I våras var jag och fick rumpan knådad hos min massör och skillnaden i rörlighet var helt enorm. För snart två veckor sen var jag hos kiropraktorn och för första gången kändes det i kroppen som hos Cia (massören). I säkert fem dagar hade jag sen enormt spända muskler i skinka och lår så jag vet inte riktigt vad som hände. Ont som tusan gjorde det iaf. Några kvällar fick jag tom ta värktablett för att kunna somna, sen gick det plötsligt över en dag. Under tiden jag hade ont hade jag svårt att spänna magmusklerna (skumt samband kanske?).

Berättade för Cia när jag var där igår och hon började massera. Testtryckte på skinkorna och AJ! Hon tog ett ben i taget och la benet i en vinkel där muskeln slappnade av helt, lät det ligga där någon minut och la sen tillbaka benet och testtryckte på exakt samma sätt igen. Ingenting.

Idag har det känts kanon igen. Fantastiskt att ha någon som kan göra underverk! Nu vill jag dock att rygg, rumpa och lår ska bli helt bra 🙂

Idag var jag på mitt första besök hos en naprapat. Tänkte prova och se om en sådan kan göra något åt min stela rygg och nacke. Har gått hos kiropraktor ett tag tidigare och gjort vissa framsteg vad gäller hållning m.m.

Eftersom jag bokat tid på en pappaledig dag fick Simon följa med. Jag hade förvarnat och de sa att det inte ska vara något problem.

Till en början gick det bra, men efter halva behandlingen började Simon bli lite trött och började göra sig alltmer påmind. De sista fem minutrarna av behandlingen ackompanjerades av skärande skrik och högljudd gråt… Nästa besök blir nog utan barn tror jag.

Själva behandlingen var som ett mellanting mellan massage och kiropraktor. Lite knakningar i nacken, lite tryck på triggerpunkter och lite massage. Jag fick även lite stretchövningar och en ny tid om två veckor. Verkar lovande tycker jag!

Igår morse vaknade jag med nackspärr. Körde med ormsalva och värmekudde lite då och då under dagen. Inte helt enkelt eftersom både Joel och Simon var hemma, men det gick. Mest irriterad var jag över att jag skulle missa träningen, så jag bestämde mig för att testa ändå. Tog mig dit och varnade instruktören.

Det gick finfint! Tror till och med att det var bra för inatt har det blivit bättre och idag känns det inte alls lika mycket.

Nu funderar jag allvarligt på att be kiropraktorn hoppa över nacken ett tag för helt uppenbarligen lossar han saker som min nacke inte är redo för, än.

Idag när vi lämnat Joel på dagis knallade vi till t-banan. Simon som vaknat vid 6-hugget somnade före vi kom dit, sittande såklart. Sen sov han ända till vi gick av vid Skanstull. Promenerade till kiropraktor på Rosenlund och han tittade nyfiket på allt och alla.

Anna och Olle mötte upp hos David så fick vi var sitt besök utan barn. Knakade lite här och var, och jag fick lite tips på övningar som jag tycker är svåra på cirkelträningen.

Lunch i Ringen och sen vidare promenad där Simon återigen somnade sittande och sen sov ända tills vi nådde Bagarmossen med t-banan. Skönt att trotsa höstrusket!

Nu ska vi hämta Joel och kanske göra chokladbollar.

Den här gången gick det fort att bli bra, både för mig och för Joel. Joel kräktes de där tre gångerna på kvällen/natten och sen inget mer. Det tog några dagar innan han åt som vanligt och hade samma energi men ändå!

Själv gick jag från kiropraktorn lite besviken för jag tyckte inte han gjorde så mycket mer utöver det vanliga, även om han såg hur sned jag var (vänster höft blir högre, eller om det är högra som blir lägre). Dock insåg jag på fredagmorgonen när jag gick upp ur sängen att jag inte längre var sned, och inte hade jag särskilt ont heller utan kände mig bara lite mör. Magiskt!

I natt när jag vände mig i sängen vid ett tillfälle knäckte det till i ryggen. Just då orkade jag inte bry mig men sen när jag skulle upp på toa insåg jag att det var ryggskott – igen.

I vanliga fall brukar det vara svårt att röra sig och man får kompensera med magmusklerna så mycket man kan. Är man gravid i vecka 27 så kan man glömma det där med magmuskler… Det var så jag garvade åt mina försöka att röra mig och hitta en ställning där det inte gjorde ont.

Det lossnade lite till morgonen iaf (lite med hjälp av en vetekudde) så jag tog mig till jobbet och har nu fått tid hos kiropraktor i em för att se vad han kan åstadkomma.

En gång per månad lite drygt så kommer Joel och besöker jobbet (John besöker då kiropraktorn) och vi passar sen på att äta lunch på stan alla tre.

Framtiden är utstakad?

Joel gillar att utforska kontoret. Idag testade han ett tangentbord och hittade en skrubb med en korg med påskägg i (tomma). De var jättespännande. Jag var lite rolig och satte en halva på mitt huvud. Den fick jag sen inte ta av utan skulle ha kvar på huvudet. Dock lockade något annat helt plötsligt och han glömde bort påskäggen och min huvudbonad åkte tillbaka in i skrubben. Givetvis hittade han till grytskåpet och gjorde en mindre inventering.

John dökupp och hungriga begav vi oss till Ringen för att äta Sushi. Idag bad jag om några risbollar till Joel och de fick vi minsann gratis 🙂 (inte som på hem och villamässan där vi kunde få 3 stycken för 25 spänn eller vad det var). Joel blev mycket förtjust och vägrade såklart äta den medhavda barnmaten – men ris är det väl många barn som lever på?

Idag var det finbesök på jobbet. Helena hade med Freja och jösses vad hon hade växt sen vi såg henne senast.

Joel och Freja fajtas över vattenflaskan

Vilken trevlig hund! Trots endast 4 månaders ålder så skötte hon sig exemplariskt och många på jobbet ville ta med sig henne hem (även jag).

Ett tag före lunch släppte John av Joel för att åka vidare till kiropraktorn så Joel fick komma med upp och hälsa på kollegor och givetvis även Freja. De verkade gilla varandra.

Freja med köttben

När John kom tillbaka blev det gemensam lunch i Ringen – sushi. Joel smakade lite men fick barnmat oxå. Han tyckte det var spännande med mannen som samlade ihop brickor.

Freja fick oxå lunch – rå även den 🙂 Tydligen någon specialdiet som man kan ge hundar och som de ska må väldigt bra av.

Efter att ha varit gravid och då gått upp 20 kg+ och sen burit runt på en knodd så har ryggen inte känts helt ok. Anna tipsade om sin kiropraktor David och jag bokade tid.

Idag var det dax för besök. Kände förtroende direkt efter att ha hälsat. Vi tittade på min hållning i en spegel och inte är det konstigt att det inte känns 100%. Är helt enkelt sned – vilket är vanligt när man varit gravid och sen burit knodd. Han tryckte och knakade lite här och var – mest i vänstra sidan (tror jag det var).

Huga vad det är läskigt när det knakar. Nu har jag lite övningar som jag ska göra och sen ska jag tillbaka om 3 veckor. Det finns hopp!