Simons dygnsrytm är sådär just nu och jag vaknar sjukt tidigt så idag packade jag utefrukost strax före 5 och vi knallade runt och lekte i lite lövhögar och åt frukost. Hemma igen före halv 7.

Inte en enda människa såg vi men ett par råddjur som Raffe skällde på och några harar som han missade helt.

Ingen soluppgång att tala om och rätt jämngrått men skogen är ju alltid skogen!

Vet inte när det började men Raffe älskar det. När något av barnen är med har vi ofta råkat (?) hamna vid vatten på något sätt och för att underhålla Raffe började vi kasta ut pinnar i vattnet. Kanske även för att han ska våga sig ut i vattnet för han gillar ju verkligen inte vatten.

Nu börjar han bli riktigt modig faktiskt och senaste veckan blir det nästan två besök per dag vid något vatten.

Riktig skönsång bjuder han ofta på dessutom.

Han kan bära rätt kraftiga grenar.

I december var vi lika långa, i slutet av januari tog jag den här bilden.

Nu är det bara att konstatera att jag är kortast i familjen.

En typ av milstolpe ändå när man blir omväxt av sina barn.

Det ser inte ut som att han kommer sticka iväg lika långt som Joel så vi får se om Johns position som näst längst är hotad.

Alltså vilken underbar vinter! Älskart!

Idag fick jag upp Simon så att han kunde käka frukost och vara i form för en lunchrunda. Morgonrundan utspelade sig i minus 15 men lunchrundan bra mycket varmare. Oklart med temperaturen men solen. Solen värmer! Det är så otroligt amazing när det börjar ske. Verkligen wowkänsla!

Raffe älskar verkligen när Simon är med. Det blir lixom lite upptåg då och han är givetvis med. Oftast (tyvärr) skäller han ganska mycket så vi blir lite trötta på honom.

Idag var in planering guld så jag kände ingen som helst stress och åt min lunch när jag kom hem istället. Superbra!

Nu kan vi lägga ytterligare ett pussel till högen över avklarade pussel. Älskar verkligen att testa olika typer av pussel. Detta var av hårt trä, väldigt snirkliga bitar som förvissor passade men de satt inte tajt ihop. Efter ett bra tag insåg vi att vi kunde använda “kolaformen”. Blev lite enklare.

Älskade hur vissa bitar hade formen av djur. Väldigt sinnrikt design. Imponerande!

Det var dock sjukt svårt att lägga. Även när vi hade 9 bitar kvar var det lite utmanande att plocka rätt bit till rätt plats…

Igår vid lunch (skidskytte) så drog vi igång nästa pussel. Eftersom förra var så sjukt svårt så körde vi på ett med 500 bitar.

Det gick hur enkelt som helst visade det sig. Kanske lite för att mönstret var enkelt oxå. Roligt att igen kunna se en bit och veta var den ska ligga. På förra pusslet var det bara få gånger det hände, här hände det rätt ofta.

Nu får vi se vad vi drar igång för nytt pussel.

Raffe älskar när Simon är med på hundrundorna. Redan när han börjar sätta på sig strumporna inne går han upp i varv och kan knappt bärga sig.

Igår när jag skulle gå på kvällsrundan hade Simon sagt att han inte pallade. Han satt dock i trappan så Raffe hoppades nog lite.

Vi gick iväg och han gick till Helikopterparken (en av lekplatserna i området) på väg till gräsmattan. Där stannade han och gjorde tass mot några grejer. Sen stannade han. Spanande hemåt.

Vips ville han gå hemåt igen. Jag tänkte att han kanske hellre ville gå i Skarpnäck. Icke! Han gick direkt hem och ville in. Det händer aldrig. Om jag glömt något får jag i princip bära honom hem för han vägrar.

Väl inne råkade Simon komma ut från toa och Raffe stirrade ut honom. Jag sa som det var, att han vänt om. Kanske att han förväntat sig att Simon skulle komma lite senare. Simon insåg att han faktiskt var tvungen att följa med. Raffe blev såklart överlycklig och skällde och skuttade hela vägen till “gräsmattan”.

Sen njöt vi av snö och härlig natur i nästan en timme.

I mitten på december drog vi igång och tänkte att vi kanske hinner klart till jul. Det gjorde vi inte.

Vi trodde hela tiden att det skulle bli enklare men det var kämpa hela vägen. Två bitar har dessutom försvunnit under tiden. Vi har lite misstankar kring var de kan vara och ska leta.

Intressant hur olika pussel är. Vi tyckte ju förra med döskallarna oxå var svårare än väntat men här trodde jag faktiskt att mönstren skulle ge oss mer än de gjorde.

Vi hade mycket nytta av separata bilden på mönstret som kom med. Särskilt med att hitta de emblem som satt vid varje mönster.

Idag jobbar John hemifrån till skillnad från igår så då hade vi planerat in att köra förbi skolan. Vi lämnade hemmet strax efter 11 och passade på att åka förbi Ica och hämta paket (kalendern!). Otroligt nyttigt för Simon att köra i snömodden (nästan regn igår).

Sen körde vi mot stan och Hornstull. Rullade in 11.49 (plan var 11.50) och både mentor och kurator kom ut och snackade en stund.

Nästa stopp på resan var Willys där jag gick in och snabbt plockade på lite grejer, tog mig ut med kundvagnen nästan till bilen (moddigt värre). Packade in, beställde från Max samtidigt som Simon körde mot Max (över parkeringen). Gick in för att hämta och passade på att gå på toa, sen var maten nästan klar direkt och jag hoppade in i bilen. Klockan var då 12.50 och jag hade en avslutande föreläsning på Faciliteringskursen som började 13.00 så jag passade på att klämma i mig min lunch på väg hem.

Väl hemma bar vi ner allt och tog oss in. Simon var en hjälte och lekte lite kort med Raffe så jag kunde få av ytterkläder och ta in kassar utan att Raffe hoppar som en tok på baktassarna och ylar framför mig. Rusade upp och loggade in på “mötet” och kunde sen i lugn och ro med mina trådlösa lurar gå ner och packa in grejerna när jag lyssnade på inledningen.

Ikväll blir det städ och slutföra (nja…) sista uppgiften på kursen inför gruppavstämning imorgon och inlämning på söndag.

Igår var John på kontoret vilket innebär att jag går med Raffe även på lunchen. Jag och Lotta hade planerat att ha vårt månatliga samtal – den här gången på telefon men vi hade ju en bonus i december där vi sågs på riktigt. Vi hade sagt att vi skulle höras 11, så fram till dess jobbade jag på med diverse olika saker.

Stämde av med Simon om att han inte var hungrig innan Lotta ringde och medans vi pratade mikrade jag lite lunch och åt den. Sen tog jag mig ut i snöovädret med Raffe och telefon. Han fick styra och vi strosade runt lite här och var. Han kollade lite extra på mig eftersom jag pratade i telefon. Gör inte det så ofta och jag tror att det förvirrar honom något.

Väl hemma avrundade vi och Joel kom hem. Han har bara en lektion på onsdagar. Det innebar att jag och Simon skulle kunna ge oss ut och jogga (vi kan inte lämna Raffe ensam). Kollade med honom och vi stack ut på vår 1 km “långa” runda. Även detta i snökaoset.

När vi kom hem fixade jag lunch åt Simon för att sen köra mitt dagliga pass. Avslutade med att unna jag mig en kvart med sociala medier.

Vips var klockan 13 och jag behövde beta av lite olika saker.

Älskar flexibiliteten i att vara frilansare. Inte känna att jag inte kan ta 2 timmars lunch.