Fattar inte riktigt hur fem månader kan ha passerat. Läskigt!

Har njutit i massor av naturen i maj. Många stubbsittning och utefrukostar. Fantastiskt härligt med tidiga mornar då ingen annan är ute.

• • Att ha koll är skönt men det tar oxå kraft. Har släppt skolarbetet för Simon då det helt enkelt inte går att hänga med, och han inte heller har ork för det. I övrigt har jag bra rutiner som gör att det inte blir så jobbigt utan mest smidigt. På jobbet kämpar vi oss framåt mot bättre koll – mycket skönt!
  • Tycker fortfarande jag skrattar och ler rätt mycket så jag har nog ofta skoj. Kanske inte så mycket för att jag gör saker som jag tycker är skoj utan tack vare sällskap (både de flesta kollegorna, Raffe, barnen och John)
    • Bloggar lite nu och då. Mest på helger faktiskt. Räcker lixom med skärmtid på jobbet plus att vardagskvällarna inte räcker till så mycket mer än middag (fix och äta), Raffe, annat meck och så högläsning med Simon.
    • Kollat på ett par saker när jag stickade. Rätt najs.
    • Lyssnat på musik och ett par saker på SR medans jag pysslat, och någon pod otroligt nog.
    • Fotar gör jag dagligen, massor. Sjuka mängder bilder i maj.
    • Pysslat jag verkligen gjort. 49 dagar med handarbete är helt fantastiskt bra! Bakat något mindre än i april.
    • Kunskap har jag nog fått delvis på jobbet men även privat genom en del böcker om utmaningarna kring Simon.
    • Läst har jag verkligen gjort fast mest högläsning med Simon – Engelsforsserien betar vi oss igenom.
  • Hälsan har helt klart förbättrats. Ashwagandha som jag oftast kommer ihåg morgon och kväll tycker jag har gjort en kännbar förbättring (mindre pirr i benen och en pigghet ibland som jag inte känner igen. Ett besök hos osteopaten och höften är helt lugn nu. Armen/nacken sådär fortfarande. Hälarna är otroligt mycket bättre (särskilt om jag jämför med för 6 månader sen). Den högra känner jag nästan aldrig av och den vänstra lite nu och då. Klarar dock 8000+ steg utan att bli märkbart påverkad. Underbart!
    • Jag går med Raffe en eller två rundor på per dag och cyklar ibland med Simon plus att vi fortfarande kör 15 min yoga på vardagsmornar så rörelse får jag.
    • Vilan går helt ok. Sover lite sådär på tidiga mornar och har inte riktigt orkat läsa men istället ibland gått ut på tidig morgonrunda. Stubbsittning och natur är väldigt härligt dessutom – vila för själen!
    • Kost går både upp och ner. Äter rätt bra men slår till på lite godsaker rätt ofta. Tycker mig märka att jag småäter mer nu, går och letar i skåpen om jag får en paus.

Familj & vänner

En ganska skärmig månad ändå och det känns som att vi inte riktigt har någon ork att hitta på så mycket ihop.

• Vänner är lite svårt att få till men jag har lyckats med 1n lunchpromenad med Sanna, och telefonsamtal med Lotta. Sara ringde efter att vi mejlat lite och kom även förbi på middag, hundrunda och rabarberpaj. Plus en hundrunda med Annorna.
• Kollat på ett par filmer tillsammans i familjen.
• Faktiskt spelat lite kort vid kvällisen ett par gånger.
• Sovit i vardagsrummet några gånger men inte varje helg…  Dock inte John, men Joel några gånger.
• Jag och Simon högläser minst en gång per dag (ibland flera, lite beroende på hur min jobbdag ser ut)

Jobb, nätverk & kompetens

Legat rätt lågt här.

• Fick till en morgonkaffe!
• Fortsätter jobba hemifrån och det är nu vardag.
• Blir ganska intensiva dagar men ofta tar jag faktiskt 1,5 timmes lunch, och vissa dagar har jag annat för mig (BUP, skola, osteopat etc)
• Varit en dag på kontoret och det var oväntat upplyftande!

Miljö och framtid

• Snöat in lite på permakultur som jag tänkte undersöka vidare.
• Funderar mycket på de här bitarna men landar inte så mycket i något just nu.

Fokus 2021: januari, februari, mars, april
Tidigare år

Såg ett inlägg där de hade rabarber på smördeg och vi hade ett sånt paket som legat i frysen i evigheter. Så jag slog till i helgen. Kunde inte låta bli att färgsortera lite (har sett otroliga bilder på nätet…).

• Tog ett halvtinat smördegspaket med fyra plattor.
• Bredde ut margarin på dem
• La på rabarber (färska) och hallon (frysta).
• Hade på lite socker
• Hyvlade margarin som jag hade på
• In i ugnen på 200 grader i 20 min

Sen åt vi med glass. Otroligt intressant skillnad på hallon och rabarber.

Jag har länge funderat över ordet semester och vad det innebär. Helt klart är att det betyder olika för olika personer.

Senaste året har det dykt upp ord som hemester och svemester.

För mig är semester när jag har extra ledigt från jobbet, dvs inte en vanlig helg eller röd dag. Jag har 30 semesterdagar att ta ut varje år och det blir min semester. Oftast räknar jag nog dessutom de veckorna på sommaren. Inser att jag inte säger att jag har semester under jullovet? Då är jag ledig. Intressant faktiskt.

Sen kan jag välja att åka på en semesterresa men för mig är det mer att åka på en resa än att semestra.

De nya orden ovan betyder för mig att det har blivit normalt att inte vara hemma på sin semester, och inte ens i Sverige. Jag fullkomligt älskar Sverige på sommaren, och även att vara hemma.

På engelska betyder det ju dessutom termin.

Lite mer om ordet och dess innebörd.

Tidig morgon på riktigt den här gången. Strax efter 3 hoppade Raffe ner från sängen, gick till trappan och skällde två gånger. Jag gick ner och släppte ut honom på baksidan. Han kom in rätt snart och gick till dörren på framsidan. Han brukar bara göra så när han har ont i magen så i vanliga fall sover han som en gris hela natten.

Hade tänkt mig en tidig morgonrunda och funderat på Flaten för att variera lite men inte riktigt vid halv 4. Klädde i alla fall på mig men packade inte frukost för jag tänkte mest ta en tur runt kvarteret.

Raffe drog snabbt iväg mot vägen och visade sen inga tendenser på magont. Däremot var han väldigt tydlig med att ville mot Flaten. Himlen var helt fantastisk med rosa sidor på molnen. Kollade när soluppgången är. 3.38 och klockan var 3.37. Ångrade att jag inte gått iväg ännu tidigare så jag kunnat se soluppgången vid någon sjö.

Mötte lite folk och hörde ravemusiken dunka (brukar vara så en del helger på sommarhalvåret) – både från Flaten och Ältasjön. Raffe ville helt klart ner till Flaten och jag tänkte att man kunde spana på avstånd men det visade sig att de höll till på ett ställe där man inte kommer runt på något sätt, så vi vände och gick till Ältasjön för att spana på fantastisk sjö och himmel.

Vid ett tillfälle vid bryggan såg jag ett djur simma och dyka under. Gick och satte mig bredvid Raffe så han inte skulle få för sig att hoppa. Hör hur något dyker upp under den yttre bryggan, det hör Raffe oxå och sen ser vi hur något simmar ut och en kort stund senare plaskar det precis bredvid oss, men vi ser inte något. Gissar på bäver eller någon typ av and. Oklart vad och vi är rätt nyfikna.

Väl hemma vid halv 6 la vi oss och sov i fyra timmar typ. Kan bli en rutin i sommar om det blir väldigt varmt.

Man vet att man är uppe tidigt när Google photos lägger morgonens bilder till “Igår”.

Fin vana detta och rätt galet att det redan är juni.

Just nu läser jag tydligen fortfarande Ålevangeliet eftersom jag inte läst ut den, precis som Sara Lövestams senaste, Ljudet av fötter. Jag och Simon ska precis läsa sista kapitlen i Nyckeln – tredje och sista delen om Engelsfors. Underbart att få läsa ihop! Sen har jag påbörjat en egen läslista – kanske bäst att blogga om den?

Just nu tittar jag mest på svt morgontv fortfarande. I övrigt har det varit väldigt lite tittande faktiskt. Känner att det räcker med alla onlinemöten dagarna i ända. Vill titta på annat än skärm. Och faktiskt, i skogen tittar jag ju massor! På hur olika och lika träd, dess stammar och löv är. Hur fantastisk naturen är som är i ständig utveckling på något sätt. Älskar!

Just nu lyssnar jag mest på rätt soft musik. Som gör att min hjärna kommer ner i varv. Fast mest lyssnar jag nog på naturen. Fågelsång och sånt.

Just nu längtar jag efter att få klarhet i Simons utmaningar och efter att barnen ska ha sommarlov. Att åka och kvällsbada i Flaten, äta jordgubbar och glass till efterrätt. Konstigt nog längtar jag inte särskilt mycket efter semester för jag uppskattar verkligen att jobba för tillfället.

Läs även hos Fiktiviteter, Enligt O

Tidigare: 2021 – jan, feb, mars, april, maj
2020 – nov, dec,

Eftersom Raffe inte gillar värme så blir det nog lite fokus på tidiga morgonrundor såna dagar. Idag till exempel. John brukar passa på att åka inlines eller cykla men ramlade på inlines i fredags och känner av handleden efter det. Så vi slog till på en gemensam runda, inklusive frukost.

Oerhört najs även om myggen har dykt upp så man får ha lite extra koll på dem.

Aldrig har jag levt så mycket i nuet som nu. Kanske som litet barn men inte som vuxen i alla fall. Alltid haft något framför mig som tagit mycket kraft och tid. Absolut att jag drömmer och funderar över framtiden på lång sikt men på kort sikt finns inte så mycket. Tror det beror på flera faktorer.

• Corona där man inte vetat, inte kunnat göra så mycket utan fasats in i att det är här och nu. Sen vet vi inte så mycket. Plus att inga andra gör så mycket heller så jämförelsehetsen försvinner. Känslan av att missa saker uteblir.
• Jobbet där jag är nöjd, där det alltid händer saker och det faktiskt inte går att se superlångt fram och det enda man vet är att det kommer förändras en del. Siktar mest på att vara med i förändringsarbetet så jag kan påverka.
• Raffe som alltid är här och nu. Det smittar på något sätt.
• Naturen som är så himla mycket olika beroende på väder och årstid. Att få vara nära det som det blir med hundpromenader dagligen gör att man kan njuta av nuet.
• Stubbsittningen har gjort att jag sitter i naturen och bara glor. Funderar över att träd är så himla olika, men ändå lika.
• Mitt instagramkonto cdtaljr som gör att jag verkligen fokuserar på att se detaljerna här och nu. Gett mer än jag kunnat ana.
• Simon som har vissa utmaningar kring skolan och vi vet inte så mycket, hur det kommer påverka, vad vi kommer göra etc.
• Åldern som gör att jag ändå gjort det som man som liten ser ligger framför en; pluggat, fått jobb, träffat kärlek, köpt hus, fått barn och sen en hel del bonus på det såklart men iaf. Känner inte att jag behöver gör mer än bara vara, leva, njuta, filosofera eller vad jag nu har lust med.

Älskar alla dessa olika tulpaner, deras olika stadier. Älskar att gå runt och spana på dem i olika trädgårdar.

Att hantera sin kalender är en del av jobbet (och kanske även livet?). När vi flyttade hem vår arbetsplats i mars förra året blev det uppenbart att det var mötesrum som hindrade oss från att boka många möten. Vips räckte det med att hitta en lucka i deltagarnas kalendrar.

Häromdagen när jag kollade på min kalender insåg jag att det känns som att pussla! Var kan jag hitta en lucka för att göra x eller y? Eftersom kalendern har varit en del av mitt liv under rätt många år har jag arbetat fram lite olika strategier. Just Google calendar som jag använder på jobbet har jag även använt privat sen 2010, men här blir det fokus på jobbet.

• Jag har gjort så att mitt jobbkonto har tillgång till min privata så de lila blocken är min privata. Smidigt så jag inte bokar saker när jag har saker privat. Om det påverkar under dagtid så bjuder jag in mitt jobbkonto så att kalendern blir blockad för andra.
• De ljusblå är bokningar för bara mig. Till exempel la jag i slutet av mars förra året in 1,5 timmes lunch varje dag då jag insåg att det snabbt fylldes på med möten och jag behöver en paus.
• De som är lite grålila är återkommande möten som jag har valt att markera med en lite avvikande färg för att bli medveten om hur många möten som återkommer (kan vara varje eller varannan vecka, eller varje månad).
• De mörkblå är olika typer av möten med andra (inklusive mig själv – ser att det dubblar när det finns lila ibland)
• De gula är vår teamkalender där vi skriver in lite saker. Just här att vi ska vara på kontoret.
• De bruna är den officiella klarna-kalendern där olika saker som kan vara bra att ha koll på finns med.
• Någon gång i våras ställde jag dessutom in att möten jag tackat nej till ska finnas kvar, men vita och överstrukna. Otroligt användbart har jag insett eftersom saker och ting förändras hela tiden.

Rätt ofta är det dubbelbokningar och det är nog mest då pusslande kommer in. Att försöka hitta nya tider som funkar för inblandade. Eller hitta någon annan som kan gå på mötet, eller helt enkelt säga nej.

Sen kan man ju filosofera kring vad ett möte är och det kan verkligen variera. Avstämningar, fikor, workshops, beslutsmöten och så vidare.

Med Storytel Reader är det lite klurigt att ha koll på vad man vill läsa. Absolut att man kan lägga böckerna i sin bokhylla, men helt ärligt så blir det ju tokfullt där. Saknar verkligen att kunna kategorisera, rangordna etc. Nåja, det är ju inte helt enkelt med alla böcker som dräller omkring i hemmet heller och väntar på att bli lästa. Har rätt många jobbrelaterade som jag vill läsa men de utelämnar jag just nu och fokar på skönlittertur.

• Ljudet av fötter av Sara Lövestam vill jag såklart läsa. Två delar till efter det och ena kommer i höst.
• Sjätte delen om de sju systrarna. Den sjunde och sista (?) har precis släppts och jag hade faktiskt tänkt att jag skulle ha läst sjätte före det så jag var redo. Men icke.
• Sen vill jag då självklart läsa sjunde delen oxå.
• Bridgerton-serien har jag bara kommit halvvägs i så ska varva in dem i sommarens läsning, borde hinna del 5 åtminstone?

Sen inser jag att det finns så galet många andra jag har i bokhyllan och här hemma att jag inte riktigt kan välja. Blir nästan helt matt. Dock vet jag att de här ovan kommer ta lite läskraft för åtminstone böckerna om systrarna är galet långa.

Sen våren 2010 har jag använt Gmail och Google Calendar privat. Använder givetvis även drive för en hel del dokument. Sen mitten av 10-talet gissar jag så använder jag även Google Photo och har synkat alla bilder från telefonen dit i hög upplösning, inte orginal, eftersom det har varit gratis. Galet bra och givetvis lite för bra för att vara sant. I våras gick Google ut och sa att från 1 juni så kommer även dessa högupplösta bilder att räknas in.

Så för två veckor sen slog vi till på Google One där vi kan lagra tämligen mycket (tog största paketet) så nu siktar jag på att så sakteliga flytta saker från dropbox dit eftersom jag ibland slår i taket på dropbox.

Ska även finnas lite extra finesser så vi får se vad jag orkar ta reda på. En bra sak är att vi kan dela på utrymmet hela familjen.

Vi har ju hittat det vinnande konceptet så varför ändra? Gjorde det 2016, 2017, 2018, 2019 och VT 2020, HT 2020. I år skänker vi till följande:

• Giving People – tänker att det är många här hemma som behöver lite extra. Sommarkasse, kriskasse och och 2 x lördagsmys
• Stadsmissionen – hittar nog andra än den ovan. Tolv frukostar
• Läkarmission fick en gåva
• UNHCR – för att de gör skillnad. Skolpaket, matpaket och klimatpaket

Känns väldigt bra att kunna ge!

Har nog missat att den här fanns via appen Google Photos. Vet att jag laddat ner den som egen app och mest tyckt att det är bökigt. Nu med Google One så fanns det tydligen lite extra features så då fick jag ju testa och helt fantastiskt smidigt från Google Photos.

Jag tar ju massa bilder på detaljer i naturen, många växter, och har sällan någon aning om vad det är för något. Nu kan jag enkelt få reda på det. Den är imponerande träffsäker skulle jag säga, även om det blir fel ibland. Verkar finnas ännu mer att utforska!

Gränslandet dyker upp och jag älskar hur man därifrån får se viktiga händelser som driver historien framåt, utan att faktiskt läsa om dem direkt. Det är en intressant utveckling i tredje boken och det gäller att hänga med i svängarna. Roligt att vara två som kan prata om vad man läst och vilka tankar man har om vad som hände eller man tror kommer hända.

Det är sjukt spännande i stora delar av boken och om inte jag hade varit så trött på kvällarna hade vi nog legat och läst till midnatt många gånger. Vi hann i all fall läsa klart förra helgen.

Underbart att den utspelar sig i Bergslagen, i Sverige. Hitte-på-ort men närliggande orter finns då det ligger nog inte superlångt från Skinnskatteberg där jag bodde ett år.

Lite trist att det är slut nu för historien tar långt ifrån faktiskt.

I onsdags hade vi bestämt att det var dags att ses i teamet och hitta på något skoj. Två i teamet hade tagit på sig att planera men fick planera om då det regnprognosen låg tung (skulle varit ute).

Tog tunnelbanan in tidigt på morgonen och vi valde att testa ett av de nya teamrummen på kontoret. Gillar skarpt. Åtta preppade platser plus whiteboard och “mötes-tv”.

Vid tretiden drog vi till Mall of Scandinavia där vi körde mini-golf, åt gott, babblade och avslutade med shuffleboard. Sjukt roligt att träffa alla. Vissa i teamet hade inte träffats i verkligheten (två saknades dock varav en är i USA). Jag har träffat alla hyfsat mycket förutom en som jag faktiskt bara hälsat snabbt på hens första dag på jobbet. Ändå har vi setts väldigt mycket digitalt så det känns inte så konstigt.

I torsdags var det äntligen min tur att få dos 1. Slakthusområdet så jag tog bilen dit och hoppades att det skulle vara lätt att hitta parkering. Aningens dåligt skyltat kring det så jag chansade på en plats på gatan (funkade). Tog mitt munskydd och gick och ställde mig i kö. Otroligt bra uppstyrt och knappt någon väntan alls, så vips hade jag tagit sprutan och fick sitta en kvart och vänta.

De påpekade att det är viktigt att man tar sprutan i sin hemort och hellre skjuter på det en vecka om man inte här hemma.

Fick lite ont i armen fredag men idag lördag känns det nästan ingenting.

Fick Comirnaty och har faktiskt valt att inte läsa på särskilt mycket före eller nu kring de olika vaccinerna utan litar här fullt på hela apparaten.

Så är sommarlovet helt plötsligt här. Oerhört overkligt. Blir ju aningens konstigt när det inte är någon formell avslutning faktiskt. Förra året bloggade jag inte ens om det, bara om presenterna. Var mer fokuserad på att vi skulle till Kolmården och sen avskedet jag skulle på.

I år med Simon som inte gått en enda skoldag på hela terminen så känns det ännu konstigare. Svårt att fatta att det nu är sommarlov. Vi har inte heller så stora planer mer än Halmstad och kanske en tur till Hälsingland. Joel ska inte på kollo i år efter att ha varit två år i rad. Däremot har han fått sommarjobb i vårt område – fyra dagar i augusti.

Vi firade iaf lite med glass och jordgubbar!

Nu blir det lite annan fas att jobba hemifrån då det inte är någon som ska upp och äta frukost tidigt och iväg på morgonen.

Andra söndagen varje månad är det dags och det var en sån idag. Nio vovvar och typ lika många människor samlades och knallade 8 km tillsammans. Älskar verkligen att se hur hundarna rusar runt och leker med varandra.

Lite varmare idag så Raffe var verkligen helt slut sista biten. Såg en hel del spår av de häftiga regn vi haft vid minst två tillfällen senaste veckorna.

Av någon anledning har jag inte funderat så mycket på sommaren i år. Tror inte jag gjorde det förra året heller. Blir lite annorlunda när man jobbar hemifrån, och kanske även för att barnen är större.

Vi gjorde en övning förra helgen med vad man vill göra under sommaren. Inga saker som stack ut direkt. Spela, bada, Liseberg, Grönan och lite så.

I helgen gjorde jag en översikt på hela sommaren så jag mentalt kan ha lite koll. Vi vet ju några saker som händer men i övrigt är det väldigt oplanerat.

Skaffa fiber, vi måste ha fiber, har det sagts under åren i vår samfällighet. Så det gjorde vi och fick två år gratis bredband när man betalade anslutningsavgiften.

Så givetvis sa vi upp abonnemanget hos Comhem. Vi hade förvisso lite strul med dem för 11 år sen men det är typ enda vändan med större strul. Iofs har vi inte jobbat hemifrån lika mycket så kanske har det varit mer strul än vi märkt.

Så i februari jinxade jag det hela och sen i början av februari hände det igen. Tror att det varit något tillfälle till men kortare.

Så igår eftermiddag dök nätet. Först 23 timmar senare var det tillbaka. Sjukt irriterande att behöva köra via telefonen men glad att den möjligheten finns.

En bok att läsa som vuxen för att förstå lite bättre, en bok att läsa med barn för att de ska känna igen sig lite.

Det gör verkligen ont att läsa den här typen av böcker. Både pga det delvis stämmer för Simon (han kände igen en del men inte allt) och för att det är så många barn som upplever det här.

Dammsuger lite marknaden kring all typ av litteratur för stora och små kring ämnet. Alla ger lite olika typer av insikter och pusselbitar, både för stor och liten.

Helt klart läsvärd!

Första delen om historieväktarna. Läste om den någonstans och beställde för att se om barnen skulle gilla. Simon påbörjade men sa att han inte gillade den. Tänkte dock att vi nog måste ge den en chans som högläsning. Han vägrade typ lyssna så jag sa att då skippar vi. Kvällen efter hade jag letat fram en annan bok men då tyckte han att vi kanske kan testa lite till.

Ett par kvällar senare var jag toktrött och orkade inte läsa så länge. Det slutade dessutom spännande så då tog han boken och läste ett par kapitel medans jag somnade.

Jag läste ikapp dagen efter för att han skulle kunna välja högläsnig eller egen läsning. Han valde högläsning så vi läste ut den och längtar nu efter de kommande två delarna.

Språket känns ganska enkelt och själva historien lagom krånglig. Vi är nog egentligen lite för avancerade för den här typen av böcker men det är rätt najs att läsa dem ibland. Blanda lite.

Själva historien är spännande och jag gillar hur det knyter in i historiska händelser. Gissar att vi kommer sikta på att läsa kommande delar när de nu kommer!

Inser nu när jag googlar lite att jag samtidigt på min storytel reader läser samma författare fast vuxenbok!

Igår eftermiddag var jag med på ett webinar och lyssnade. Har varit på många såna senaste året och tycker det är intressant att se hur de funkar, och ibland inte.

Igår var det runt 30 deltagare tror jag. Han som höll i trådarna hade lite problem med ljudet (troligtvis för att han hade på musik som gick ut som bakgrund i väntan på att alla skulle ansluta). Han fick byta mikrofon och då gick det att höra honom utan att det bröts. Han introducerade personen som skulle hålla låda (Daniel) och sen drog det igång.

• De pratade om att göra ett ordmoln via mentimeter och jag som tappat fokus lite undrade var tusan länken var. Till slut frågade en annan deltagare och då la de ut den i chatten.
• Gick till länken och där stod bara att det inte fanns någon aktiv fråga. Efter en kort stund var det någon som frågade och då kom de på att de missat sista steget. Sen fick vi till ett ordmoln!
• Daniel kopplade in sin ipad för att kunna rita och började prata lite allmänt om ämnet. Sen skulle han börja rita då fick personen som höll i det informera om att bara halva skärmen syntes. Det gick att fixa ganska snabbt och Daniel kunde börja rita.
• Helt plötsligt hörs en annan röst (på holländska – Daniel är därifrån) och man ser ikonen för Siri i skärmen. Efter ett antal försök att stänga av funktionen (tex genom att säga “shut up”) så föreslog någon att han kunde dra ner volymen. Sen gick det fint att rita och prata vidare utan störningsmoment.
• I chatten kom det lite frågor och personen som höll i det försökte komma in i samtalet och ställa frågorna men Daniel hörde inte. Han hade ju dragit ner volymen… Så efter kanske 5 minuter insåg han det själv när han ställt någon fråga och inte hörde något svar.
• Dessutom så ser jag efter en stund att en av deltagarna (manlig), sitter utan tröja. I såna här sammanhang är det helt ok att stänga av kameran så tämligen oklart varför han inte gjort det.

Var på ett annat lunchseminarium i torsdags där de som höll det sa minst två gånger att “tänk om vi hade kunnat ses på riktigt istället”. Snacka om att sänka sig själv i förväg.

Det är svårt att göra saker vi är ganska nybörjare på men jag hade nog förväntat mig att folk på snart 1,5 år borde ha lärt sig mer?

Personligen tycker jag att dessa frågor är superintressanta och kommer jobba vidare med distans, distribuerat och remote och allt vad man kalla det.

I måndags kväll när vi precis skulle sätta oss och äta middag på ute på baksidan hör vi rätt mycket sirener. Vi ser hur vi får notis från 112 och kollar. Det verkar brinna i en av skolans baracker (där Simon gick i fjärde klass).

Barnen tittar på varandra, sen på oss och undrar om de kan cykla dit och kolla.

Spontant ville vi säga nej, men fattade ju att de ville. Dessutom är det så oerhört sällan Simon vill göra något så vi sa ja. Middagen fanns kvar när de 20 minuter senare kom tillbaka. Kan tillägga att det dessutom precis hade börjat regna när de stack iväg.

Oerhört trist då den här byggnaden är en temporär lösning i väntan på att en ny stor skola byggs 500 meter därifrån och ska vara klar 2025 eller så (precis när Simon går ur 9:an).

Veckorna och dagarna flyter ihop inser jag när jag ska tänka tillbaka. Tur att jag har bilderna, kalendern och Google Maps som kan berätta för mig vad jag gjort och var.

I onsdags tog jag och Raffe min favvorunda till frukost. Det var dock lite väl många mygg i skogen, men klart värt det då naturen är fantastisk och ingen annan är ute vid den tiden.

Har insett att jag måste sluta lyssna på min inre röst före jag kommer ut. Den pratar om hur långt det är, hur jobbigt det kommer vara, att det är samma som förut etc. När jag väl kommit igång kommer alla må-bra-hormoner och då försvinner alla såna tankar.

Eftersom myggen var många på skogsrundan testade jag på torsdagen att gå rundan till Ältasjön istället. Väldigt skönt med längre morgonrunda eftersom Raffe är lurvig och väntar på trim (nästa vecka) och lider av värmen.

Myggigt på sina ställen men just frukostplatsen på bryggan bjöd mest på sol och härlig sommarväder.

Tempot på jobbet är högt och det är intensiva dagar så att få dessa pauser är oerhört välgörande.

Testade ju att cykla iväg på morgonrunda men insåg att jag behöver träna Raffe på det och jag har inte orkat det, så idag valde jag att ta bilen en bit. Satte klockan på fem för att slippa andra människor men främst för att det inte skulle hinna bli varmt.

Myggen höll mig sällskap när jag gick men jag lyckades hitta en hög punkt med fantastisk utsikt över Drevviken och tämligen myggfritt där jag kunde inta frukosten. Underbart!

Avslutade med lite brygghäng i Flaten där solen sken fantastiskt och vindarna blåste bort myggen.

För snart fem år sen fick jag en hängmatta i födelsedagspresent och jag älskar verkligen att ha hängmatta. När vi skaffade hund drömde jag om att kunna ligga i hängmattan och mysa. Det gör vi rätt ofta nu faktiskt.

Idag efter morgonrundan var Simon vaken så jag lockade med läsning i hängmattan och vi hann två kapitel före han ville gå och spela. Så en stund hann jag mysa med både Simon och Raffe, sen bara Raffe.

Oerhört nöjd!

Fortsättning på glasverandaboken och det är skön underhållning. Inser att jag stör mig lite på hur huvudpersonen agerar, men så tänker jag att det nog faktiskt lätt hade kunnat vara jag för 15 år sen. Lustigt hur man glömmer bort olika faser i livet.

Älskar att få återvända till Dalarna och Hannas värld. Att väva ihop olika åldrar så fint.

Även den här gången får vi ta del av en parallell historia från förr som vävs ihop med nuet och det som händer här. Gillar!

Tänk att vi dessutom samtidigt läste hennes kapitelbok!

Eftersom John har en stukad handled blir det inte så mycket cykel/inlines utan idag hakade han på till Sandasjön.

Lite för varmt, lite för myggigt och lite för många andra där (typ minst 4 tält och 4 fiskare), trots frukosten intogs runt 6.30 på morgonen.

Men ändå oerhört härligt! Vyerna, sällskapet (obs ej myggen) och helheten. Vi hittade en brygga i solen där myggen inte gillade att hänga där vi kunde äta frukost.

Jag är uppväxt på landet. På riktigt på landet. 4 km utanför ett ett mindre samhälle. Jag har bott i åtminstone sex olika kommuner varav jag skulle säga att tre ställen var städer – de andra tre åtminstone orter.

I en grupp på fejan delades ett formulär om läsning av ett gäng gymnasister. Kunde inte låta bli att kolla på formuläret eftersom de fått en del kommentarer angående en viss fråga.

Det säger rätt mycket om hur trångsynt många stockholmare faktiskt är när det gäller landet vi bor i. Ser det väldigt tydligt i media dessutom så det är inte så konstigt varken att de som växer upp här missar att Sverige består av mer eller att övriga delar av landet känner sig lite bortglömda både av media och politiker.

Våra drömmar om framtida boende känns mer och mer rätt.

Minns när jag bodde hemma hur jag ofta gick och kollade i skafferi, kyl och frys för att se om det fanns något gott att äta. Nä.

Fem minuter senare var jag där igen.

Det gick över lite när jag bodde själv och ansvarade för alla inköp och sen har det bara fortsatt.

Nu, efter att ha jobbat hemifrån i typ 15 månader så inser jag hur beteendet har kommit tillbaka.

Har jag 5-10 minuter till nästa möte tänker jag ofta att det är bra med en paus. Och är jag inte lite sugen på något? Lite energipåfyllnad vore väl inte fel?

Första halvåret åt jag inte godis, men fuskade med choklad och tog oftast bara någon enstaka bit. Vid något tillfälle började jag äta godis igen. I år pausade jag tre månader (inte choklad dock).

Saker jag brukar gilla

• Torkad mango
• Torkade körsbär
• Russin
• Kokoschips
• Hasselnötter
• Choklad (såklart)
• Något med mint
• Cashewnötter
• Olika typer av sura godisar
• Chips sällan
• Glass sällan

Ibland när Joel kommer hem från skolan tar han lite godis till sig själv – och är numera drillad att även ta lite till mig och Simon. Underbar service!

Fick ping om paket till instabox på Coop, och om paket till DolDol. Tänkte att jag hämtar efter middagen.

Satt och pratade med Joel och John om massa intressanta saker (cancelkultur, feminism etc) och ser helt plötsligt att klockan är 18.51. DolDol stänger 19.00. Kastar ihop allt jag behöver och rusar till cykeln. Hinner fem meter innan jag kommer på att jag bör kolla postlådan – yes!!! Det fanns två (!!) avier från posten (dvs Ica).

Trampar på så fort det bara går (eller jag orkar…). Kommer fram precis för att se dem fälla ner gallergrinden utanför. Prick 19.00. Suck.

Nåja, jag fick hämtat tre paket och köpa jordgubbar i alla fall. Något måste jag ju göra imorgon?

Stod och snoppade jordgubbar ikväll. Barnen kommer ner och pratar engagerat om spel som de är mitt uppe i (fri skärmtid javisst).

– Om du får femti mill så kan du abjusa den flippen, säger ett av barnen.
– Om du får femti mill kan du bjussa på flippen, undrar jag?
– Nä, abjusa. Vad betyder bjussa?

Skönt att vi pratar olika språk!

Hade tänkt läsa tidigare under våren eftersom sjunde och sista delen släpptes i maj, men hade inte riktigt energin. Vet ju hur det varit med alla böcker om de sju systrarna. Jag börjar och sen kan jag inte släppa den. Så blev det såklart när jag läste om Electra här. Kan det ha tagit 3-4 dagar max. Sjukt imponerad av att kunna skriva böcker med ett sånt här oerhört driv.

Gillar den här mycket. Att Lucinda lyfter olika problem och utmaningar vi har är superviktigt. Här är det fokus på vänskap mycket. Fint.

Viktigt med inkludering av olika slag (färg, kön, religion, samhällsklass etc) och boken visar på många exempel och insikter.

Fick hör att Lucinda gick bort i cancer för några veckor sedan, och att hon i april gick ut och sa att det inte bara blev en sjunde bok utan även en åttonde. Oklart om den var klar eller hur det blir. Ska i vilket fall spara sjunde någon vecka till.

För en dryg vecka sen fixade John kant till rabatterna på baksidan och klippte gräset. Nu börjar det verkligen bli en gräsmatta. Stor skillnad från i mars.

I helgen passade jag och Joel på att klippa häcken på framsidan (vilket man ska göra runt midsommar så faktiskt i fas för en gångs skull).

Idag efter lunch stack jag, Joel och John iväg för att hälsa på Per och Aida som flyttade till hus i januari. Nästan dubbelt så stort inne som vårt och 6 gånger så stor tomt.

Lyxigt!

Joel blev oerhört uppskattad av de små knoddarna (som inte är supersmå längre). Nyttigt med en påminnelse om hur det var att ha små barn.

Vi hade inte tänkt stanna så länge men det var så trevligt att snacka så vi köpte middag på hemvägen.