Igår kväll snöade det! Joel stack direkt ut och gjorde en snölykta. Simon och vi andra orkade inte.

Idag var det träning på schemat och trots minus 5 så stack vi ut alla fyra. Jonathan och Martin var med och Micke. Vi tog oss till utegymet och körde ett pass (kändes rejält i både armar och ben efteråt).

På hemvägen kom barnen mycket väl ihåg att vi igår lovade gå förbi första isen på hemvägen så det fick vi såklart göra. Fem minuter senare var isen i princip borta och barnen lite blöta. Så vi gick hem och glodde på Star Wars.

Efter lunch tog vi oss till pulkabacken men tyvärr var snön i princip bortåkt. Men otroligt härligt att vara ute!

På förmiddagen drog vi som sagt till badhuset men det räknas ju inte som att vara ute och är det en halvtimme minst per dag så är det. Vid 2 kom Sanna och co och ringde på. De skulle ut en sväng. Vi hakade på. Joel tog på sina nya termobyxor för att testa (de fick med beröm godkänt).

Först upp i skogen mot grillplatsen, på vägen dit hittade vi en is. Otroligt spännande såklart. Vi tyckte dock att vi kunde ta den på hemvägen. Drog vidare upp på berget men det var inte riktigt lika roligt när det var ljust så vi gick vidare ner i skogen och gick lite hinderbana innan vi hittade nästa is.

Den utforskades rejält kan man säga och här fick Joels skor och byxor utstå diverse tester (väl hemma visade det sig att endast ena strumpan var lite blöt). De skrek och tjoade och hade sig en lång stund tills vi vuxna tyckte att det räckte. Vi lovade att gå förbi den andra isen imorgon efter träningen.

Alltså jag har en hel del minnesbilder från Star Wars-filmer jag sett. Idag såg vi episod 5 och inte en enda av dem dök upp (jo kanske någon med Yoda förresten men det beror lite på vad som händer i nästa film…), så det var nästan så jag undrade om jag sett den filmen.

Nåja, den var väldigt spännande tyckte både jag och barnen (John kan dem framlänges och baklänges). De tyckte möjligtvis att den var lite lång (de var sjukt trötta men hade ändå svårt att somna sen).

Gissar att vi ser nästa imorgon 🙂

Idag blev det bad igen. Vi satte klockorna så vi kom iväg dit till 9. De öppnade 8 och när vi kom var det knappt någon där. När vi gick två timmar senare var det desto fler…

Vi hade spritt budskapet till lite vänner och bekanta så det var barn från typ 6 familjer (och minst en vuxen från varje) där. De flesta lekte i stora bassängen på flytverktyg och vi vuxna agerade späckhuggare, hajar, valross etc. Extremt uppskattat. Otroligt roligt att Joel nu kan haka på eftersom han kan sitta så pass bra.

Simon tränade och tränade och tränade. Dels på att hoppa i från kanten och simma ner till botten och plocka upp någon sak, dels på att simma och klarar nu 10-15 meter skulle jag tro. Enormt roligt att se hans envishet i att lära sig. Värt mycket!

Dessutom är allt bök i omklädningsrum och dusch borta. Underbart!!! Älskar att ha stora barn 🙂

Såg episod 1-3 på bio när de kom. Har sett episod 4-6 lite då och då under åren, någon har jag sett flera gånger. Har haft usel koll på vilken som är vilken, grundstoryn etc.

Idag slog vi till och såg episod 4 med barnen. Det visar sig att jag inte sett den så det förklarar lite min okunskap faktiskt. Barnen satt som förhäxade och jag läste textningen högt (funkade rätt ok). De har örnkoll på det mesta då de spelat Lego Star Wars.

Nu blir det episod 5 och 6 och så får vi fundera på om 1-3 är ok för barnen. Själva ska vi se episod 7 på bio någon gång under lovet.

Vi har sagt att vi ska vara ute minst 30 minuter per dag. Jag och John tränade på morgonen (check), Joel och Elvira lekte ute ett bra tag på förmiddagen (check) men vid 4-tiden insåg vi att Simon inte varit ute. Så det var bara att ta sig ut. Joel hakade på och även William som var över hos oss. Vi gick och hämtade Jonathan oxå. Sen tog vi med lite ficklampor och drog upp i skogen – till samma plats som vi hade Joels kalas.

Vi lekte lite lekar som gick ut på att hitta de andra som gömt sig (jag tittade på mest). Så såg vi att eldstaden där vi grillat glödde lite och kollade lite närmare. De som varit där före vi kom hade inte hällt någon vätska på utan bara lagt några stenar på elden… så när det blåste tog det sig lite. Vi spanade lite, och det gav sig inte så vi ringde till slut John som kom upp med lite vatten. Nu kan vi somna med gott samvete.

Filmade dessutom lite där man tydligt ser hur bra det är med reflexer… Joel har suverän jacka och lysande skor i dessa bemärkelser. Ingen av de andra hade det och det syntes i mörkret (jag hade pannlampa).

Joel behöver lite nya kläder så han och jag drog till Farsta (lämnade av Elvira som sovit över på vägen dit). Det var inte bara vi som tänkt shoppa så vi fick leta rätt länge efter en parkeringsplats.

Vi hittade ett par röda byxor och ett par tofflor (storlek 37 krävdes!!!). Joel ville dessutom fika. Han fick syn på ett fik vi inte sett tidigare. Mysigt att sitta där och stirra lite, prata lite och äta lite gott.

Vi fixade förresten några nfc-taggar åt John, plus en extra spelkontroll till Ps3.

På julafton möttes vi återigen och tog oss till utegymet. Vi har pausat sen i oktober… diverse orsaker (bla förkylning och ryggont), men nu är vi igång igen.

Helt otroligt skönt! Vädret har levererat och kroppen har funkat (känns väldigt mycket bättre)! Idag lekte vi lite på hemvägen, dels gick vi sittandes på huk – apjobbigt och dels testade vi att krama ett träd. Jobbigare än man kan tro.

– om en relation i nöd och lust med Alzheimer. Bläddrade runt lite på Readly som jag gör ibland och råkade se denna. Öppnade och började läsa lite smått. Fastnade. Ska erkänna att jag skummade vissa delar men det allra mesta läste jag (särskilt när jag insett att jag faktiskt skulle läsa boken, inte bara bläddra i den).

Otroligt viktig bok. Ulla beskriver enormt bra om hur det kan vara i en relation där ena personen får Alzheimer. Vilken fullkomligt vidrig sjukdom. Vilken sorg för närstående, och givetvis den som är drabbad (fast på ett annat sätt).

Hon beskriver även hur jag tror många kvinnor känner där de tar ansvar för mer än de egentligen orkar. Inte vilja belasta andra, inte vilja be om hjälp, inte bryta ihop och så vidare.

Det var inte meningen att jag skulle läsa den men jag är superglad att jag gjorde det. En bok som behövs. En bok som berör. En bok som talar om att det är bäst att leva nu för du vet aldrig vad som komma skall.

Finns även som inbunden.

Gillade verkligen utmaningen att hitta på fler lekar och spel med familjen (nära och kära) så vi kör även 2016. Nu är det dock 52 som gäller – ett per vecka i snitt helt enkelt. Det borde man absolut kunna få till. Får bli några favoriter från höstens utmaning.

Vill ni hänga på? Tagga gärna med #52passlekspel och häng  i vår fb-grupp.