Nytt år och månaden känns trots allt ganska lång.

Familj. Vi inledde i Halmstad, jag och barnen var på Aladdin, vi har tagit lite utevändor, jagat en hel del pokémons, vi hade en halvlyckad familjens dag, vi har meckat med kuber, kollat på film och säkert en hel del annat. Snackat ihop oss kring det där med hund. Varit på några scoutgrejer.

Hälsa – träning, kost och sömn. Sovit både väldigt bra och inte så bra. Ätit ok och varit på en behandling. Kroppens känns rätt bra men väääldigt otränad.

Hobby. Känner att lusten och energin att pyssla är på väg tillbaka! Gjort en omgång läppsyl och har fixat lite till scouterna men i övrigt mest på idéstadiet på det mesta. Har bloggat och blivit bättre på att avfölja konton på sociala medier (halverat antalet konton jag följer på instagram tex).
Jag har tagit tag i att läsa för barnen. Inte alla kvällar men mer än hälften tror jag det blivit de flesta veckor. Älskar det! Har läst en hel del själv, men inte läst ut mer än två böcker. Lite splittrad läsning kanske.

Miljö och ekonomi. Har skött mig rätt bra vad gäller inköp. Tröjor till John, några kuber (en till mig, övriga till barnen), och ett gäng böcker.

Jobb. Har försökt lämna över så mycket jag kunnat för att kunna flexa ut lite (går sådär). Var ledig 1,5 dag för att åka på begravning. Men tagit tag i biten kring att lära mig nya saker och lyssnat på ett par föreläsningar online.

Fokus 2018:
Fokus 2017: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Tidigare år

En av sakerna jag gillar med Pokémon go är att det finns olika delar att kämpa med, olika mål typ, och när jag skrev det här inlägget insåg jag verkligen hur mycket det finns.

• Det första är såklart vilken nivå man är på. Det finns 40 nivåer och att nå 40 är inte någon barnlek. Man samlar xp genom att göra saker i spelet. För att nå level 2 behöver man 1000 xp och sen ökar det och för att gå från nivå 33 till 34 behöver man 1 000 000 xp. När man nått nivå 40 har man totalt samlat på sig 20 000 000 xp. För att nå nivå 33 som jag är på just nu behövde jag 3 750 000 xp. Så jag har en bit kvar kan man säga.
• Fånga alla pokémons vill man såklart göra. I sitt pokédex kan man kolla vilka man har, och vilka man saknar. Utmaningen här är dock att alla inte finns i alla regioner. Plus att det finns en del som bara finns vissa perioder och då på raider och missar man får man vänta tills Niantic väljer att ha dem framme igen. Sen finns det totalt 7 generationer av pokémons varav 3 har kommit till Pogo. Detta är mitt främsta fokus får jag säga och något jag bloggat om tidigare.
• När man så tror att man har fått alla pokémons så visar det sig att vissa även kan vara shiny. Om det då är en pokémon som går att utveckla så hänger den “egenskapen” med så givetvis vill man ha alla varianter. Antal shiny jag har? Noll. Dock inget som syns i pokédexet.
• Hon och han, finns det av några av och de vill man ju ha. Tror jag har fått de som har olika kön hittills, såvida inte jag missat någon i gen 3. Dock inget som syns i pokédexet.
• Bebisvarianter finns det av några och de kan man bra kläcka i ägg, dvs inte fånga eller utveckla. Så då gäller det att promenera (ägg får man i pokéstops och så har man äggkläckare, de kläcks på 2, 5 eller 10 km).
• Specialare har sen pikachu, så under halloween kan man tex fånga den med häxhatt, under julen med tomteluva. Här har jag fångat de som funnits (tomteluva, häxhatt, keps och partyhatt). Dock inget som syns i pokédexet. Kläcker man ägg med bebisvarianten pichu så har den motsvarande luva. Antal specialbebisar jag har är en (kepsvarianten).
• Medaljer får man för olika saker. Tex finns det för olika typer av pokémons som man fångat där 10 ger brons, 50 silver och 200 ger guld. Har i dagsläget 15 guld, 2 silver och 1 brons.
• Sen finns det ett gäng andra medaljer som handlar om lite olika saker (gå långt, träna på gym, snurra på x antal pokéstops, raida x antal gånger etc). Av dessa har jag 5 guld, 7 silver, 6 brons.
• Pokémons kan sen ha olika egenskaper, styrkor och sånt. Den här delen har jag lämnat outforskad faktiskt. IV är något som diskuteras i dessa forum och jag har ett program som kan räkna ut och jag fattar ju att 100% är bra så jag är med så långt. Men orkar inte riktigt sätta mig in i det mer.
• Ta över gym är ytterligare en del i det hela. När man har ett gym så får det ens lags färg. Här har jag gult och övriga familjen rött (tyvärr eftersom man kan vara upp till 6 som lagt in pokémons på ett och samma gym). Beroende på deras egenskaper så är de olika bra på att försvara och attackera. En hel vetenskap i sig helt enkelt. Man får pokécoins av att ha gym till exempel, vilka behövs när man ska köpa extra saker, eller plats. Vi har legat lågt på den här fronten.
• Gymmedaljer finns det men där har jag inte satt mig in alls i hur det funkar.
• Raida handlar om att ta ner bossar som ibland kläcks på gymen och finns där under en kort tid (45 minuter tror jag). Här får man xp och chans att fånga bossen, plus lite extragrejer.
• Fånga snyggt/effektivt såklart. Om man träffar bra kan man få nice, great eller excellent – och ju bättre desto mer stardust och xp tror jag. Inte min starka grej tyvärr.

Så man kan sammanfatta det hela med att jag är långt ifrån i mål med pokémon go, på alla punkter typ. Och spelet utvecklas, utökas och förändras hela tiden.

Igår när jag kom hem var Joel taggad på att leta använda batterier. De deltar i årets batterijakten.  Han lyckades få ihop 14 kg!

Så idag knallade han iväg rejält nedtyngd till skolan. Ska bli kul att höra hur mycket de fått ihop totalt.

Läste dock att en klass 2015 samlade ihop 146 kg per elev typ… Får de ha bilbatterier tänker jag (med vetskapen om att vi har ett i garaget… tror jag iaf).

Får hålla koll på årets topplista.

En ledig dag hade jag tänkt att fredagen 2 februari skulle bli. Hade funderingar på att dra till Flottsbro med barnen, men vädret har ju varit sådär och jag orkade ärligt talat inte rådda skidor och sånt. Så vi bestämde bio. 15.40 i Sickla.

Vaknade, följde Simon till skolan och hade sen lite grejer att fixa. Kom på fler och fler saker som jag måste avsluta före nästa torsdag då dator och telefon lämnas tillbaka och jag tappar access här och där. Så ringde en kund och vi snackade en halvtimme. Vips var det nästan lunch.

Lyxlunch hos Sanna (i princip vegansk!) och trevlig pratstund. Sen skulle jag bara fixa lite till. Simon kom hem, Aron kom, jag fixade lite och sen dök Joel och Noah upp och det var knappt vi hann äta mellis före vi verkligen behövde åka.

Filmen var riktigt bra tycker jag. Älskade miljöerna och stora delar av grundstoryn. När vi kom ut hade det snöat och det var sjukt juligt!

Så särskilt ledig blev inte dagen men den var väldigt bra ändå! Nu ska vi kolla på Talang.

Jag tycker jag har förberett mig och fixat väldigt mycket i god tid men som alltid blir det lite fullt på slutet. Sen rullar ju livet på vid sidan av jobbet…

• Måndag håller jag kurs på kontoret (sista kursen i Riadas regi vilket känns konstigt).
• Tisdag hänger jag på en myndighet jag stöttat med lite workshops och så. På kvällen svidar jag om till scoutfröken (brandövning och sånt står på schemat och avdelningsledaren är inte där så vi andra får lite större ansvar).
• Onsdag lämnar jag över min onsdagskund som jag varit på en dag i veckan i princip sen min första vecka på Riada. Känns vääääldigt konstigt och tyvärr är det lite sen överlämning (men vi har en till som jobbat 4 år som känner till kunden så det är nog mest jag som är stressad). Får se om Joel vill att jag hänger med på parkour. Efter den är det iaf stretch/träning som gäller för mig (höften känns i princip bra nu!).
• Torsdag är jag på Klarna på förmiddagen, lunch med ledningsgruppen på Riada och sen rensar jag dator och telefon på eftermiddagen, rappar tid och lite sånt innan det är dags för aw med kollegorna (en till som gör sin sista dag på torsdag), och jag avslutar med en föreläsning kring hållbarhet.
• Fredag har jag inget jobb men går på kurs för att jag vill 🙂
• Lördag är helt oplanerad och ska förhoppningsvis så förbli!
• Söndag är det sylan i vår lokal i samfälligheten och jag ska sy på riktigt för första gången på typ 2 år. Hurra!!

Idag har jag lite annat för mig men imorgon kommer jag försöka preppa så mycket som möjligt så veckan blir smidig. Mitt största orosmoment i det hela är telefoneri men det kommer nog en separat bloggpost om det…

Jag följer kurbits (båd på instagram och blogg) och via henne (Frida) så har jag hittat till lagningsaktivisterna. Leili som driver lagningsaktivisterna skulle helt plötsligt hålla kurs i Bagarmossen i hur man lagar trasiga jeans med den japanska lagningstekniken sashiko. Kunde ju inte låta bli eftersom jag har ett antal (säkert över 5) jeans som ligger och väntar på lagning.

Superkul! Undrar varför jag egentligen inte gör mer sånt här. Ska se till att göra klart lagningen jag har påbörjat – det var bara två timmar och då var det ju en del snack.

Sjutton deltagare med olika erfarenheter. En snubbe hade tom gått på Skinnskattebergs folkhögskola ett par år före jag gick där. Den lilla världen.

När jag gick till Riada valde jag att skippa två telefoner. Det har varit väldigt smidigt att bara ha en telefon. Dock har jag inte helt gillat att den inte är min. När skärmen sprack så kunde jag inte gå via hemförsäkringen (så jag orkade inte fixa…), och när vi har rest behöver jag fundera på hur jag ska göra med surf etc.

Så jag ville ha en egen telefon och givetvis mitt vanliga nummer (hade ju med mig det in). Frågade på jobbet om jag kunde köpa loss telefonen men det drog ut på svar. På Klarna fick jag lite olika bud kring att ta med sig sitt nummer, bara ha privat etc. Vips fanns det en telefon beställd och ett telefonnummer.

Jag blev lite fundersam. Kanske bra med två telefoner? Eller? Så fick jag svar från jobbet att datorn skulle tillbaka och frågan om telefonen (utöver sprickan) var ok. Insåg att jag vill ha en ny telefon, en egen telefon.

Så då kom utmaningen. Vilken telefon ska jag ha? Gah! Frågade vännerna på fejan och fick en hel hög svar, många klokheter. Fairphone som såklart lockar ur många perspektiv (fanns dock endast väntelista just nu).

Saker jag värderar (ingen särskild ordning).

• Vattentålig (orkar inte vara så rädd om telefonen när jag är ute)
• Stor skärm (läser, och gör en hel del saker på mobilen)
• Bra batteri (rätt självklart)
• Hörlursuttag (hatar trådlöst och orkar inte fixa nya prylar)
• Fingeravläsare (sjukt smidigt)
• Android (inte haft något annat och vill inte lära nytt när jag gillar det jag har)
• Kunna ha bra skal till den (vill ha magnetisk plånbok för det är så himla smidigt)

Säkert fler saker som jag inte kommer på just nu.

Så efter surfande, klurande och bollande här hemma så har jag nu bestämt mig. Beställningen är gjord och jag hoppas den hinner komma fram senast onsdag.

Vi köpte ju ny ugn i somras. Proppen har gått några gånger när vi kört den, vattenkokaren och brödrosten samtidigt. Inga konstigheter tror jag men iaf.

Idag skulle vi käka pizza. Ugnen var startad och barnens pizzor redo att ställas in. Jag hade smetat på det röda på min och skulle bara kolla vilken temperatur ugnen hade och rörde vredet. Poff! Så blev den mörk. Inte bara den utan en tredjedel av huset typ. Kollade proppskåpet och försökte vippa upp den men den blixtrade till lite och vippade ner. Så vi kollade det yttre proppskåpet och en såg lite skum ut så vi bytte den. Vips kom allt (utom ugnen då) igång och vi försökte vippa säkringen men icke.

Hm… där stod pizzorna. Och en bit därifrån den mörka svalnande ugnen. Fyra hungriga magar morrade. Jag ringde grannen som vi brukar hjälpa med katten och vips hade hon satt på sin ugn och vi kunde steka dem där inne. Fantastiskt smidigt även om det kändes lite småkonstigt att gå över med plåtarna.

Sjukt god pizza blev det iaf men listan för veckan som kommer utökades med: fixa ugn.

Det var ju så fint väder så efter lunch stack jag och barnen (John sprang en vända före lunch) till isen i skogen. Halvvägs dit fick jag se att Simon hade sina sommarskor på sig. Höstskorna stod på tork så han hade inte hittat dem i hallen (och vinterskorna gör ont tydligen). Det gick dock hyfsat bra att leka ända tills precis när vi skulle gå hem då han gick igenom isen och blev dyngsur om fötterna.

Men vad härligt det är att gå på upptäcktsfärd i skogen när solen skiner och snön lyser vit!

Minns för fem år sen när jag bytte jobb senast, då hade jag nedräkning.

Den här gången blev det lite annorlunda, och nu med endast fyra dagar kvar på Riada så känns det fortfarande overkligt.

Kanske mestadels för att jag redan är på Klarna och har så varit i över tre år (en dag per vecka typ) så det är inte helt nytt. Sen är det ju stor skillnad på en och fem dagar så det ska bli superspännande att se vad dagarna kommer att fyllas med.

Tror även det beror på att jag inte ändrar arbetsuppgifter så mycket, men kanske främst på att jag faktiskt inte fick berätta förrän efter jul och nyår så det kändes som att det inte hade hänt och den känslan hänger lite kvar.

När jag åkte tillbaka till Stockholm från Ed och begravningen så var jag tämligen trött. Ville helst inte sova för då var jag rädd att inte sova så bra hemma.

Så vid något tillfälle roade jag mig kungligt med snapchat.

I torsdags bestämde jag mig för att fixa en privat telefon, i fredags funderade jag och på lördagen åkte jag och klämde och kände i butik. När jag kom hem beställde jag. Liiiite nervös att den inte skulle hinna fram i tid då jag behöver minst en kväll för att fixa med den (och den här veckan är ju lite packad).

Igår förmiddag fick jag sms/mail om att den var inlämnad till leveransföretaget. I morse hade den anlänt till Stockholm och efter lunch fick jag sms om att den fanns att hämta ut.

Hann starta och mecka lite före scouterna och nu har jag fixat lite mer med den. Tur att jag har i morgon oxå på mig!

Nu ska jag bara fixa bra skal till den…

Idag var jag för sista gången hos min första kund. Kändes rejält vemodigt och det var ett par stycken som tog sig tid att komma förbi och kramas hej då. It-världen är liten i Stockholm så jag hoppas verkligen att jag stöter på flera av dem igen.

Gillar verkligen färgerna på korthållaren så jag frågade om jag fick behålla den när jag lämnade in kortet.

En. Dag. Kvar.

Efter två år gjorde jag en summering. Så jag utgår från den och kör hur det blev till slut, efter nästan exakt 1700 dagar som anställd på Riada.

• Gått från den som var nr 12 i längst anställd till nr 3.
• Vi har gått från 12 till 46 anställda – och då är det ett par som hunnit både komma och gå under mina år.
• Vi har haft 5 kontor på 4 adresser, eller sista flytten har kanske egentligen inte hunnit gå men Riada har fått tillgång till lokalen.
• Vi har öppnat kontor i Göteborg, Malmö och Linköping.
• Hållit många bortåt 100 utbildningar tror jag.
• Jag har rest till Kalmar, Lund, Göteborg, Linköping, Luleå, Finspång, Åland, Norrköping, Amsterdam, Gotland, Finland, Riga och massa olika ställen i Stockholm.
• Har utbildat, uppgraderat, installerat, konfigurerat, coachat – både högt och lågt, stort och smått, lätt och svårt.
• Jag har träffat sjukt många olika företag (säkert över 50) och galet många människor.
• Varit på fem julfester, fem sommarfester och fem konferenser (Åre, Island, Gotland, Vill Soludden, Riga).
• Jobbat över ca 6500 timmar (2017 klart mest)
• Skrivit över 100 bloggposter som rör jobbet på Riada!

Klart häftig resa!

Så kom då sista dagen på Riada. Overkligt. Jag som ogillar avsked har nog försökt att inte tänka så mycket på det.

Förmiddagen spenderade jag dock på Klarna (är man konsult så är man) och sen hej-då-lunch med ledningsgruppen, fixade lite på stan och sen gick jag till kontoret för sista gången. Hade lite saker för Klarna att fixa (det där med att ha börjat sitt nya jobb redan…) men främst var fokus på att tömma dator och telefon som skulle tillbaka.

Vid fyra-tiden drog ett gäng till en pub för aw eftersom jag och en till hade föreslagit det då vi båda gjorde sista dagen idag. Där fick vi blommor och en helt fantastisk present. Vi kör hipchat (såklart) som chattverktyg och de hade öppnat upp ett rum var för oss båda och sen hade de som velat fått skriva ett hejdå till oss. Detta hade de sen skärmdumpat och så fixat fotoprodukter (en mugg och en skrivbok). Sjukt bra idé!

Att säga upp sig ger en del boost. Minns det från när jag sa upp mig förra gången. Vi hade ju dessutom en sån boostövning på Gotland oxå, och det är verkligen såna saker man bär med sig. Alla skulle behöva sånt ibland.

Den här gången har det varit kollegor som sagt fina saker, kunder som sagt hur nöjda de är med min hjälp och personer jag jobbat med på Klarna som sagt hur glada de är att jag kommer över på riktigt.

Som jag kom fram till för 5 år sen så ska man byta jobb ibland! (och efter att jag skrev detta inlägg fick jag avskedspresent som oxå var en boost!)

Jag har hållit (och kommer fortsätta hålla) en del workshops. Det blir en del ritande så när jag råkade få syn på kursen “Rita för bättre facilitering” blev jag genast intresserad. Meckade så att jag slutade igår och att Klarna betalade kursen.

Idag samlades vi runt 15 personer och Maja som höll i det hela. Det blandades mellan teori och praktik med huvudpunkt på praktik. Det var en hel del att ta in och jag fick kämpa med att inte jämföra alldeles för mycket med andra. Vissa var sjukt duktiga på att rita och även om det heter att alla kan rita så är det lättare sagt än gjort…

Nu har jag en hel del att smälta och ta in i efterhand för att se hur jag ska kunna använda det i framtiden.

Igår efter avtackning på jobbet stack jag och Sanna på föreläsningen “Vaddå hållbar konsumtion” med Jessica Cederberg Wodmar.

1,5 timme bara försvann. Otroligt inspirerande!

Hon delade ut saker gratis till de som vågade/kunde svara i publiken. Jag var inte en av dem utan köpte boken Klimatkoden efteråt för 50 kr istället. Sen kan man undra ibland kring de som vill ställa frågor som sen ser det som sitt uppdrag att ta över och berätta om sig själv… Det var en sån snubbe som till slut i princip blev utbuad… (150 pers ungefär på plats tror jag).

• Kuvert går att lägga i pappersåtervinningen numera!
• Vad låter du komma över tröskeln?
• Ät upp
• Ställ krav på våra politiker
• Ajabaja den som sköljer ur mjölkförpackningen (men plastkorken kan sitta kvar)

Vi fick dessutom en uppgift: Ge beröm till tre personer som gör något hållbart. (Tror det var inom en vecka…)

En kollega pratade för något halvår sen att han kopplat sin trainer till datorn och kunde cykla i en virtuell värd framför datorn/TV:n. Det lät väldigt coolt men samtidigt tyckte jag att det kanske var lite overkill för min del. Sen började det dyka upp virtuella cykelpass på Strava och då väcktes mitt intresse igen. För en vecka sen beställde jag så en trainer och i tisdags kopplade jag ihop den med datorn och cyklade mitt första virtuella pass.

Trainern jag köpte är en Elite Turbo Muin B+ som är direktdriven, d v s man tar av bakhjulet på cykeln och monterar trainern istället. Fördelen är att det blir mer exakt, man slipper byta till ett trainer-däck och kanske att det blir lite enklare.

Den virtuella värden är Zwift. Det finns fler, men jag har (ännu) inte provat någon annan. Det hela funkar så att trainern mäter hur stor effekt jag genererar, skickar det trådlöst till datorn, och sen räknar Zwift ut vilken hastighet det motsvara beroende på hur mycket uppför det är. Det finns ingen återkoppling tillbaka till cykeln utan trainern blir trögare ju fortare bakaxeln snurrar, vilket gör att jag genererar mer effekt, o s v. Det känns väldigt naturligt och intuitivt.

På datorskärmen ser jag en första-persons vy av vägen där jag cyklar, och alla andra cyklister som är där och cyklar i realtid. Det finns massor med “spel-ingredienser” som att man tävlar mot andra och sig själv på delsträckor, får poäng för olika bedrifter (många pass i sträck, högsta hastighet etc). Man får även nya “saker” i spelet (tröjor, hjul, cyklar, levels) precis som i ett spel och det är som vanligt förvånande hur mycket man anstränger sig för att uppnå det där. Allt syftar till att göra den ganska tråkiga uppgiften att cykla på en trainer inomhus roligare och det lyckas verkligen! Det känns förvånansvärt mycket som att man verkligen är där, och cyklar och alla tävlingsmoment och all mätning gör att tråkigheten helt försvinner.

Hittills har jag hunnit avverkar ca 10 mil i London, Watopia (en ö i stilla havet) och Richmond och hittills har det känts ungefär som att spela ett spel, men man får motionen på köpet. Mycket lyckat och jag hoppas det håller i sig.

För den som tycker det låter intressant kan jag rekommendera den här filmen som visar hur enkelt det är att komma igång med virtuell cykling utan att det kostar en förmögenhet: ZWIFT ON A BUDGET: Indoor Cycling Explained av Shane Miller.

Hade sett namnet tidigare och nu igår kväll släpptes den (en ett gäng andra. ). Så väääldigt nöjd när den dök upp.

En ny raidboss (level 5) har dykt upp så det blir väl några raider framöver och det är lite andra extragrejer på gång.

Själv har jag legat ganska lågt men ändå nått halvvägs till level 34.

Får se vad som kan bli fokus framöver, utöver att fånga de som är nya och raida på den nya. Kanske ligger vi lite lågt ett tag?

Jag och Simon hittade denna när vi var på bibblan och så bestämde han och Joel att jag skulle läsa den högt på kvällarna. Supermysigt! Vi har verkligen saknat det kände vi alla tre.

Spännande historia och vi vill verkligen läsa nästa del. Återigen så att de blev sura när jag slutade läsa på kvällarna. Vi har fått senare vanor så det finns inte så mycket tid/ork hos mig att läsa riktigt länge.

Älskar att få komma in i en hitte-på-värld. Den här är återigen en sån där det finns en parallell verklighet som vi vanliga inte känner till. Det finns barn som är monster. Boken har ett delmål (som såklart uppfylls) men man får en vink om att det finns en större historia och man anar att det finns lite problem längs vägen.

En sak som jag inte gillade var att det fanns ett gäng färgsidor i mitten med bilder. Givetvis ville man titta och läsa dem när man kom dit, men se det var lite dumt för hälften var saker som illustrerade händelser som skulle komma längre fram.

Nu ska vi se när vi kan få tummen ur och ta oss till bibblan!

Före mello igår bestämde vi oss för att åka skridskor. Orkade lixom aldrig under dagen. Helt ok is och härligt att åka. Vi tränade på lite olika saker men lekte mest kull.

På hemvägen råkade jag se att den nya raid-bossen hade kläckts på Säl på torra land. Så hem med skridskor och så iväg igen (Joel valde att stanna hemma men vi tog med hans telefon). Den här gången lyckades jag fånga den, alldeles själv! Det var bra längesen jag fångade en själv faktiskt. Simon fick den men inte John och Joel.

Idag var vi på en ny raid på samma på kvällen men inte heller nu lyckades John och Joel (nu var Joel med men inte Simon, och inte heller hans telefon) men dock jag. Så nu har jag två stycken.

Hade någon frågat mig i somras hade jag inte sagt Klarna. Men så någon gång under hösten kom tankarna. Jag lekte med tanken när jag var där på tisdagarna. Först kändes det inte alls lockande att gå till samma kontor varje dag. Ju mer jag funderade desto mer ok började det kännas för att till slut övergå i tämligen lockande. Efter fem år med väldigt hattiga veckor kände jag att jag ville landa. Men det fanns fler saker.

• Ett team som jobbar tajt tillsammans. Har ju mest varit ute på egen hand senaste åren. Vissa enstaka uppdrag har vi varit flera på.
• Teamet består av personer jag beundrar för deras kompetens och jag har jobbat med dem tidigare så jag känner till både styrkor och svagheter.
• Geografiskt läge. Rätt najs att åka till Hötorget och inte längre. En hel del uppdrag jag har haft har varit längre bort (norra vasastan, kungsholmen, solna etc).
• Nytänk inom organisationen där de genom åren testat en hel del olika saker. Jag ser verkligen fram emot att få vara en del av det.
• Coacha team oftare. Märker hur roligt jag tycker det är när jag träffar team och får lyssna på deras utmaningar och kunna föreslå förbättringar och då framför allt kanske tekniska kring verktygen men även andra delar.
• Hoppas kunna bidra till organisationen med mitt engagemang. Exakt hur får vi se.
• Många möjligheter med ett större bolag. Hitta områden jag gillar men inte visste fanns?
• Får fokusera på en kund även om det finns många områden. Min hjärna har gått på lite för högt tryck senaste två åren (med bla teamleadroll) så nu blir det skönt att kunna fokusera. Fokusera längre på saker och inte bara vara lösningsorienterad.
• Kunna jobba hemifrån oftare, eller egentligen inte det i sig utan att kunna styra mer fritt. Hur jag bokar mina dagar helt enkelt.
• Ej fokus på att tidsrapportera utan på att leverera värde. Ovant men skönt. Som konsult, särskilt som expertkonsult blir det fokus på timmar. Så nu gör jag mitt jobb och det räcker bra.

Finns säkert fler saker men framför allt ska det blir spännande att se hur det känns om ett år!

Förra veckan på idrotten fick Simons klass prova på basket. En tränare från Fryshuset basket var där och höll i lektionerna tror jag och passade på att informera om prova-på-pass. Så ikväll var vi där och Simon fick verkligen blodad tand.

Suveräna ledare och det verkade som att alla barnen tyckte det var hur kul som helst. Stort plus för att det var alla kön samtidigt.

Jag har en gammal mössa (3 år inser jag) som är lite sliten så på helgens sylan fick jag tummen ur och sydde en iaf. Den blev liiiite tajt så jag får nog ta och sy fler tror jag.

Det är ju tämligen snabbt gjort när man har alla grejer och vet hur man gör.

Mottagare: Sue
Mönster: Mitt egna
Material: Tror Lilofant

I söndags var det sylan i vår samfällighetslokal. En person i området drog ihop det med sina vänner (och syskon) men bjöd in övriga oxå. Jag nappade. Simon har haft behov av både pyjamasbyxor och vanliga byxor men jag får aldrig tummen ur.

Förutom “lite” strul med nålbyte så gick det som smort. Sjukt roliga måste jag säga och nu är jag taggad att fortsätta hemma – ska “bara” göra klart det som påbörjades…

Barnen drog på nurf-lek i kollektivet och jag fick lite fotorapporter därifrån. Roligt!

Joel har frångått pyjamasbyxor men Simon gillar dem verkligen och många av de som funkar är i bedrövligt skick. Trots att han fått ärva ett gäng från Joel så är det få kvar, och det är längesen jag sydde några. På helgens sylan i vår lokal fick jag dock tummen ur och swishade ihop två par. Fållade inte benen mer än att jag overlockade kanten. Mycket smidigt!

Ikväll fixade jag resåren så nu provsover Simon ena paret.

Mottagare: Simon
Mönster: Det gamla vanliga mönstret i 134 med och med extra sömnsmån (Ottobre 4/2011).
Material: Ingen aning faktiskt…

Livet som icke konsult är nu i början som semester. Kommer säkert att få äta upp det men just nu njuter jag av det.

Saker jag insett under veckan att jag inte längre gör:

• Funderar på var i tunnelbanetåget jag ska vara eftersom jag nu alltid åker till samma ställe. Tidigare har jag varje morgon när jag kommer ner till tunnelbanan så har jag fått fundera på vart jag ska den dagen.
• Meckar med hämta/lämna pga olika uppdrag som börjar olika tider. Nu väljer jag i princip själv – om jag inte råkar boka väldigt tidiga möten.
• Håller koll på hipchat för jag behöver bara hålla koll på slack nu (förut båda…) .
• Håller koll på två jobbmailinkorgar där den ena hade många olika kunder som mailade in. Nu är det bara en inkorg!
• Oroar mig för telefonen när det regnar eller snöar eftersom jag har gjort mig av med den gamla och har en ny som är hel och vattentät.
• Typ två riktiga kollegor att hålla koll på och inte 30+ som tidigare. Inte helt säker på att det är en helt igenom bra grej… men många av de nära har jag ju på fejan.

Säkert fler saker som jag kommer på så småningom.

På Klarna ska alla nyanställda gå 1,5 dagar New Employee Orientation. Otroligt bra och väldigt informationsfyllt. Heldag igår med lunch (supergod bagel med lax etc) och halvdag idag, men sen bjöd min chef ut mig på lunch så vi snackade ihop oss lite. Den här vändan var vi drygt 25 personer som gick NEO och om två veckor är det dags för nästa kull.

Det är helt klart en annan sak att jobba på ett företag med 1700 anställda än mina tidigare arbetsplatser. Väldigt spännande och intressant!

Ser nu fram emot att få sätta tänderna i saker på riktigt resten av veckan!

Det är typ 17 år sen senast jag hade provanställning eftersom jag aldrig hade det på Riada. Då för 17 år sen tänkte jag en del på det. Företag är ofta ganska dåliga på att återkoppla kring det där… För fem år sen när jag funderade på att byta jobb minns jag att det var en sak jag tänkte på inför intervjuer och sånt. På Riada var det aldrig aktuellt eftersom vi redan jobbat ihop så blev jag tillsvidare-anställd direkt.

Den här gången såg jag att det stod på kontraktet och brydde mig faktiskt inte. Så nu är jag provanställd i sex månader till 12 augusti.

På tunnelbanan på väg hem igår.

Lyssnar på musik, har kollat fejan och insta, kollar nu rss:er. Inser att det är en låt som jag inte riktigt gillar så tänker att jag ska trycka fram till nästa. Funderar på i vilken ficka jag har mobilen i. Känner i ena, känner i andra. Ingen telefon. Hmm… kan den ligga i fleecen? Känner efter. Då ser jag, i ena handen, mitt framför näsan ligger den ju. Det är ju den jag läser på…

Byter låt och fnissar lite åt mig själv.

Jag hade ju lite bryderi kring telefoneri och landade i att ta med numret till en privat telefon. Köpte telefonen och kollade med Telenor och jobbet hur jag enklast tar över numret. Telenor föreslog ett annat sätt än det som vanligtvis användes – jag skulle ta över abonnemanget (ingen bidningstid kvar).

Vips var det jag som hade det och kunde logga in på Telenor för att se info. Nästa del i planen var att gå över till Hallon och via Illustrerad vetenskap fick jag ett erbjudande som jag slog till på. Reggade på hemsidan, klart. Fick brev hem från båda samma dag. Telenor som hälsade välkomna och Hallon som sa att nummerflytten var påbörjad och jag fick ett nytt simkort.

Trodde det skulle strula men igår fick jag sms om att flytten var klar och kunde sätta in nya sim-kortet och sen var det klart. Märkte inte av något alls. Grymt skönt!

I år var vi i Skarpnäcks kulturhus då Folkets hus i Bagarmossen renoveras. Vääääldigt smidigt för oss. Vi hade inte orkat preppa så mycket men Simon hade bakat semmelbullar hemma hos Aron igår och vi hade lite skor/kläder och ett gäng böcker som låg i skänkahögar.

Det är så sjukt häftigt när scouterna gör saker ihop för det går så fort och det händer saker överallt. Ett gäng fixarsorkar som är lösningsorienterade helt enkelt.

Joel pausar scouter lite just nu så jag och Simon gick dit tidigt för att preppa och sen när det öppnat kom Joel och fikade. Skalbaggarna som Simons avdelning heter hade ansvar för chokladlotteriet. Så minst en halvtimme skulle alla scouter stå och sälja. De flesta ville väldigt gärna stå mer för det är roligt!

Simon fick dessutom tillfälle att ge ett plåster från sitt plåsterkit till en som behövde. Vi ledare kunde dessutom sätta oss en halvtimme och planera kommande möten eftersom scouterna skötte det så himla bra!

Förra året någon gång (tror jag) hörde vi att magicarp gick att fånga som shiny. Det är tyvärr vääääldigt oförutsägbart då en pokémon som är shiny för en person inte är det för någon annan – dvs det är personligt.

Jag har noll shiny, precis som Simon. Joel har dock lyckats få en snorut och en mahwile och John har pikachu och luvdisc.

Ytterligare en bok vi hittade på bibblan och egentligen en serie jag tänkte att Simon skulle läsa själv. Båda barnen var dock taggade på att jag skulle läsa så det blev så.

Vi gillade den och siktar nu på att läsa del 2 och 3 som vi lånade samtidigt (gärna innan de behöver lämnas tillbaka).

Här är det ett tvillingpar som vi får följa när de skapar hjälparbyrån och får sitt första uppdrag. Återigen en bok som har med övernaturliga element och jag tror att det är ett vinnande koncept för barn i slukaråldern. Det triggar fantasin!

Det är som alltid med barnaktiviteter att de behöver planeras, särskilt populära såna. Joel har varit sugen på kollo och kollat en del på olika. Sen började han på parkour och blev sugen på sommarläger, och jag följer en del kring kodning för barn.

Så i helgen listade jag lite olika alternativ och vi pratade lite om dem. Plus att jag pratade med Joel om kollo och om hur det skulle vara att åka bort två veckor om vi skaffat hund (vi har inte några färdiga planer här dock).

Så nu är Joel inbokad på en veckas sportscamp med inriktning mot parkour, och sen ska båda tillsammans gå på Hello world! Camp 2018, spåret Skaparstudion.

Sen får vi se hur övriga sommaren kan planeras med semestrar och aktiviteter.

Det är något magiskt med eld. Ikväll på scouterna så var vi mestadels ute. Alldeles underbart! Svinkallt men med lite eld så försvinner tankarna på det.

I söndags tog jag mig i kragen och sydde klart det sista på byxorna jag påbörjade på sylanet för någon vecka sen. Hade resår kvar i samtliga plus midja och benfållning kvar på tre. Det gick riktigt smidigt och vips kunde Simon fylla en hel låda i sin byrå.

Den här gången satt jag vid köksbordet och sydde eftersom Joels kompis lånade min dator (vars bord oxå är mitt sybord typ).

Det är verkligen skönt när det är en modell man sytt många gånger för man slipper fundera särskilt mycket.

Mottagare: Simon
Mönster: Det gamla vanliga mönstret men nu i 134 (Ottobre 4/2011).
Material: Velourtyger från lite varstans

Vi läste ettan och gillade den. I måndags när Joel var på teater i måndags kom han hem med del två. Så vi har haft trevlig läsning den här veckan. Gick rätt fort för den var väldigt spännande.

Gillar hur det är en historia i den här delen och en övergripande, genomgående historia som är den man på något sätt drivs mest av.

Vi har pratat en del om vad som skulle kunna hända. Vem som gjorde vad och så, när man inte riktigt vet. Gillar verkligen att fundera tillsammans! Att få lyssna på barnens idéer, som ofta är lite mer utanför ramarna än mina.

Hittade på coop någon gång när de hade rea tror jag. Har haft svårt med läsmotivationen så låg den i högen och jag tog den. Först gillade jag sådär men efter halva så blev det bättre och bättre och nu har jag precis kollat att del 3 (har missat del 1 och så får det vara) släpptes förra sommaren.

Gillar persongalleriet som målas upp och att de ställs inför lite olika typer av utmaningar. Ingen bråttas med samma saker, alla har sitt. Precis som i verkligheten. Gillar det perspektivet. Man får ta del av mycket.

Har haft en period när jag inte orkat göra smoothies så ofta men nu känner jag för att ta mig i kragen. Igår hände det iaf.

Hade en del salladsblad (typish) och några riktigt bruna bananer som jag tänkte undvika att slänga. Så tog jag fryst mango, chiafrön, lite kokosflingor och blåbärs- och lingonpulver (båda har gått ut för längesen…) och såklart vatten.

Det är ju synd att det ska se så sjukt mycket godare ut före…

Idag stack jag och Sanna en sväng till syfestivalen. Vi kom lagom till att de öppnade och strosade runt en timme, sen åkte vi hem.

Otroligt inspirerande och jag köpte faktiskt endast med mig två tyger (som jag spanat in redan före). Nu gäller det bara att jag håller mitt mål i år och ser till att komma igång och pyssla lite mer.

Jag jobbade hemifrån och Simon stack hem till Aron efter skolan på kalas. Så ringde de och undrade om jag kunde komma till skridskoplanen med Simon skridskor (jag hade tidigare sagt att det bara var att ringa). Packade ner skridskor och gav mig iväg.

Solen höll just på att försvinna bakom ett moln och det seglade ner stora härliga snöflingor. En kort stund senare såg jag knappt något för det toksnöade verkligen. Väl framme efter 7 minuters promenad typ så klarnade det upp igen och när barnen fått på sig skridskorna så var himlen nästan helt blå…

Vi hade en degskrapa och helt plötsligt en dag var den borta. Vi insåg hur bra och användbar den är när vi saknade den. Dock lyckades vi alltid glömma bort att köpa en. Så för någon vecka sen fick jag äntligen tummen ur. Slog till på en stabil med trähandtag efter att ha googlat lite snabbt. Verkar vara en brittisk snubbe som gjort den och en hel del annat.

Testade den härom dagen och jösses vilken skillnad! Den här är verkligen tung, gedigen och stabil. Grymt nöjd!

Igår kväll kollade vi som vanligt på Talang. Simon var lite rastlöst.

– Åh, jag skulle vilja gå ut och lägga mig i snön! säger Simon längtansfullt.
– Gör det då? Jag kan hämta handduk, säger jag .

En stund senare kom båda barnen in tämligen snöfyllda och på väldigt gott humör.

Idag var det återigen community day i Pokémon Go. Förra gången var det pikachu som dök upp överallt och idag dratini. Jag har inte haft så stor tur med dratini och dess utvecklingar (tex dragonite). Före eventet hade jag fångat 9 dratini och två dragonite.

Ett fokus idag var att fånga shiny dratini. Vi förstod i efterhand att det var det som var grejen med pikachu oxå, men då tog vi inte så många… så den chansen missade vi.

Vi åt tidig lunch (eventet var 11-14) och stack ut runt halv 12. Simon fick direkt en shiny! Vi knallade vidare och efter ytterligare en stund fick Joel oxå en. Vi gick och vi fångade, och sen fick John oxå en, och de fick flera var. Jag fick ingen. I början var det lite småroligt men till slut rätt trist. 2 minuter i 1 när John och barnen gått hem och jag tog en extra vända så fick jag äntligen min första shiny!! Hem och vila och utveckla pokémons (var någon kraft som de bara fick om man utvecklade idag…).

Kvart i två klädde jag och Joel på mig för att gå hem till Noah och fika. Vi passade på att fånga så många vi kunde på vägen och med en minut tillgodo lyckades jag fånga min andra shiny. Joel fick två, jag två, John fem och Simon fyra (tror jag). Totalt sett fångade jag 90 dratini (eller om det kanske var 95, lite oklart hur de utvecklade räknas).

Passade även på att powra upp min starkaste pokémon så nu har jag en över 4000 cp!

Vädret kanske något kallt men i övrigt helt fantastiskt! Helt rätt dag att vara ute på.

Idag har vi kollat en del på os, varit på bibblan och lämnat tillbaka två böcker (och låna några nya) och njutit av vinterväder. Två pokémonvändor blev det dessutom för att fånga nya pokémons. En Badon och en Masquerain.

Älskar verkligen när det är sånt här väder! Även om jag kan få lite dåligt samvete över att vi inte nyttjar den mer. Längdskidorna står där och får vila ännu mer. Väljer dock att prioritera lugn och ro (och pokémons ibland).

Hade en vända med groddar för ett bra tag sen och har länge tänkt att jag vill men inte fått tummen ur. Idag på bibblan hittade jag en bok och lånade. Så på seneftermiddagen fixade jag och Simon lite och nu ser vi fram emot att få “skörda” inom en vecka eller så.

Sportlov för barnen och Joel går på gitarrkurs i dagarna tre. I Hammarby sjöstad. Plus måndag och städ. Plus vinterkaos. Fin tajming.

Jag jobbade hemifrån på förmiddagen och sen packade vi ihop oss och drog till gitarrkursen i snöyran. Efter timmen drog vi till Lek och bus i Nacka och spenderade typ 3 timmar där. Jag satt vid ett bord och jobbade och barnen sprang runt och lekte. Helt perfekt.

På vägen hem tog vi en liten omväg för att fånga två nya pokémons (Feebas, Wingull). På det hela väldigt nöjda med dagen. Efter middagen drog barnen ut och lekte i snön en timme.

Älskar riktig vinter!

Vi läste boken för snart två år sen och när vi gått på Aladdin så fick vi ju blodad tand och jag bokade in lite olika kulturella händelser. Idag var det dags för första – Häxorna på Lilla Dramaten. Vädret var ju inte riiiiiktigt på vår sida men vi åkte i god tid och tog det lugnt (ovanligt lite trafik faktiskt). Hittade parkering tämligen snabbt och sen gick vi in snabbt eftersom det var svinkallt (minus 13).

Vuxna kvinnor fick alla ett par diskhandskar. Många undrade nog lite…

Lite mer än 1 timme och 30 minuter senare styrde vi kosan hemåt. Grymt fort gick det och jag är väääldigt imponerad över hur de fick ihop det hela. Många skratt och jag förstår att de valde att gå ut och säga att de rekommenderar den från 7 år istället för 5 som det var från början. När häxorna dök upp så insåg många av oss som fått handskar att det var dags att sätta på sig dem och det blev en rolig effekt när många i publiken räckte upp sina handskbeklädda händer och viftade när storhäxan frågade hur många häxor som var här. Simon sneglade lite skeptiskt på mig.

Gillade hur de använde hela scenen och även där vi satt för att få till vissa effekter. Gillade den verkligen! Barnen gillade oxå och vill nu gärna ha ett sånt här äventyr per månad.

Det snöade och det hade snöat en hel del under natten och det knirrade härligt under fötterna på väg till tunnelbanan. I sista minuten hemma kom jag på att jag nog borde ha min extra fleece (ja den gula) och min täckkjol. Känns ibland lite overkill då det är rätt kort till tunnelbanan och sen är jag knappt ute. I vanliga fall.

Satte mig på tåget och efter en kort stund kom ett utrop att det var växelfel vid skärmarbrink… Funderade lite. Satt kvar. Så kom nästa utrop att detta tåg går i fel spår till Skärmarbrink och där vänder tillbaka.

Satt såklart längst fram och i Skärmarbrink behövde vi gå över till en annan plattform och det sker på andra änden. Inte helt ensam var jag så det blev kö.

Så kom ett tåg som gick till Farsta. Såg några som gick på och insåg att det ju var skitsmart, så jag hoppade på. Vi kom till Blåsut och kunde där bara gå rakt över – samma plattform för båda håll. Efter fem minuter kom tåget och det fanns gott om ståplatser. Så kom vi till Skärmarbrink och då blev det knökfullt. Åkte till Gullmars och där kom ett ganska tomt tåg som oxå skulle in till stan så jag bytte till det och fick sittplats resten. Vårt tåg åkte dessutom iväg först.

Känns skönt när man tar rätt beslut. Strax efter lunch klarnade det upp och solen sken från klarblå himmel!