Även Simon ser nappen som sin bästa vän och han använder en stor del av dagen till att pyssla med den. Oftast pillar han ut den ur munnen och blir då ledsen, men ibland lyckas han få in den i munnen. Tyvärr har han inte insett att han då ska släppa taget utan när han tar bort handen följer nappen med.
Dock har jag märkt senaste dagarna att han minst två gånger suttit med nappen i munnen utan att jag gjort mer än lagt den framför honom. O Joel har då inte varit i närheten.
Vi har blivit förkylda. Både Joel och Simon har snörvlat ett tag men nu har det gått över i lite hosta, och igår blev jag riktigt risig. Sådär ont i kroppen och helt slut. La mig ett tag, tog en voltaren och fram på kvällen kändes det faktiskt bättre även om det fortfarande gör ont i halsen.
Tog beslutet att ha Joel hemma från dagis åtminstone idag, och Simons bvc-besök har jag ringt och ställt in. Vill inte vaccinera honom (5-månaderskontroll) när han inte är helt kry. Vi var förresten inte de enda som ringt till dagis med sjukt barn idag…
Nu har Simon somnat, Joel tittar på Bolibompa och jag sitter med laptopen i knät. John har cyklat till jobbet. Blir en lugn innedag idag för oss.
När klockan närmar sig kvart i tre på dagarna stoppar jag ner Simon i babybjörnen och går iväg med tvillingvagnen till dagis. Viktigt att komma ihåg och ta med är Joels lilla ryggsäck där Findus, fusk-Bamse och napp finns sen morgonens lämning. Parkerar vagnen utanför och går in för att hämta Joel. De äter mellis vid halv tre och hinner sällan ut till att vi kommer.
Roligt att få se Joels min när han får syn på mig. Oftast kommer han springande och ger mig en kram. Det värmer!
Sen har jag senaste dagarna gjort det enklare för mig – vi tar med alla grejer ut till vagnen så kan jag först ta Simon ur bärselen och lägga i vagnen. Sen blir det enklare att sätta på skor 🙂 Blir spännande i vinter, fast då är Simon förhoppningsvis så pass stor att han kan sitta på golvet.
På hemvägen vill Joel numera alltid ha sarongen över vagnen och sen ligger han där inne och myser. Jag tror att även Simon gillar “kojan”.
Simon är fullkomligt galen i nektariner. Han fick smaka för ett tag sen när jag åt en och fattade tycke för det. Eftersom han flera gånger när jag gett smakportioner vägrat öppna munnen efter att ha smakat en gång så tänkte jag lura honom lite.
Tog en nektarin som han fick äta på och sen la jag på lite annan mat på nektarinen. Gick hur bra som helst! Sen ville han även äta lite från skeden även om det inte alls är lika poppis.
I onsdags blev det oxå gråt vid lämningen men jag vet ju att det går över så det känns lättare och lättare. Efter hämtningen så var det dax att förbereda oss inför kvällens gårdsfest på dagis. Det var knytis och vårt bidrag blev mozarellasallad. John kom hem lite tidigare än vanligt och vid halv 5 var vi på dagiset.
Efter att ha ställt in maten på bordet så började det med att de flesta barnen och fröknarna sjöng för oss en stund. Joel ville först inte vara med eftersom han var lite rädd att vi skulle gå men det lossnade efter en stund.
Simon slocknade och Joel åt glass på hemvägen
Sen var det dax att äta och Joel ville då sitta vid ett helt annat bord än oss. När han spanade in pannkakorna lite väl mycket (finns ju ägg i dem) vid det borde fick han flytta till oss.
Efter maten blev det såpbubbleblåsning och tipspromenad. Det hela avslutades med prisutdelning – alla barnen fick pinnglass.
Vi började ju testa lite smakportioner med Simon för ett tag sen men han har inte riktigt hajat det där med mat än och vi har väl inte varit så duktiga heller utan det har blivit någon gång per vecka. Nu ska jag börja jobba om 1,5 månad så det är hög tid.
Vi kan dock räkna med hjälp från Joel har vi märkt.
Två mornar i rad nu har Simon käkat strax efter fem och då har Joel vaknat till liv. Fem vill åtminstone inte jag gå upp så jag har försökt få honom att somna om vilket har gått bra. Dock har Simon vaknat till liv ungefär när Joel somnat om och ungefär vid den tiden går John upp. Jag vill inte gå upp då heller.
Jag har då flyttat Joel lite mot Johns sida i sängen och lagt Simon på min andra sida (med kuddar längs kanten så han inte kan ramla ur sängen). Sen har jag sovit med en knodd på varje sida. Inte sover man djupt men det vägs upp av hur otroligt mysigt det är att sova så nära små barn. Det värmer i hjärtat att lyssna på deras andetag och se deras rofyllda ansikten.
Redan förra veckan började det med bilkörningen. Idag la jag Simon på mage och skulle ta fram någon rolig leksak tänkte jag. Såg ratten och tänkte att han kan ju prova. Han fullkomligt älskade att ligga och framkalla ljud!
Nu har Simons första tand dykt upp, nästan på dagen lika gammal som när Joels första dök upp. Han verkar inte ha haft ont av det, precis som Joel, vilket är mycket skönt. Annat blir det väl med kindtänderna senare…
I början var Joel lite hårdhänt mot Simon ibland, men nu är det längesen. Istället blir Joel nu väldigt upprörd när Simon greppar saker och då löser han det genom att springa och hämta en av Simons leksaker så att han ska pilla på den istället. Jättegulligt!
I morse låg Simon på golvet och körde morgongympan och när Joel var klar med frukosten klättrade han ner till Simon och jag tog fram mobilen för att filma.