Mars kom och gick. Vi har varit ganska trötta hela familjen. Ingen fantastisk månad vädermässigt heller om jag minns rätt…

Familj. Tja, vad har vi gjort här? Melodifestivalen fick fokus med andra chansen hemma i tv-soffan och sen genrep på plats. I övrigt har vi varit rätt dåliga på att hitta på saker tillsammans utanför hemmet. Kanske även i hemmet då vi som sagt varit rätt trötta. Testade att röja en halvtimme på lördagen senast och det var suveränt!

Träning & hälsa. Ätit alldeles för mycket sötsaker (igen). Varit ute och sprungit en gång (och gick långpromenad dagen före) och fick ont i benhinnorna. Mycket pirr i armen 🙁 Testat en ny naprapat! Det är månadens ljuspunkt här. Kör övningar (enkla) som verkar göra skillnad. Men fasar för kommande behandlingar då de verkligen känns.

Jobb. Varit på ok nivå med mycket fokus på utbildning. Jag får jobba med mig själv för att inte gå all in och ta på mig mer än jag orkar, och nu landade jag på 90% i mars…

Vänner. Fortsatt bra här med ett par luncher med dem jag inte träffar så ofta. Schlagermusikal med fina tjejer!

Läsning. Har läst en del själv, inte så jag blivit klar med så många böcker men iaf. Jag läser Harry ju så för barnen blir det mycket läsning, plus att vi testat Tutnäsa.

Hobby & pyssel. Lite har hänt. Började sticka men kom inte så långt. Började nog redan i februari iofs… Pysslat lite med barnen! Börjat sy några saker men inte gått i mål. Känner lusten ligga där men har inte haft tiden.

Fokus 2015: januari, februari
Fokus 2014: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Fokus 2013: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Fokus 2012: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december.

Barn är viktiga. Kunde inte låta bli att testa vad jag kunde om barnkonventionen.

Vet inte om jag var så bra om man jämför med andra men att ha fel på två tyckte jag var ok. Det var dessutom de som rörde länder och årtal, inte själva innehållet för där kunde jag.

Bra jobbat!

Du fick 6 rätt av 8.
Av de 2561 som gjort testet hittils fick du ett bättre resultat än 610 st (24 %).

Vad kan du om barnkonventionen?

När vi läst ut Harry Potter så hade vi mer lästid över till Tutnäsa så bok nr två gick undan. Nu visste vi lite mer vad vi hade att vänta.

I den här blir det en del galenheter och ibland så stannade jag upp i läsningen och tittade på barnen med skeptisk min och frågade om de oxå kunde ana vartåt det lutade. Oftast kunde de det. Som vuxen ser man alla problem kring det hela 🙂

Han gör nämligen en del galna grejer den där Tutnäsa och det var många skratt även i den här boken. Synd bara att de tar slut så fort för nu har vi bara en bok kvar 🙁

Kan tänka mig att det här även är en bra nybörjarbok eftersom den har lite lagom med spänning/nyfikenhet som driver.

I samma serie: Magister Tutnäsa

Vet ju såklart att det är krig i Syrien och att det varit det i över 4 år. Simona bloggar lite då och då om det och jag har tänkt vi ska skänka lite. Så fick jag mail från Röda korset med uppmaning om att skänka. Så igår kväll låg jag och barnen och kollade på vilka olika gåvopaket det finns. Vi pratade lite om hur bra vi har det och hur andra har det.

Så vi bestämde oss för att fokusera på Syrien och skicka:

• Nöd-kit för kvinnor
• Matpaket – familj
• Filt

Vill du oxå ge lite?

Simon spelar något race-spel med Angry Birds och idag undrade han vad en knapp betydde, “upgrade”. Vi klickade på den och det stod att man fick lite saker och att det kostade 19 kr. Simon ville köpa men jag sa nej och att sånt får de betala själv.

Glömde sen bort och blev aningens förvånad när Simon en stund senare glatt la en hög enkronor på bordet.

– Mamma, hur stoppar man in dem? frågar Simon sen.

Jag skrattade lite inombords och tog pengarna och berättade att jag skulle fixa åt honom. Han var mycket nöjd när det var klart.

Det har ju gått så bra att lämna ett tag, så fick vi ett återfall som sen mer eller mindre har fortsatt. Dock mer så att det är rigorösa rutiner kring att säga hej då. Det började med lite vinkande på förskolan och numera när någon av oss går hemifrån (den som inte lämnar, eller om man ska iväg på annat) så vill han

1. först kramas
2. sen ska han in i köket och vinka i fönstret (gärna knacka på rutan)
3. under tiden så går man ut och får inte stänga dörren, det påpekar han flera gånger
4. sen när man går iväg så springer han ut på trappan och säger hej då
5. rusar in i köket och vinkar en snabbis
6. rusar ut på trappan och ropar hej då, jag låser, hej då och så tills man försvunnit runt hörnet
7. sen stänger och låser han dörren

Häromdagen var sopmaskinen ute och dagen efter fick jag även höra “akta dig för sopmaskinen”. Rutiner är bra grejer.

Den här gången var det Simons tur. Jag jobbade hemifrån och hade lovat Simon att få stanna hemma, men han fick inleda med en halvtimme på förskolan då vi hade utvecklingssamtal. Det var ett år sen senast (3 april så nästan exakt på dagen) och han är sig lik. Lite blyg för vuxna men inte alls med sina kompisar (märks mest vid maten).

Han räknar, läser och älskar allt sånt. Fokuserar på uppgifter om det behövs. Många kompisar och gillar att bygga saker. Det märks att de är äldst och att de snart ska vidare tydligen.

Galet. Dagistiden är snart över.

Här i Stockholm är det tydligen skärtorsdagen som gäller för att påska så igår runt middagen tog vi fram hucklena, ansiktsfärg och påsar för godiset. Vi synkade med grannarna precis som tidigare år och knallade runt och knackade på lite här och var. Otroligt roligt att se hur spännande de tycker att det är.

Det kom lite påskkärringar hem till oss oxå senare.

Eftersom vi läste ut boken i helgen som gick så kunde vi ju kolla på fjärde filmen nu. Alla ganska trötta men ändå ville vi se.

Precis som tredje filmen så är det en hel del ändrat från boken. Roligt att prata med barnen om vad som är ändrat och se hur mycket de hänger med i läsningen. Förvånansvärt bra faktiskt!

Själv tycker jag filmen är extremt oläskig när jag vet vad som händer men Simon tyckte det var läskigt att se allt.

Nu tror jag inte att jag själv har sett fler filmer (John tror han har sett femte filmen men jag kan inte minnas det), och jag hade bara läst till tredje boken så nu är allt nytt!! Är otroligt lockad att läsa nästa bok. Kollade på Adlibris och den är endast på runt 1000 sidor… Vi lär ha att läsa till sommarlovet typ.

Det har ju varit några år nu som jag samlat på tyger. När vi gjorde om på vinden för 1,5 år sen så flyttade jag upp en hel del av tygerna på vinden, och där har de sen legat. Har inte hunnit sy så supermycket sen jag bytte jobb för snart två år sen, men har köpt på mig lite tyger nu och då.

Idag tog vi ner allt från vinden. Barnen blev eld och lågor och byggde genast bo i högarna (efter att de frågat om de fick hälla ut tygerna från kassarna). Själv är jag lite överraskad av hur mycket jag faktiskt har… Roligt dock att minnas alla planer jag haft när jag köpt tygerna. Snacka om värde för pengarna på något sätt ändå!

Imorgon ska vi gå igenom allt och se vad som ska behållas och vad som ska säljas.

Idag har påskharen varit här och vi har mest varit inne. Påskharen har dock hittat hit. I år kunde vi påskharen skriva lappar till barnen, men det inleddes med påskägg med en mekanisk sak i köket och varsin legotidning.

De lekte med den mekaniska gnistgrejen en bra stund och åt frukost. När de borstade tänderna satt en lapp från påskharen med en instruktion (var sin). Så fick de i några led springa runt och leta lite här och var i huset efter fler lappar för att sen hitta ett paket, med en lite byggmojäng med solcell.

Vid lunchen såg de ett påskägg med godis utanför dörren (genom fönstret). Tack Mathem för det ägget 🙂 Och sen frågade jag om de kollat i sina sängar för där brukar påskharen lägga minst ett ägg. Och det fanns ett ägg i varje säng, som innehöll lappar om var de skulle leta sen. Dessa slutade i ett nytt paket – varsin bok.

Roligast var dock Wii Fit Plus som jag köpte för rätt längesen och som vi ställde vid tv:n och barnen upptäckte någon gång på förmiddagen.

Sen har det såklart inte varit guld och gröna skogar utan rätt mycket tjat, gnäll och sånt skojigt som det oftast är när vi är inne och hemma en hel dag.

Men tygerna är sorterade i högar att spara, kassar till förskolan och kassar att sälja. Barnen ville spara mer än jag hade räknat med… Imorgon blir det att förbereda lite inför att sy, så jag bara kan brumma ihop saker så snart det går. För det som sparats ska ju bli något är tanken.

Så snart vi läst ut andra boken så påbörjade vi den här kvällen efter. Även här är det en hel hög med galenheter. Återigen mer fokus på att man faktiskt lär sig saker tycker jag, men samtidigt lite “ojojoj, vad ska han nu hitta på”-känsla. Den känslan älskar barnen såklart och börjar fnissa så snart de inser vad som komma skall.

Roliga böcker att läsa och det ger möjlighet till diskussioner, både under tiden men även efter då de ofta kommer ihåg vad som hänt. Tokigheter sätter sig i minnet på något sätt 🙂

Idag undrade de varför det tog sån tid för Tutnäsa att skriva den fjärde boken och jag sa att det tar säkert lite tid att komma på alla tokigheter och det är bara ett halvår sen den här släpptes. Vi har pratat lite om längden på böcker och då sa Simon att hon som skriver Harry Potter-böckerna nog har skrivit väldigt väldigt länge eftersom de är så sjukt långa. Jag kunde bara hålla med.

I samma serie: Magister Tutnäsa, Magister Tutnäsa; resan till Tjotahejti

Idag var det återigen dags att besöka naprapaten. Fick börja med att erkänna att jag varit lite sämre på att göra övningarna.

Gjorde lite tester, fick lite behandling och så höll det på. Precis som vanligt, och rörligheten ökar medans smärtan minskar i de olika momenten.

Idag fick jag nålar på fler ställen än i låret, och vid ett tillfälle så fick de sitta ett tag och han vred på dem ibland. Effektivt tyckte han då han kunde behandla fyra ställen samtidigt (tre med nålar och en med tryck).

Det gjorde faktiskt mindre ont än förra gången (kanske för att jag var mentalt förberedd på det) och det lossnar av det, och då kan jag ta det. Extremt hoppfull faktiskt!

Nu har jag skrivit ut ett schema för att hålla koll på att jag gör övningarna.

Igår kunde vi inte hålla oss längre utan vi började på femte boken om Harry Potter. Jösses så spännande! Strax före 4 på natten så kom Simon galopperande in i vårt rum pga mardröm. Han ville dock inte säga om vad. Men var vaken mer än en halvtimme för han frågade två gånger om det var morgon snart. Först på morgonen fick vi ur honom att han drömt om Voldemort. Hmm…

Efter middagen plockade jag fram en överraskning som påskharen inte hunnit med – Monopol! Som barn var jag såååå avis på alla som hade syskon att spela spel med – och som då kunde spela monopol, så nu var det ren och skär lycka att kunna spela det hela familjen.

Suveränt sätt att träna läsning, matte och annat på. Räkna tärningsprickar, flytta pjäsen, räkna pengar (!) och sen läsa chans- och allmänningskorten.

Vi hann dock inte spela klart utan fick avbryta och Simon blev hemskt besviken, men allt ligger i påsar till imorgon så det är bara att köra igång där vi var.

Förhoppningsvis kan detta locka lite från skärmspel oxå.

Under helgens rensning och genomgång av alla tyger i huset så tog jag en nytt angreppssätt; jag delade upp det i högar efter vad jag ska göra av det. Några tyger hamnade i kuddfodralskassen och när jag hade lite tid över på söndagen så passade jag på att sy två kuddfodral som Simon önskat.

Man ser ursprungskudden på ena bilden. Klart snyggare med det prickiga tyget, plus att det är velour så mycket mjukare.

Tyget köpte jag på Kalikå när Joel var bebis och jag tänkte sy små gosedjur… Den som spar hen har.

Om en vecka är det urnsättning och idag slog det mig att jag glömt be om bild på den så jag mejlade Christer på begravningsbyrån och en stund senare fick jag några bilder tillbaka.

Satt på tunnelbanan när jag tittade på dem och det kom ett par tårar i ögonen vill jag lova. Så fint och så overkligt.

Om en vecka är det avslutat på något vis. Borde få tillbaka boupptäckningen då oxå och förmodligen ha lämnat in hennes deklaration.

Cirkeln sluten på något sätt.

Idag när jag varit hos kund och skulle hem så fastnade jag lite i ingången till t-banan. Jag blippade mitt kort som jag gör minst 15 gånger i veckan typ och så fick jag rött kryss (händer ibland). Höll över kortet igen, inget hände. Funderade lite, viftade lite med kortet.

Spärren bredvid funkade för en annan person så jag gick dit istället. Samma sak. Inget hände.

Vänder mig mot luckan och där är två personer och jag håller upp kortet och är på väg mot dem. En av dem säger genom luckan att jag ska hålla kortet över den blå lappen. Vilket jag givetvis ska. Inte över den “lampa” där krysset visade sig.

Jag ler stort mot dem och garvar när jag lyckas ta mig in till sist. Skrattar faktiskt hela vägen ner i rulltrappan åt hur man helt plötsligt glömmer saker man gör ofta.

Nog är det så att den pirrande armen känns lite bättre. Eller snarare känns lite mindre pirrig. Jag vågar såklart inte hoppas på något eftersom det har varit en lång resa på 3,5 år och jag har gett upp flera gånger.

Inatt sov jag på högersidan på ett sätt som jag inte gjort på länge (oklart hur länge) och det känns annorlunda i kroppen. Svårt att förklara det men små saker. Som när jag småsprang ner för rulltrappan så förväntade jag mig att det skulle kännas i ryggen men det gjorde inte det, så jag antar att det brukar göra ont…

Hoppet lever iaf!

Jag har en jobbdator som är rätt tung, sladden är oxå rätt tung. Sen har jag en kunddator som behövs för att komma åt den kundens miljö. Den har oxå en laddare. Väskan blir typ 8 kg när jag har båda med mig (har lite andra små skojigheter i ryggan oxå).

Så kom jag på för ett tag sen att samma laddare funkar så jag har lämnat den ena på kontoret. Idag var jag hos aktuella kunden och fixade med en del saker. Imorgon jobbar jag hemifrån, bla med saker för den kunden.

Ikväll skulle jag preppa en sak som man behöver göra utanför kontorstid i systemet och plockade upp datorn. Rotade i väskan men hittade inte sladden. Inser att jag lämnat den på kundens kontor. Batteriet är rätt dåligt så jag fick lite panik. Jobbdatorn är ingen fara för den behöver jag inte (vi jobbar i molnet mestadels så jag använder våra datorer hemma).

Funderade på någon lösning men det lockar ju inte att åka in till stan för att hämta en sladd… Så kom John på att vi har min gamla jobbdator vars sladd kanske funkar.

Den funkade! Pust! Känns som att jag just sparade 1,5 timme 🙂

Att vårda sina vänner är viktigt. Eftersom jag får lite ångest på att hitta på saker på kvällarna (är ofta trött och tycker att jag har för lite tid hemma) så är luncher perfekt.

Igår blev det spontanlunch med Anna på Kungsholmen. Och idag med Nina i närheten av Hötorget. Mycket givande luncher 🙂

Enda nackdelen är att det blir så få timmar jobbade, fast det gäller att prioritera rätt här i livet. Jobbet fanns kvar efter lunchen, båda dagarna!

Barnen ville ha lite påsklov, jag hade inga kundmöten men väl så mycket att göra. Så vi sa att vi testar hur det går att de är hemma och jag jobbar.

Jag gick upp i vanlig tid, åt frukost och satte fart med jobbuppgifter. Halv 8 smög Joel upp, och en halvtimme senare Simon. Jag åt en andra frukost med dem och sen tog vi ner duplot från vinden. De lekte ett tag men gick sen ner och kollar på smurfarna på Netflix.

Har fått massor gjort på jobbet eftersom det är lugn och ro. Plus att jag passat på att fixa lite privata saker.

• Ringt skatteverket om att byta utbetalningskonto på mammas deklaration. Plats 358 i kön… tog 26 minuter och svaret var att på dödsbon så går det ut en avi istället. Suck.
• Deklarerat åt mamma. Tog 1 minut för jag gjorde det via sms.
• Ringt begravningsbyrån för min faster och sen satt över pengar till en förening i Töftestorp.
• Ringt blomsteraffären i Tingsås  för att beställa bukett från oss syskon till vår faster.
• Ringt Telenor och sagt upp mitt privata abonnemang.
• Ringt Medmera Bank för att få papper om att säga upp vårt visa-kort där (har mastercard hos dem istället).

Nu är det dags att fixa lunch! Får se hur det går i eftermiddag för alla jobbsaker är inte klara och det droppar in lite fler nu och då.

Så här på kvällen kommer allt ikapp och jag fäller några tårar.

Tårar över en faster som jag brevväxlade med under andra halvan av 90-talet och som delade med sig av sina minnen av sin, och min pappas, uppväxt. Hon delade med sig av saker jag inte kunnat få av någon annan. Det gav perspektiv att höra om deras uppväxt, som inte direkt var en dans på rosor.

Tårar över att säcken snart knyts ihop. Mammas urna som sätts i graven nästa vecka, en inlämnad deklaration av dödsboet, och den första födelsedagen som hon inte själv får uppleva.

Det känns skönt att jag är öppen med känslor inför barnen och Joel som är lyhörd för sånt gav mig lite extra kramar och tröstande blickar.

Funderade på det redan förra året men det blev aldrig av, naturpasset alltså. Så såg jag det på fejan, att det var premiär idag vid Brotorpstugan. Jag och Anna hade pratat om att hitta på något och vi kom överens om att detta var lämpligt.

Vädret såg sådär ut men det visade sig bli helt suveränt med strålande sol från klarblå himmel och i pincip vindstilla. Underbart! Barnen knallade på och klättrade och utforskade och njöt. Vi vuxna kunde prata och njuta vi oxå. Blir definitivt fler gånger!

Det är 50 kontroller utspridda i Nackareservatet och man har tills i höst någon gång på sig, 60 kr kostade det. Mitt mål är inte att ta alla 50 utan mer att faktiskt ta sig ut i skogen på lite olika ställen.

Igår hände det. Helt plötsligt satt Simon på taket till lekstugan i Helikopterparken. När jag frågade om han kommit upp på egen hand fick jag ett stort leende till svar och jag gick fram och gjorde high five med honom.

Sen övade han ännu mer och när John kom var det en stolt kille som visade vad han kunde.

Han är inne i en period då han tränar och utmanar sig själv hela tiden. Ovant för oss då han inte varit sån. Men han orkar mer och mer och det märks att han börjar bli redo för sexårs 🙂

Efter sportlovet har det varit fullt upp med diverse skojigheter.

1. Sommarvärmen (typ) kom och då åkte vattenslangen fram.
2. Naturpasset ska vi fokusera på i år, första vändan.
3. Solen kommer och visar hur smutsigt köksfönstret faktiskt är.
4. Monopol!
5. Spelfritt så då kommer andra saker fram.
6. Galna påskkärringen är tillbaka!
7. Det regnar lite…
8. Varm, nybakt bulle och kall mjölk.
9. Bullbak
10. Fina tulpaner.
11. Vårsol och 1 dm nysnö.
12. Dagen då alla hade olika strumpor.

Tidigare: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31

Idag har John fortsatt röja vår bod och fixat lite på framsidan. Vattenslangarna togs ut både till fram- och baksidan. Det tog inte särskilt lång tid för barnen att inse det. När solen dessutom sken och luften var varm så dröjde det inte länge förrän det var dags att byta kläder. De hade enormt roligt ett bra tag!

Den kompletta handboken till en friskare rygg. Jag gillar verkligen att ha såna här böcker hemma. När jag får lust att träna så plockar jag fram lite olika och letar i dem för inspiration. Den här är nästan mer en faktabok om ryggen än en träningsbok.

Boken är uppdelad i sex kapitel; Om ryggraden, Vad som kan gå fel, Att hantera smärta, Hållningen är viktig, Läkande ryggövningar, Besvär och behandlingsalternativ.

Nästan så att jag blir lite rädd av flera av kapitlen när man läser om hur ryggen funkar och sen vad som kan gå fel. Samtidigt så inser jag att mina ryggproblem är rätt små.

Övningarna är tydligt beskrivna, med bilder och text. Stegvis med både utförande och effekter. Gillar verkligen att man har med övningar med gymboll! Kan varmt rekommendera den om man vill läsa mer om ryggen.

Sen är det ju som vanligt med såna här böcker, bara för att man har dem så gör man inte övningarna utan det krävs att man har bestämt sig 🙂

Röjde tygerna på påsklovet som sagt. Sanna valde ett par stycken och en annan förälder som syr var förbi och köpte ett par meter (nu har jag en till på g som ska kolla på tisdag så det minskar).

Men jag har ju inte kunnat låta bli att nappa på lite nya tyger när grabbarna gillar dem.

• Ninja Turtles har dykt upp hos barnen och de är lite sugna på tröjor i detta trikåtyg.
• Dropparna gillade vi allihop och vi får se vad det blir. Även detta är trikå.

Idag var det två kalas, först Simon som skulle på ett 12-14 där jag hängde med och fikade med lite andra föräldrar, sen Joel 14-16 som John lämnade honom på.

Simon ville stanna ute och leka och John kom och löste av mig så jag kunde åka hem och vara lite själv (rätt ovanligt). Fick en hel del gjort när jag kunde göra det utan avbrott.

Alla var rätt trötta sen så det blev en del sura miner, gnäll och skäll. Men vi avslutade med ett kapitel Harry Potter och sen lite mys och prat i sängarna.

Idag var det återigen besök hos naprapaten. Denna gång ombytt för att träna. Fick först berätta lite hur det har känts och det har ju känts mycket bättre. Sen tappade jag träningen i helgen 🙁 Han sa med lite allvar i rösten att det är ok att tappa lite, men inte helt och hållet. Åtminstone göra något.

Vi gick ut i gymmet och jag fick träna bröstrygg, men kände mest i underarmar och nacke. Fick dock slita på och till slut kände jag mig iaf trött i musklerna därbak. Då gick vi över på mage och rumpa. Shit…

Sen hade vi 10 minuter kvar och då föreslog han att vi skulle nåla armen. Så det gjorde han. Det gjorde ont. Jävligt ont. Kändes som att nålarna gick igenom nästan och det brände. Men musklerna slappnar av och jag känner på mig att det gör nytta.

I omklädningsrummet träffade jag på en crossare som jag inte sett på länge och sa att Robin var grymt duktigt. Fick medhåll av en annan tjej som bytte hon. Hon hade testat massa naprapater (såna som behandlat landslag etc) och först med Robin så fick hon resultat.

Känns enormt hoppfullt!

Ikväll när jag läste Harry så sprang Joel helt plötsligt iväg till toa och skulle kolla på något. När han kom tillbaka fick jag känna på hans lösa tand, som inte var superlös men ganska lös. Simon vickade på sin andra framtand som är lite lös.

Jag fortsatte läsa.

Joel fortsatte vicka. Ibland pausade han och sprang till spegeln.

Efter kanske 20 minuter var den ute… Så nu ska tandfén göra sitt.

Nu har han sina nya framtänder och glugg på båda sidor.

Helt plötsligt är Simon som en ny “liten” kille. Han tränar stenhårt varje dag på att göra pullups på en stång i dörren till köket. Ikväll körde han armhävningar och burpees.

Lyckades fånga honom när han gjorde sina burpees.

Otroligt fokuserad när han lägger manken till. Underbart att se!

En dag som idag. Vaknade och kom rätt snart på att det är 14 april. Mammas födelsedag. Och i år även hennes urnsättning. I Stockholm sken solen, i Ed snöade det blötsnö.

Jag gick på Kungsgatan på väg till lunch när det kom mms från min fina vän Jenny som tog bilder från urnsättningen eftersom jag själv inte var där.

Det trillade en och annan tår då.

Det känns overkligt på många sätt. I början var det så närvarande hela tiden och mycket att fixa och göra. Nu är livet tillbaka där det var och det är då det blir overkligt. Man glömmer bort och helt plötsligt kommer en påminnelse som en spark i magen och jag inser att det faktiskt har hänt.

Igår fick jag bilderna från urnsättningen, idag dikten som Christer (klasskompis från förr som jobbar på begravningsbyrån nu och har varit alldeles fantastisk) läste upp under själva urnsättningen (i snöblask).

När jag dör är jag alls inte borta,

fast min kropp blivit aska min vän.

ty med allting som susar och sjunger,

skall jag komma tillbaka igen.

 

Genom fåglars kvitter i träden,

genom fjärilars fladdrande slag.

Genom flingornas dans på din ruta,

skall jag ge Dig en hälsning var dag.

 

Och när björklöven brister om våren,

och Du känner en varm vind.

Skall Du ana min själs odödlighet,

när jag dunlätt kysser din kind.

 

Och då vet Du jag är inte borta,

nej mer när nära än Du kan förstå.

Genom allting som susar och sjunger,

Skall min hälsning med kärlek Dig nå.

Och inte ett öga var torrt när jag läste den kan jag lova.

Vi är ett gäng med torr hud i familjen så vi har en del smörjande för oss periodvis. Härom dagen när jag varit hos naprapaten och kom hem och skulle läsa Harry Potter för barnen så hade de raddat upp ett gäng saker.

1. Mildison är det läkare rekommenderar så vi har det lite här och var i huset.
2. Ringblomssalva som jag tycker är jättebra!
3. Hydrokortison som vi använder ganska sällan, mest när vi inte hittar (eller orkar leta) efter mildison.
4. Arganolja som även denna är väldigt bra och lätt att smörja in med.
5. Sheasmör som vi gillar massor. Så enkelt med smör att bara ta en klick och smörja det som behövs.

Vi varvar sen med lite olika och jag tycker verkligen att jag ser en klar förbättring sen vi började med oljorna och smöret!

Imorgon bär det av till Island med Riada. Ska bli superskoj men jag lär inte vara särskilt utvilad när vi landar 21:20 på söndag för schemat är fulltecknat.

Tänkte packat i helgen, men så blev det inte. Tänkte packat i måndags, men så blev det inte. Tänkte packat igår, men så blev det inte.

Så jag fick packa idag. Tror på lätt packning, så detta är min packning. Får lite känslan av att jag har glömt något viktigt men kan inte riktigt komma på vad det skulle vara…

Efter att ha konferens på Arlanda så tog vi flyget till Island och Reykjavik efter lunch. När vi landat så hämtades vi upp av en buss som tog oss direkt till Blå lagunen. Otroligt häftigt!

Varmt och skönt! Grymt dålig sikt i vattnet. Typ en timme spenderade vi i det sköna vattnet. Ibland kände man hur lite extra varma strömmar kom förbi.

Senast tiden har jag vaknat halv 6. En halvtimme före klockan ringer. Lite småirriterande eftersom det inte är riktigt lönt att somna om.

Nu är jag några dagar på Island som tidsmässigt ligger två timmar efter. Så när jag vaknade en sväng inatt kollade jag på klockan. Halv 4 isländsk tid, dvs halv 6 svensk tid.

Som tur var skulle vi ju inte gå upp svensk tid så det fanns chans att somna om!

Igår var det mest konferens. Halva eftermiddagen plus kvällen spenderade vi hos en partner. De bjöd på fantastisk god middag.

Vid 10 drog vi ner på stan för en pubrunda eftersom vi hört att pubarna (vissa iaf) ska ha “spelhjul”. När vi lämnade första så kom en kollega ut och frågade om jag hade hans jacka som han lagt i soffan där jag satt men det hade jag inte och garvade lite.

1 minut senare kom en annan kollega ut med hans jacka, och min väska… Skrattet fastnade väl lite i halsen kan man säga…

Det är kul att vara på konferens men som en kollega sa så skulle man behöva en söndag imorgon. Bilder synkas nu hit och dit och imorgon ska jag kolla så jag vet vad jag gjort men i stort gjorde vi detta.

• Konferens på Arlanda
• Flyg till Island
• Bad i Blå lagunen
• Middag på hotellet (basic)
• Sov
• Konferens på hotellet
• Demos och mingel med partnerbolag
• Middag hos partnerbolag
• Mingel hos partnerbolag
• Pubrunda
• Sov
• Jeeptur
• Pokerturnering
• Sov
• Ridning av islandshästar
• Flyg hem
• Sov (snart)

Återbesök hos naprapaten igen. Har faktiskt varit duktig och gjort övningarna minst en gång per dag (trots Islandskonferens). Jag sa att jag hade lite ont i nacken men att det nog var för att jag åkt jeep och flugit och lite sånt. Han nickade instämmande.

Vi gick ut i gymmet och körde lite övningar. Det gick bra mycket bättre än förra gången!

När vi efter 20-25 minuter kom tillbaka in i behandlingsrummet.

– Hur känns nacken? frågar han.
Jag känner efter.
– Bra svarar jag lite förvånad och tittar på hans leende.
– Så du menar att jag ska träna? svar jag lite insiktsfullt.
– Mmm säger han och nickar.

Sen satt det någon liten låsning som han tog loss och nu ska vi inte ses förrän i mitten av maj. Tills dess gäller det alltså att träna…

Imorgon smäller det! Simon kan knappt vänta. Jag kom på att vi borde ju baka en tårta till morgondagen så före läggningen satte vi fart. Otroligt roligt hur de hjälper till 🙂

Idag fyller Simon år. Farmor har skickat kort (även till Joel) och båda grabbarna läste dem själva i år! Mycket uppskattade kan jag lova 🙂

Hinner tänka att mamma oxå brukar skicka innan jag inser. Kommer inga kort från henne mer.

När vi flyttade in hade en av grannarna på vår lilla väg cancer. Sen dess har hen fajtats. Det har gått upp och ner. Sista tiden mest ner och idag berättade en granne att hen dog förra måndagen. När min faster dog för drygt tre veckor sen önskade jag att det skulle bli en längre paus, det blev det inte.

Tog över mammas prenumeration på Dalslänningen. Imorse bläddrade jag igenom den. Kom till familjesidorna. En dödsannons. Ett namn jag känner igen. Ett barn till en av mammas vänner. Vi lekte en del som barn. Hen var tvilling och de båda gick två klasser över mig, både i högstadiet och gymnasiet.

Har nu beklagat sorgen till mamman och syskonet. Vet numera hur mycket sånt betyder.
42 år, då ska man inte dö ju.

I söndags var Joel som vanligt på trampolinträning (studsmatta). Det har blivit några gånger nu sen i vintras när han började och denna gång var även Simon där och tittade på. De har två studsmattor och turas om att hoppa och träna på olika saker. Det är bara en grupp med både nybörjare och upp till ganska avancerade hoppare.

Redan första gången i vintras fick Joel prova framåtvolter, mer som kullerbyttor men även andra moment som “sitthopp” o lite snurrar. I söndags dock var första gången som han lyckades göra en framåtvolt och landa på fötterna, med balans. Jag lyckade få de på film och man riktigt ser hur glad han blev. Sen lyckades han upprepa bedriften i “hoppgropen” i slutet fem gånger i rad. Riktigt rolig att han tycker det är kul och gör framsteg!

Det är hårt tryck på jobbet just nu. Många som vill ha vår hjälp. Att då åka bort 4 dagar är lite klurigt (men värt det). Det har dock tagit några dagar att komma ifatt allting.

Sen ska man ju komma ifatt allting hemma oxå. Igår satte jag mig och betade av lite.

• Fixade till bouppteckningen (hade fått tillbaka dem med lite tips från coachen).
• La in info om Simons inskolning i höst och fyllde i ansökan om fritidshem.
• Packade in en påse djungelvrål som vi reklamerar (legat sen vi var i Hassela…).
• Fyllde i lapp för att säga upp gamla medmerabetalkortet.

Sen rensade jag lite i mailen och bland alla papper. Skönt att ha betat av sånt. Ikväll blir det lite räkningar och imorgon blir det kalasplanering. Sen kanske jag kan få till lite bloggposter med bilder från senaste tiden…

I tisdags fyllde Simon 6 år. Oj vad han hade längtat! När jag väckte Joel strax efter 6 så såg jag att Simon låg och sneglade så jag gick in till honom och han sa att han inte kunde somna om. Så vi fixade lite och sjöng för honom direkt.

Sen fick han lyxen att stanna hemma från förskolan. Jag jobbade på ganska så bra och Joel kom hem själv när skolan slutat.

Vi bjöd Sanna, Jonathan och William på tårta och sen cyklade vi ner till Flaten för att testa de nya sandleksakerna de fått.

Vädret var fantastiskt till en början men sen blev det rätt kallt så efter en timme eller så när vi ringt och beställt pizza cyklade vi hem. Kvällen bestod av lite legobygge och läsning av Harry Potter. Simon somnade nöjd med dagen.

När vi var i Turkiet så köpte vi en cirkel med fina kryddor i påsar. Fin, men rätt opraktisk insåg vi snabbt och funderade på hur vi skulle göra.

Så hittade jag glasburkar i någon pysselbutik och slog till. De kom för ett tag sen och igår kväll, när barnen egentligen borde sova, fick vi plötsligt lust att fixa. Barnen hjälpte till och gjorde minst lika många som jag. Det blev lite kryddor över på köksbordet som de provsmakade, plus en och annan nysning. Nu kan vi använda kryddorna lite lättare!

Igår när vi lästa Harry (halva femte boken nu ungefär) så frågade jag lite om de tycker att de är läskigt. Det var nämligen lite läskigt just där vi läste.

– Mamma, jag tror att jag bara vill läsa böckerna och inte se filmerna längre, sa Simon.

Och jag förstår honom. Han hade en mardröm om Lord Voldemort efter fjärde filmen men har inte sagt så mycket under själva läsandet utan det var efter filmen. Så det blir nog så att Joel kollar på filmen vid tillfälle (han är inte lika lättskrämd som jag och Simon) med John (och kanske jag).

Sov alldeles för lite men överlevde dagen ändå (kanske tack vara två tupplurar :)). Städdag i samfälligheten men jag och Simon fuskade lite och åkte till Farsta för att fixa tårtor till hans kalas imorgon. Stora killen kan knappt vänta och längtar ihjäl sig.

Städade och donade lite. Barnen roade sig stora delar av dagen med att springa runt med kompisar i området, eller med att titta på film hemma. Jag röjde lite inför morgondagens kalas.

Vi bjöds på korv med bröd och fika hos en av grannarna efter städdagen och till middag körde vi sushi på sushistället tillsammans med Sanna och gänget. Helt ok med tanke på fyra kids (de rastade sig själva utanför restaurangen i väntan på maten).

Nu på kvällen har jag och Joel preppat skattjakt och jag har fixat fiskdammspåsar. Det mesta är redo för morgondagen!

Simon har ibland pratat om att han vill börja träna fotboll. Så hörde vi att några andra på förskolan skulle testa i BKBK på Kärrtorps IP och sen visade det sig att hans bästa vän Havanna oxå skulle börja. Ingen tvekan. Vi anmälde honom. Förra veckan var första gången men då kunde inte Havanna, och jag var på Island och Joel på trampolinträning på samma tid.

Istället blev idag första gången. Trampolinträningen var inställd idag så vi hängde med hela familjen och njöt av det härliga vårvädret. Havanna dök upp och de var som ler och långhalm. Det var sjukt många barn födda 2009 och 2010 som var där men enormt välordnat.

Vi såg till att de var i samma grupp och de var nog de mest fokuserade i hela gruppen. Simon sa efteråt att det var många som inte lyssnat eller gjort som tränaren sa, men att han lyssnat och gjort som de skulle.

Han var extremt nöjd efteråt och längtar till nästa träning. Underbart!

Det finns en och annan i familjen som gillar tårta. Det märks i kylskåpet just nu.

Det var Simon som valde tårtorna alldeles själv, men som vanligt är det få barn som äter massor med tårta. Istället var det marängerna som var hårdvalutan den här gången. Plus lite kakor (köper alltid alldeles för många kakor).

En favorit i repris från förra året, dvs att ha kalaset hemma och inte i lokalen. 11 barn totalt dök upp vid 10-tiden och tog hemmet i besittning. De byggde lego, ritade på tavlan, lekte ute och lekte med några av födelsedagspresenterna. Sen blev det korv med bröd och tårta. Simon var dock inte helt med på hur alla satt (trots att han och Joel dukade bordet helt själva) så han satt inte med vid bordet. Det gick dock finfint ändå 🙂

Sen hade Jonathan och Joel uppdraget att leda iväg alla på skattjakt runt en snitslad bana (Simon fick karta) och den slutade på baksidan där de fick fiska upp sina godispåsar.

Sen hade Joel och Simon bestämt att de skulle se på film när de åt godiset – perfekt.

Tidigare kalas: 1 år, 2 år, 3 år, 4 år, 5 år

Sålde lite tyger där runt påsk. Nu ville hon köpa lite mer så hon kom förbi idag och tog ännu mer. Tyvärr märks det inte så mycket men jag hoppas hon kommer tillbaka 🙂

Dessutom fick jag sålt min röda gamla cykel. Använder min ännu äldre gula cykel numera så den stod bara och samlade damm.

Direkt vi fick kökssoffan (nästan) så fixade vi ett nytt tyg på den. Det spilldes dock ner rejält vid något tillfälle och vi tog av det. Kuddarna körde vi som de var från början och tänkte att vi borde sätta på något överdrag.

Sen hände inget, och inget. Så under påsken hittade jag några tyger under min rensning som skulle kunna passa.

Sen hände inget.

Idag när kalaset helt plötsligt var över hade jag inget planerat så då passade jag på. Extremt nöjd med lite glada färger i köket!

Det är rätt ofta vi påminner våra barn om att prata lite tystare. Ikväll när barnen lagt sig gick jag ner och satte mig i en fåtölj och pratade med John som satt i soffan.

– Susanne och John, kan ni vara snälla och prata lite tystare, jag försöker sova! ropar Joel efter ett tag.

Vi tystnade direkt och satt lite och tittade på varandra. Sen gick vi och tog lite tårta istället.

Idag var Joel och jag på vårdcentralen för pricktest. Det är för att kolla om Joel är allergisk mot något specifikt. Testet går till så att en tejpremsa med nummer klistras på underarmen. Sen droppas lite olika ämnen vid varje siffra och sen sticker man hål på huden under droppen. Nu följer ca 15 minuters väntan och efter det kollar man om något ämne givit en reaktion i på huden.

De ämnen som användes var björk, timotej, gråbopollen, hund, katt, kvalster 1, kvalster 2 och histamin. Det sistnämnda ger alltid utslag och används för kontroll.

Joel var väldigt tålmodig, dels vid själva sticken (som säkert gjorde ont) och sen vid den 15 minuter långa väntan då han måste sitta helt still med armen.

Inget av ämnena gav utslag, vilket känns bra! 🙂

Idag vid frukosten kom det förbi en lastbil och stannade utanför grannarna som kör badrumsrenovering. Vi snackar en riktig lastbil och vi undrar faktiskt exakt hur den bar sig åt för att komma in.

Men in kom den och stora säckar med skräp fick den med sig.

Frågan är om inte jag och John var snäppet mer intresserade än barnen…

Före jag åkte till Island fick vi nys om en granne som ville bli av med en 20-tumscykel och Simon har önskat sig en. Hann dock inte gå och kolla och sen glömde vi bort.

Idag när jag hämtade Joel så stod inte hans cykel där han ställt den och vi hittade den inte någonstans. Stulen. Suck.

Så efter middagen gick vi och kollade på cykeln. Joel fick första tjing men gillade den inte utan det blev Simon som fick den och han provcyklade den mycket nöjd lite senare när John smörjt upp den och fixat punka.

Hade egentligen inget planerat för kvällen men vips så fick jag två saker som jag nu fixat.

1. Polisanmäla stölden av Joels cykel
2. Anmäla förlusten till försäkringsbolaget

Känns skönt att ha en bra struktur för kvitton som gjorde att jag kunde hitta kvittot som snart är två år gammalt. (strukturen är att samla kvitton i ett kuvert med datum på och som sen läggs i en byrålåda – keep it simple!).

Älskar att det går att göra sånt här på webben.

Finns en del digitala lösningar men det har jag inte grottat i utan kör en enkel lösning. Mitt motto är keep it simple annars blir det inte av.

Så jag tar ett kuvert (C5) och skriver dagens datum på det. Sen har jag det där jag har mina viktiga papper. Varje gång jag får ett kvitto som jag behöver spara (här är jag ganska hård så man inte druknar) lägger jag det i kuvertet.

När kuvertet är fullt skriver jag återigen dagens datum och lägger det på ett ställe där jag förvarar dem. Fullt blir det kanske 1-2 gånger per år (brukar vara rätt välfyllda men det funkar).

När jag sen behöver ett kvitto brukar jag ha ett hum om när jag köpte saken och går till min bunt med fulla kuvert. Letar igenom (och passar på att slänga kvitton som jag råkar se och vet att jag inte kommer behöva igen) och brukar hitta det ganska snabbt.

Mindes att förra boken slutade med en cliffhanger så efter att ha läst de första två kapitlen var jag tvungen att ta fram Visning pågår och browsa de sista kapitlen. Tur att jag gjorde det för jag hade verkligen glömt bort slutet. Fjärde boken om Emma och hennes “gäng”.

Den här boken är en grym cliffhanger från början till slut. Man slukar kapitel efter kapitel och eftersom jag läste slutet på förra boken så känner jag mig hyfsat säker på den bakomliggande historien och hur allt hänger samman.

Tji fick jag. Så händer en grej på slutet som får mig att fundera lite, på om jag missat något och sista kapitlen vänder såklart lite på det. Inte var det så enkelt som jag trodde.

Nu vill jag att Sofie inte ska göra något annat än att skriva på nästa bok, såklart! Önskar mig ännu mer om personerna i boken för man kommer dem så nära på något sätt. Trots att det inte är massor med text utan korta kapitel så kommer man ändå nära inpå flera av huvudpersonerna. En hjälp i det är såklart att det skrivs ur olika perspektiv varje kapitel och det gillar jag. Det gör att drivet i boken blir högt.

Något jag saknar är att kärleken inte får så mycket fokus, även om den är med på ett hörn, men för att vara en deckare och jag inte längre gillar deckare så är den inte så onödigt våldsam som andra böcker kan vara.

Läs hela serien!!!

Finns såklart även som inbunden.

Igår hade vi vår halvårliga träff med några fd kollegor (höll på att skriva gamla men det kan ju missuppfattas). Vi träffades på ett tapas-ställe i stan.

Sjukt svårt att välja vad man vill ha dock. Så vi körde in 12 olika och så delade vi lite på några. Perfekt.

Vi babblade minnen, om jobb och om livet i allmänhet. Härligt gäng och jag gillar när det är så få att man faktiskt hinner prata med alla.

Älskade geografi när jag gick i skolan så jag kan såklart inte låta bli att testa. Denna gång var det att känna igen alla euroländer. Var en som jag tvekade på tror jag men annars rätt lätt.

19 RÄTT AV 19 MÖJLIGA.

Av de 48237 som gjort testet hittills fick du ett bättre resultat än 31941 (65%)

Känner du igen landet?

Jag slängde ut en fråga på fejan om det var någon som hade en cykel de ville bli av med.

En kollega från exjobbstiden hörde av sig och sa att de hade en 20-tummare.

Hon skickade en bild, Joel fick kolla och godkände. Så vi drog till Tyresö och köpte den av den. Så himla skönt när det går sådär smidigt att fixa saker.

Familjens cykelmek gjorde sitt och sen cyklade Joel snart runt igen precis som om inget hade hänt.