligen och sen bilda sig en egen uppfattning kring det hela.

Jag håller inte med om exakt allt Jesper säger men jag gillar hans grundinställning och jag tycker jag får mycket att fundera vidare på. Fick en ny syn på det här med konsekvens. Det är inte en konsekvens att man inte får glass efter maten om man inte äter upp, det är ett straff. Det är däremot en konsekvens att man fryser om man inte tar på sig en jacka när man går ut på vintern.

Genom hela boken lyfter man fram olika citat och det kan jag se som lite störande för de avbryter flytet och jag undrar hela tiden om det är text jag redan läst eller text som kommer längre fram. Nu när jag bläddrar tillbaka i boken gillar jag dem dock. De gör att jag kommer ihåg vad det handlat om.

Det är viktigt att tillbringa tid tillsammans. Familjen och förhållandet mellan vuxna och barn är viktigare än jobbet och fritidsaktiviteterna. Det är samspelet och kommunikationen i familjen som lägger grunden till vilka vi blir som människor.

De säger så mycket klokt i boken att jag nog måste läsa om den i framtiden. För den här boken handlar inte alls mycket om riktigt små barn utan mer om större barn och det känns att det här med kommunikation blir viktigare ju äldre barnen blir. Hur pratar man med dem? Hur får man en bra relation med dem i framtiden?

Det här är en bok jag vill ha kvar och läsa igen.



Connelly, Michael: Nio drakar

| 2011-10-24, 9:21

Det är något med böcker som rör sig över ett väldigt kort tidsperspektiv. Jag kan inte släppa dem. Halva den här boken är sån.

Första halvan läste jag i vanlig takt och hade inga större problem att lägga undan den när jag blev för trött. Så kom jag till hälften ungefär och sen gick den inte att släppa. Först klockan ett på natten när jag läst ut den så kunde jag lägga den ifrån mig.

För dem som följer Harry Bosch är detta en nyckelbok skulle jag vilja säga. Blir spännande att se hur det här kommer att påverka framtida böcker.

Vilket otroligt driv! Det har ju varit ett par mellanböcker känns det som men den här!

Nu vill jag genast ha nästa bok 🙂 Nästa bok Prövningen verkar dock inte handla om Harry så jag får ge mig till tåls ett tag antar jag. Tur att det finns annat att läsa.



Lilla Barnkammarboken Julsånger

| 2011-10-17, 13:38

Älskar julsånger och älskar böcker. Perfekt kombo således!

Helt suveränt att det kommer med en skiva. Jag har redan fått en favorit i Pepparkaksparaden, en sång jag inte minns att jag tidigare hört så skivan fyller verkligen en funktion. Lite synd bara att ordningen på skivan inte motsvarar ordningen i boken. Skivan har redan snurrat ett tag, även om barnen verkar lite mindre intresserade än jag. Saknar dock information om vem som framför låten. Kanske har jag bara letat dåligt?

Stor blandning på låtar som är med, Stilla natt, Feliz Navidad, Mössens julafton, Nu är det jul igen, We wish you a merry Christmas, Lussekatt och pepparkaka osv.

Bilderna sen. Underbara. Alldeles underbara. Just att man verkar ha valt ut ett gäng som sen fått ett par låtar var. Så vitt jag kan tolka det så är bilderna gjorda just för den här boken. Gillar variationen det ger och att man oftast kan se vem det är som tecknat bilden eftersom varje konstnär har sitt sätt att utmärka sig på.

Ser fram emot julmys då kanske John kan få nytta av noterna och spela piano när vi sjunger 🙂

En bok (och skiva) att spara!



Wollin, Malin: Malin från Skaftnäs

| 2011-09-28, 22:02

Tror jag varit inne på bloggen någon gång bara för att inse att det inte är jag. Så känner jag lite om boken oxå.

Det finns dock några riktiga guldkorn där jag inte kan låte bli att fnissa högt, så boken har underhållningsvärde.

Kanske är det att vi lever väldigt olika liv. Jag kan faktiskt inte förstå hur hon klarar av att leva så mycket ensam som hon verkar göra. Mycket imponerande, med tre barn.

En sak jag hade lite svårt för var att krönikorna inte var ordnade i tid utan ett kapitel där hon har tre barn kunde följas av ett där hon bara har två. Fast samtidigt var det uppdelat på kategorier så det kanske ändå var bättre.

Klart värd att läsa för flerbarnsföräldrar som behöver få lite distans till sina liv.



Cocozza, Madeleine: Familjebygget

| 2011-09-19, 21:48

– ritningen som hjälper dig att förstå och bygga en familj. Gillar ju böcker om att vara förälder så när jag fick nys om denna var den självklar att läsa. Trots att språket är ganska akademiskt så är den inte tungläst alls och det finns många intressanta tankar i boken.

Man kan se familjen som ett projekt, med olika faser och delar (förälskelsen, kontraktskrivande, ledarskapet, utvärderingen och avslutet – i vissa fall då). För att familjen ska fungera så behövs olika delar och Madeleine jämför det med kostcirkeln, där insatsen är tid som delas upp i: partid, egentid, arbetstid och familjetid. Här kan det vara nyttigt att definiera dem inom familjen och det gäller att få i sig tillräckligt av alla delar i kostcirkeln. Gäller oxå att ha rimliga krav beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Måste oxå inse att det finns en hel hög med roller som ska delas upp emellan familjemedlemmarna – städare, diskare, kock, ekonomiansvariga, bilmekaniker, trädgårdsmästare, planerare, inköpsansvarig etc.

Sen blir det lite familjeteori, en slags ritning över familjeprojektet med parsystemet (med den erotiska relationen som har både en fysisk och en själslig dimension), föräldrasystemet (med bla arbetsfördelning), syskonsystemet (demokratiska principerna, samhörighetskänsla, likvärdig position i förhållande till föräldrarna etc). Till detta finns en generationsgräns.

Familjeprojektet har även en dimension i tiden – livscykeln som delas in i sex faser (1. mellan två familjer, 2. ett blir två, 3. småbarnsfamiljen, 4. tonårsfamiljen, 5. barnens slusas ut och föräldrarna går vidare, 6. den åldrande familjen). Beroende på fas har delarna olika mycket fokus (jag, parrelation, föräldraskap). Men man bör absolut inte glömma bort någon del under någon fas.

Gillar kapitlet om familjekultur och att man inte ska racka ner på andras familjekultur utan allt handlar om att visa respekt (inget är rätt eller fel) och att förhandla sig fram till nya familjens kultur.

Sista kapitlet vill ta död på myten om den lyckliga familjen och det verkar klokt. Vi skulle nog alla må bra av att se att livet ibland är lite jobbigt och inte så enkelt som det kan verka för andra.

Jag tror många skulle behöva fundera igenom sin familjesituation lite mer, innan man kommer så långt. Sån här kunskap borde läras ut i skolan banne mig – relationer och framför allt kanske just familjen är ju ofta en enormt stor del av livet.

Gillar tanken på att familjen är något långsiktigt som faktiskt inte alls tar slut när barnen flyttar hemifrån, men det är olika faser och det är nog bra att vara beredd på att så är fallet.

En annan sak hon trycker på är förhandlingar. Det funkar inte att en kör över den andre utan man måste sätta sig vid förhandlingsbordet och bli överens.

Skulle önska en samlad översikt av det hon beskriver, men inser själv när jag försökt stolpa ner det ovan att det inte är så enkelt som det först kan verka. Läs den helt enkelt!