Ett test som cirkulerat lite på fejan. Det visade sig vara ett vanligt test och inte en facebook-app.

När jag läste svaren och insåg vilka jag själv valde var jag säker på att få typ 85, men icke. Så vår gissning är att ingen blir över 40.

Vilken är din mentala ålder?

Igår var det dax för årets andra skärmfria kväll. Riktigt befriande är det. Eftersom jag kom hem så sent och inte hade träffat barnen på några dagar så hämtade jag Joel strax före 3 och när vi kom till förskolan ville Sebastian och Simon absolut leka. Jag hade tänkt åka och handla men ringde John och stämde av. Så han hängde med hem, Jennie som vi träffade på vägen följde med och tog en kaffe. Sen kom John strax hem så jag och Joel kunde sticka och handla.

Sen åt vi middag och till efterrätt blev det glasstrutar (Joel hade köpt). Eftersom film inte var att tänka på hämtade barnen ner ett spel som vi spelade och sen var det dax för Sebastian att gå hem och vi softade lite i hobbyrummet innan vi läste och somnade.

Så har årets första månad sprungit förbi. Känns ändå som en ganska lång månad. Jullovet känns väldigt avlägset.

Familj. Första delen var jullov och vi avslutade med familjens dag innan vardagen drog igång. Skärmfri kväll har vi haft två gånger. Lyckat koncept! Torsdagsröjning är en fin tanke men har inte funkat särskilt bra av olika anledningar. Badhuset var på under jullovet. Lite vabb fick vi förra veckan.

Läsning. Har läst massa barnböcker men endast en utläst vuxenbok. Hittar inte läsro riktigt tyvärr. Fler skärmfria kvällar kanske?

Nörderi. Inte mycket på den här fronten. En trainalong kör vi och bloggat har jag gjort. Jobbat har jag oxå gjort. Rätt lagom mängd tror jag om jag tittar på procenten som landar på runt 84.

Pyssel. Här har jag hunnit en del faktiskt. En del har jag hunnit klart och även bloggat om, annat är på g. Har lagat trasiga saker och det har jag inte bloggat om. Med barnen har det tyvärr varit dåligt med pyssel. Bättring där!

Träning & hälsa. Det började mycket bra. Promenader, crosspass, somamoves och så trainalongen. Det kom dock av sig lite. Dax för uppryckning nu! Varit hos naprapat för min arm/axel, tyvärr ingen bättring så jag får ta tag i det igen. Massage hos Cia – enormt skönt!

Fokus 2014: 
Fokus 2013: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Fokus 2012: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december.

Förr i tiden använde jag datorn mycket till att göra musik. Det producerades en del alster, men de senaste 10 åren (!) har det inte hänt så mycket på den fronten. I april 2012 köpte jag dock en ljudmodul som jag kopplade in till pianot, men det har aldrig blivit någon tid att sitta och pilla med det.

Förrän i julhelgen, då jag satt en del och bekantade mig lite med sequencerprogrammet Sonar och klämde ur mig en skön liten trudilutt som jag kallar “…och nu, lite musik!“.

2 min 48 sek.

Mer musik hittar du under Datormusik (liknande alster) och Ledge (ett band jag spelade i en gång i tiden).

Tyget har funnits ett tag och från början ville båda nog ha något i det men nu var det bara Simon. Han var väldigt bestämd i hur det hela skulle designas. Så det var bara att skriva ner och följa instruktionerna.

Otroligt roligt när de engagerar sig sådär och jag tror att Simon kommer gilla dessa plagg.

Mottagare: Simon
Mönster: Ottobre creative workshop 301, stl 116 för tröjan, byxorna är det gamla vanliga mönstret. 
Material: Robotar i jersey från Mjuka tyger.

Barnens kompisar Otis och Valle var på besök och jag kom på att jag inte sytt något till dem så jag frågade. Otis valde snabbt tyg men Valle ville inte ha någon mössa så det blev bara en.

Gick extremt snabbt att sy och roligt att kunna ge bort.

Mottagare: Otis
Mönster: Mitt egna
Material:  Jersey med skalbaggar från Stoff & Stil tror jag (inköpt före jag bloggade om tyger). 

De första kalsongerna jag sydde till Joel för 3 år sen fick ny resår för ett tag sen.

Resåren köpte jag för snart 1,5 år sen men har pinsamt nog inte testat den.

Verkar som att den funkar finfint så det är bara att sätta fart och använda den!

Ända sen jag sydde byxorna så har Joel velat att jag skulle sy en träningströja. Oklart varför det inte har blivit av. När jag packade kläderna i tisdags så klagade han på det igen och jag fick dåligt samvete. 

Så idag bara gjorde jag det. Gick ju såklart jättefort då jag har tyg, har mönster och nöjde mig med att ha vit tråd i overlocken. Fållarna gjorde jag med tvillingnål och röd tråd då Joels önskan var en helröd tröja. 

Ska bli spännande att se vad han säger efter första jumpan.

Mottagare: Joel
Mönster: Ottobre creative workshop 301, stl 116 för tröjan
Material:  Rött funktionstyg från Mrs Bao.

Vi har bestämt oss för att testa att sova mer på nätterna.

Det är så lätt att säga att man ska gå och lägga sig tidigare och sen fastna i något. Men icke i februari. Spelar ingen roll vad du gör (typ).

Reglerna är enkla.

Kväll före vardag: I säng halv 10, släcka 10.
Kväll före helg: I säng halv 11, släcka 11.

Vi får se hur det går. Jag har i skrivande stund 15 minuter tills jag ska ligga i sängen…

Så var det då dax för Melodifestivalen 2014. Barnen mycket taggade och det är bara att som förälder oxå gå all in – blir roligare då. Precis som Onekligen så är det ju att önska att låtarna är bra då man kommer lyssna på dem ett år framöver – eller så.

De gillade såklart Yohio, och killen som åkte ut som dansade bra. Tjejen som gick till final ogillade Joel skarpt, men jag tror alla låtarna kommer växa.

Nu ska vi se till att bevaka när de dyker upp på Spotify. Listan finns redo och kommer troligen att gå varm här i vår.

Jag och Joel stack ut igår morse när det hade snöat och Joel gjorde en snögubbe.

Den har smält ner till stor del idag tyvärr.

På kvällens crosspass ingick kullerbyttor. 10 stycken två omgångar gjorde jag och det var inte dåligt snurrig jag blev.

Försökte vid ett tillfälle fokusera på tavlan där det stod vad vi skulle göra och det var bara blurrigt.

En sak att öva upp minsann!!

Imorgon onsdag är det dax för besiktning av bilen. Så igår hade vi service bokad. Planen var att jag skulle hämta Joel så att vi tillsammans skulle gå och hämta bilen medans John hämtade Simon.

På väg hem från jobbet ringde de och sa att det var några saker som troligen behövde fixas för att bilen skulle gå igenom så på stående fot gav jag dem uppdraget att fixa (de hade tid!). Så planen försköts en dag.

Joel hade endast en overall, som var dyngsur på benen så han fick “gå pingvin” vilket gjorde att det blev kallt. Han klagade över att det var så långt och jag led såklart med honom. När vi hade ett par hundra meter kvar fick han min jacka och jag hade som tur var långärmat. Helt ok.

Väl inne var Joel helt ok igen och det var en fröjd att komma in i en nystädad bil som nu inte heller gnisslar när man bromsar. Underbart!

Idag vid middagsbordet kom vi in på hjärnan och att hjärtat pumpar blodet upp till den för den behöver blod. Jag frågade barnen om de visste vad som finns i blodet som hjärnan behöver. De funderade lite.

– Kärlek! säger Simon efter en liten stund.

Vi kom överens om att den även behövde syre som blodet får i lungorna men jag gillade Simons förklaring.

Idag pratade vi lite om hur bra det är med blod i kroppen och vad det är till för.

– “Hjärtat pumpar runt blodet så att blodet kan transportera ett visst ämne till olika delar av kroppen. Vet ni vad det är för ämne?”, säger Susanne pedagogiskt.

– “Kärlek!”, ropar Simon.

När barnen och jag kollade på Hjärnkontoret förekom i ett inslag en liten mini-papp-figur av programledaren Beppe, som användes som en liten docka. Detta tyckte både jag och barnen (kanske mest jag faktiskt) var väldigt festligt, så på kvällen tog jag en bild på var och en av barnen för att sedan frilägga den, laminera och sedan limma fast på en liten träfot. Mycket uppskattat, även av barnen.

Det är blaskigt nu. Det var diskussioner när jag klädde på barnen imorse – främst Joel. Eftersom vi skulle besiktiga bilen 19:20 så slog det mig att vi kunde ta en sväng till Farsta före det. Plus att vi kunde köpa en present för Simon ska på kalas på lördag.

Så när jag kom hem från jobbet hade barnen ätit lite extra mellis och John gjorde sig redo att jobba lite medans vi var borta.

Vi började med BR och Simon hittade en passande present, sen vidare till Intersport som inte hade något som föll Joel i smaken, så ville han in på PoP. Där föll han direkt för en knallgul jacka. Tyvärr fanns det bara svarta och mörkblå byxor i hans storlek men han diggade de svarta och vips hade han provat och bestämt sig.

Vi åt på sushisställe och drog sen en kort sväng förbi Stadium där vi inte hittade något. Så vi stack lite tidigare till Bilprovningen. 19:11 svängde vi in. Gick ur och reggade oss, blev inkallade, två personer kollade bilen och 19:19 körde vi iväg med en godkänd bil. Grymt smidigt!

Det där med att lägga sig halv 10 är banne mig inte så enkelt som det kan låta. Nu har jag tre minuter kvar och jag har inte alls gjort det jag hade tänkt. Men så blir det. Funbeat och dagbok, sen tandborst och kudde.

Sydde en mössa med myror/skalbaggar till Otis och Sandra kommenterade och gillade. Så jag fick idén att sy en och skicka till henne. När jag så skulle till att skära ut slog det mig att det vore kul att ha en vändbar mössa till henne. Kollade lite på vad jag hade och en perfekt liten bit med fiskarna låg där. Fotade och chattade henne – Hiss eller diss. Hon gillade och undrade lite varför jag frågade.

Gick som en virvelvind att få klar och jag packade ner i en lite packpåse och la på lådan dan efter. 

Mottagare: Sandra
Mönster: Mitt egna
Material:  Jersey med skalbaggar från Stoff & Stil tror jag (inköpt före jag bloggade om tyger), och fiskarna i jersey på Ohlsons.

Ikväll drar OS igång. I år ska barnen drillas!

Det har varit en hel del i media om antigaylagar och förra året där Emma i höjdhoppet målade naglarna i fina färger. Gissa om jag fick rysningar när jag startade webbläsaren idag och kom till Google. Skönt när så stora företag markerar.

Känns ännu bättre att älska regnbågsfärger idag!

Jag gillar att passa på att göra saker som ändå ska göras när jag gör andra saker. Ibland är det effektiv, andra gånger sådär.

Idag hade Joel tid på vårdcentralen 10:15. Hade pratat med hans lärare igår som sa att de börjar lektionen 11:10 och då har ätit så bra om han har ätit innan han kommer. Så vi bestämde att vi skulle köpa en korv.

Efter besöket gick vi till korvkiosken, som inte hade öppnat än… Tänkte lite snabbt och kom på att Hemköp efter sin ombyggnad under hösten nu även säljer korv så vi åkte dit. De hade dock nyss lagt på korvarna och det skulle ta minst 20 minuter.

Klockan tickade och jag funderade igen. Föreslog McDonalds men icke. Kom på att det ju finns en Statoil vid McD som säljer korv. Så vi åkte dit och Joel fick sin korv (och en chokladboll) och jag lyckades dessutom komma på att vi ju behöver en burk “hjul på burk”.

Joel kom i tid, och mätt till skolan.

På väg till vårdcentralen passade vi på att lämna fem kassar med saker till Möjligheternas hus.

Vet att jag någon gång tidigare låtit Joel och Elvira vara hemma i huset när jag hämtat Simon. Idag på morgonen föreslog jag att Joel (om han ville) kunde vara kvar hemma när jag lämnat. Det vill säga, vara helt ensam hemma.

Först så ville han inte, sen när Simon började prata om att han oxå ville vara själv hemma så bestämde sig Joel direkt.

Jag sa att grannarna är hemma om det är något och så gick jag och Simon till förskolan.

Tog väl sisådär 10 minuter och när jag kom hem så sa Joel att det inte ens varit läskigt.

Han blir stor den lille grabben.

Imorgon ska Simon på kalas hos en förskolekompis. När vi skulle åka till Farsta i onsdags så frågade jag vad vi skulle köpa till henne.

Simon tittade lite frågande på mig.

– Tjejgrejer såklart säger han bestämt.
– Tjejgrejer? frågar jag, vad är det?
– Men mamma, tjejgrejer, sånt som tjejer leker med säger Simon envist.

Jag fortsatte en stund med att inte förstå och till slut gav han upp. Väl i affären var det dock inget som kom upp till diskussion igen utan det blev en cool ritgrej.

Jag var länge fast i HayDay men lyckades till slut en dag att bara sluta. Bestämde mig typ. Istället återupptog jag Candy Crush och har sen dess spelat det rätt sporadiskt.

Tycker att det är lite skönt att ha något som dödar lite tid och låter hjärnan fokusera helhjärtat på något icke-viktigt.

Igår kom jag inte i säng halv 11 som jag borde men dock 11 och somnade strax efter. När jag sen vaknade strax efter 6 imorse försökte jag somna om ett tag men kunde inte så kvart i sju gav jag upp och la mig i soffan och glodde på OS.

Det tog inte lång tid förrän Joel och John gjorde mig sällskap. Simon sov en stund till dock.

Vid 10-tiden var jag hungrig på lunch och insåg att det har sina fördelar att vakna tidigt på helgerna för man hinner faktiskt med en hel del.

Tror minsann jag gillar vårt nya sovande liv!

Ännu en pysselbok, även denna om virkning som blivit riktigt poppis. Den här skiljer sig dock lite då hela boken består av frågor och svar. Frågorna är indelade på tolv kapitel; Redskap och material, Börja vikra, Grundmaskor, Dekorativa maskor, Kanter, mellanspetsar och bårder, Formvirkning, Olika färger, Rundvirkning, Spetsvirkning, Följa virkbeskrivningar, Fler virktekniker och Efterarbete. 

I slutet finns sen även några tabeller, Bra att veta, där man kan se förkortningar och även hur olika storlekssystem för virknålarna mappar till varandra.

Min första tanke om upplägget var att jag inte gillade det. Jag gillar faktaböcker men med frågor. Nja… Sen började jag bläddra lite och insåg att det är brilliant. Frågorna suger in mig i boken och jag “ska bara” läsa en till. Det känns som ett väldigt bra sätt att fokusera på olika saker och som läsare känner jag mig nöjd med att ha fått svar på en fråga (även om någon annan ställt den). Det känns som att jag fått lite kunskap på ett tydligare sätt än vanliga böcker.

Sen skulle jag inte vilja vara utan vanliga böcker men den här har helt klart sin plats!

Imorse frågade jag om barnen ville ta ner något från vinden (något=leksak) och de ville ha duplot. Jösses vad de lekte med det. Att man sen hittar spår lite här och var förgyller vardagen 🙂

De avslutade innan mello med att bada med duplo.

Tänk vilken fantastisk uppfinning.

Idag var det dax för Simon att gå på kalas. Redan på förmiddagen ringde dock kompisen Havanna och ville leka. De bor på andra sidan Skarpnäck och kalaset var nära oss så hon kom hit och lekte så tog jag båda till kalaset och de hämtade henne där.

Fem glada 4-5-åringar lekte i två timmar utan problem. Och vi föräldrar kunde fika rätt okej. De blir stora de små liven.

I höstas blev jag intervjuad och i torsdags kom katalogen där jag är med.

Lite roligt är det allt! Har ju läst texten innan den gick till tryck men det är ändå en annan sak att läsa den i en tryckt tidning.

Jag kan verkligen rekommendera att gå på folkhögskola och det var därför jag ställde upp på det här. De två åren jag spenderade på folkhögskolor har varit enormt viktiga i mitt liv och jag skulle aldrig byta ut dem mot något annat.

Det finns en längre text oxå som ska ligga på hemsidan men den hittar jag inte.

Barnen berättar historier ofta nu. Härom kvällen hörde jag delar av en historia som Simon berättade som jag faktiskt inte hört förut, annars är ju de flesta såna man själv berättat en gång i tiden.

Det var något med A4-papper och som sen skulle A4 en kanon.

Blev först förvånad över att de vet vad en A4 är för det visste då inte jag när jag var 5 år. Att de sen fattar skämtet… Ja dagens barn går fort fram 🙂

Måste nog be Simon berätta hela historien imorgon.

Äntligen tror jag vi börjar landa lite med saker. I år har helgerna känts mer harmoniska och jag har hunnit sy en del. Tror det är städningen som äntligen börjar komma ikapp oss. Vi slipper lägga tid på att städa! Underbart 🙂

Idag har jag sytt följande:

• Midjan på två par pyjamasbyxor till grabbarna (nu bara resår kvar)
• Midjan på ett par födelsedagsbyxor till Havanna (nu bara resår och mudd kvar – som hon valde idag)
• Bytt ett “spänne” på favorit-bh:n
• Sytt tre par handledsvärmare

Om man räknar in gårdagen så tillkommer

• En vändbar mössa
• Ett par byxor till Simon (ej mudd och midja ännu)

Klart godkänt skulle jag vilja säga!

Blev inspirerad av mössan jag sydde till Sandra så när Simon nu skulle gå på kalas i helgen ville jag sy en mössa till Sayen oxå. Frågade Simon om färger och han sa tjejfärger. Frågade vad det var för färger och fick till svar lila. Så jag letade lite lila tyg och hittade några olika som han fick välja på.

Nu när jag gjort det ett antal gånger går det hur snabbt som helst och det är ett väldigt bra sätt att få igång pysslandet på helgen för efter mössan har jag fått en hel del sytt. 

Mottagare: Sayen
Mönster: Mitt egna
Material:  Jersey med “muffins” från Ohlsons och vikingar från Znok.

Gjorde ju handledsvärmare som årets julklapp till barnens pedagoger. I skolan valde jag att ge de två som alltid är med klassen och för snart två veckor sen kom en av hjälplärarna (tror jag) och frågade om jag sålde såna. Jag sa att jag skulle fundera på det.

Så det gjorde jag och sa att jag kunde sy åt henne. Så i helgen har jag sytt tre par, två som hon ville ha och ett par till mig.

Hade lyckats glömma rätt mycket hur jag gjorde så jag är glad att jag skrev upp och fotade. Nu har jag fotat ännu mer och tänker att jag ska skriva ihop en tutorial till mig själv.

Mottagare: Inger, jag själv
Mönster: Mitt eget, med inspiration av Snoddas (jag gjorde dock inte en vändsydd variant)
Material:  Merinoullen Snowflakes från Strömming. 

På fredag är det syfestival, alla hjärtans dag och familjens dag. På fejan följer jag såklart syfestivalen och i fredags la de ut ett inlägg där man kunde vinna en biljett och två garnnystan. Jag kommenterade, och vann!

Uppgift: Skriv en motivering om vad som är det bästa med Syfestivalen!
Kommentar: Ett avbrott i verkligheten, chansen att testa, drömma och njuta!

Så då måste vi ju helt klart åka förbi en sväng på fredag, eller hur!

Ja, klockan har passerat läggdags men jag blev sur igår för jag hade helt plötsligt svårt att somna, så jag har senarelagt sänggåendet idag.

Ikväll ringde hemtelefonen. Ett Karlstadnummer. Svarade samtidigt som jag misstänkte försäljare.

Visst var det så. Det var “Kalle” som sökte John. Eftersom jag vet att John kategoriskt säger nej till telefonförsäljare så frågade jag vad det gällde.

– Miljonlotteriet, svarar han på sin sjungande värmländska.
– Ah, då är det ingen idé säger jag.
– Inte, jaså varför då, undrar han.
– Ett – han gillar inte telefonförsäljare, två – han gillar inte miljonlotteriet svarar jag.
– Ja, att han inte gillar telefonförsäljare kan jag förstå, även om jag väl låter väldigt trevlig, men varför inte miljonlotteriet, undrar han.
– Vi gillar inga spel och lotterier svarar jag.
– Jaså, ok ja men då får jag önska er en trevlig kväll avslutar han samtalet med.

Måste ge honom kred för att hålla en lagom nivå, han är ju ändå en försäljare. Själv är jag nöjd att jag (numera) kan avfärda dem vänligt men bestämt.

I höstas vid något tillfälle pratade jag och en granne om att dra ihop ett gäng och sticka ut och träna tillsammans. Tiden gick och så förra veckan chattade vi lite på fejan och bara bestämde torsdag klockan 18:00.

Fixade ett evenemang i samfällighetens fb-grupp och bjöd in. Flera som gillade men som inte kunde just idag så vi var till slut tre stycken tappra som trotsade väder och vind.

Micke var boss idag och ledde oss i lagom tempo till Flaten där vi körde lite i utegymmet för att sen köra intervaller hem.

Härligt nöjd nu!

Köpte del 1-3 som e-bok när det var rea någon gång förra året (eller ännu längre tillbaka kanske). Men det har inte blivit av.

Nu har läslusten sinat och då tänkte jag att lite romance kanske skulle sitta fint. Så rätt jag hade.

Hade väl kunnat dra ner på antalet sidor som de har sex på – men man kan ju skumma de sidorna.

Gillar att drömma mig bort till 1800-talet, få lite kärlek och lite spänning (med betoning på lite iofs). Enkel underhållning där jag inte behöver fundera så mycket. Blandade ihop lite släktförhållanden dock så jag blev lite förvirrad på slutet 🙂

När jag köpte böckerna på rea fattade jag inte att det var en och samma bok så jag blev lite förvånad när första bara var typ 70 sidor.

Del 1, 2, 3 och 4.

Familjens dag var inplanerad till idag. Jag hade spanat in Flottsbro och tänkt att det vore skoj att köra lite slalom. Tyvärr var det ingen annan som nappade på det så vi skippade det tyvärr.

Istället gick vi upp till snickerifirman och beställde måttanpassade väggar till våningssängen och drog sen till syfestivalen (som barnen sagt att de ville gå på men väl där mest gnällde). Vidare sen till Heron City för lunch och bio – Nya Lego Movie.

Sen shoppade vi lite och drog hem där jag läste och övriga spelade nyinstallerade Minecraft…

Köpte den direkt jag läst ut Synda. Mest för att det var så härligt att vilja läsa hela tiden. Så här efteråt inser jag att jag nog borde gått emellan med någon annan bok för det blev lite för mycket.

Här finns det vissa drag som jag inte alls gillar. Kopplat till det här med vad som är ett nej och inte. De delarna läste jag med en rynkad panna och sur min.

Annars är det romance och jag gillar det. Gillar att kärleken får ta plats och får fokus. Tycker det är så mycket trevligare att läsa om än mord och andra läskigheter.

Men nu blir det lite faktaböcker ett tag tror jag.

Den finns även i pocket.

Idag var det mycket paddspel fram till lunch (och givetvis stafett-guld!). Sen drog vi till Jordbro och Autosöder och spanade lite på bil. Inte så att vi tänker köpa just nu men vi vill börja reka lite. Barnen var dock övertygade om att det skulle bli en Kia Carens – givetvis den som vi provsatt.

Väl hemma lite padda, film och soft. Lite pärlande i väntan på mello och sen rullade det på och det var trötta barn som somnade kvart i tio.

Imorse såg vi solen. Det var så att även barnen reagerade. Underbart!

Vi tog oss ut en sväng och snart började det duggregna. Men nu vet vi, den finns där borta någonstans.

En av mina favoriter på nätet, Karinottilia, la ner sin butik förra året och hade då en utförsäljning där jag handlade en del. Just då var det nog meningen att hon skulle byta inriktning men sen bestämde hon sig för att lägga ner.

Nu hade hon rensat lite i sina lager och sålde ut på fejan. De flesta fina tyger hade jag redan så jag slog till med en packe fat quarters. Mycket nöjd.

Får se när det blir lite miniväskor kanske. Väldigt sugen på att testa att sy lite sånt. Det var ju bara det där med tiden.

Som jag skrev så vann jag ju en entrébiljett och garn på fejan och i fredags åkte vi dit en sväng. Finfint att bara betala för en av oss och sen fick jag fiiiina garner oxå. Väl inne hade barnen inte så mycket tålamod så jag hann inte kolla på några garner.

Funderar på vad jag skulle kunna göra med dem. Är ju väldigt sugen på att börja väva, virka, sticka etc. Allt som har med händerna att göra så det borde inte vara så svårt egentligen 🙂

Idag kom Elvira och lekte på förmiddagen och så hade vi bestämt att gå på bio med hennes syster och mamma 14:15 i Sickla. De ringde dock och sa att det var fullt så vi ställde in.

Varpå barnen blev superbesvikna. Så vi kollade Heron City där det fanns gott om plats. Bestämde oss för 15:00 och det var alldeles perfekt. Vi hann dit och hittade faktiskt en parkeringsplats (vi var inte direkt ensamma i Kungens kurva idag).

Min första tanke var att filmen inte kändes ny alls – tekniken är ju inte den som Disney använder (dvs dator typ). Men sen gillade jag. Mycket lugnare och harmonisk rent av. Skönt för barnen tror jag och i över en timme satt verkligen en fullsatt salong mer eller mindre tyst. Talande för filmen tycker jag.

Efteråt när alla andra gick ut och vi samlade ihop oss så satt barnen i extrasitsarna och gungade. Älskar att de aldrig har tråkigt utan hittar på egen underhållning, och undrar varför jag så sällan ser andra gör sånt där.

Barnen var motsträviga och jag har massa tyger redan ju så det blev inte jättemycket. Inget till mig personligen faktiskt. Spöktyget köpte vi hos Strömming och alla andra tygerna (i princip) har vi redan… Sen i slutet hittade vi till några finska tjejer som gått ihop och kallar sig Indie Fabrics och besökte syfestivalen för första gången. Barnen som dagen till ära (14 februari) hade på sig hjärtkläderna blev mycket uppskattade då det hjärttyget kommer från en av dem.

• Svart jersey med guldigt mönster som Joel diggade och önskar diverse plagg i.
• Trästrukturmönstrad jersey som John vill ha tröja i.
• Spökmönstrad svart jersey som Simon gillade och önskade diverse plagg i.
• Stickat mönster i röd jersey som Simon otippat ville ha typ en hel dress i (superhjältetänket)
• Stickat mönster i grön jersey som Joel otippat ville ha typ en hel dress i (superhjältetänket)

Indie Fabrics skrev ett inlägg och tackade för alla fina kommentarer de fått under dagen och då instämde jag att det var roligt och bad om ursäkt för att barnen typ åt upp deras godisar. Fick supergulligt svar:

Får väl se  Susanne jag korade dig till årets mamma när du gått, vilka underbara solstrålar till barn!

Tur att de inte såg dem en stund före…

Den här veckan har jag haft lite bättre disciplin vad gäller att gå och lägga mig i tid men det innebär oxå att jag inte hinner med en del saker. Som att blogga till exempel.

Idag har vi iaf ätit middag i Bagarmossen. Hos dagiskompisar till Simon. Han hängde med dem direkt från dagis och vi kom dit vid 6-tiden till dukat bord. Fantastiskt lyxigt och gott.

Följer Lisa Bjärbo både på Instagram och hennes blogg via feedly. En av mina favoriter. Förra veckan skrev hon och frågade om några ville hänga med och skriva om feminism (10 inlägg – olika rubriker som hon bestämt). Det här är första.

Feminism. För mig har det alltid vara fullkomligt naturligt att män och kvinnor är jämställda. Vet inte var jag fått det ifrån men jag har aldrig förstått varför det skulle vara någon skillnad. Det kan ju vara mer skillnad på två personer av samma kön. Men jag inser att det inte är alla som tänker så.

Så feminism för mig är att alla borde inse detta. Att värdet i en människa minsann inte alls ligger i om man har snippa eller snopp, eller vad man nu har. Vi är olika, ja. Men människor är olika och det borde vi se som en styrka istället för en svaghet.

Så att se till att folk förstår det är feminism.

Onekligens inlägg.

Idag hade vi jobbträff. Vi ses ungefär varannan månad på internmöte. Först lite snack på kontoret och sen middag. Som vanligt otroligt roligt att träffa alla roliga och trevliga kollegor som sitter ute på långa uppdrag. De som sitter på korta uppdrag – dvs mycket på kontoret träffar man ju oftare 🙂

Burgare till lunch, köttbit till middag och en efterätt på det.  Mycket nöjd!

Hittade dessutom rolig lösning på toa med en spegel istället för kakel.

Feminism är inte när man trycker ner männen istället och vill att kvinnor ska ha det bättre än män. Att det sker på deras bekostnad är inte ok. Det ska vara rättvist, jämställt.

Feminism för mig är inte när du trycker på skillnaderna mellan könen. Inte heller har det att göra med typiska feminina saker (sminka sig, måla naglarna, bry sig om sitt yttre etc).

Att inte raka benen eller inte raka sig under armarna tycker jag inte heller är feminism. Inte för mig. Jag rakar inte benen för jag orkar inte och ser egentligen inte anledningen till att jag borde raka dem. Under armarna rakar jag mig för att jag tycker jag luktar mindre svett då.

Att använda ordet hen. Hen är ett praktiskt ord i de fall då man inte vet könet. Vet jag könet så säger jag det hellre.

Onekligens rubriker och så här tycker honom om just denna rubriken.

Joel har börjat fundera på hur barn blir till och det är otroligt roligt att berätta och se reaktionen. Sen springer han vidare och leker.

– Mamma, när man har gift sig. Är det då man stoppa snoppen i snippan och de där maskarna kryper över? frågade Joel idag.
– Jepp, det är då spermierna simmar över, bekräftade jag.

Ikväll när vi hade läst så frågade jag om de visste varför jag älskade dem. Och när jag berättat lite varför så frågade jag om de trodde jag skulle älska dem mer om de var särskilt duktiga på något, men de var rörande överens om att jag skulle älska dem samma. Jag sa att jag skulle bli glad och tycka det var roligt för dem om de var bra på något för det är roligt att vara bra på något, men älska dem det gör jag oavsett. 

Älskar deras funderingar på hur världen fungerar.

Idag var Simon på kalas hos Havanna. Superpappan tog med sju ungar och hade kalaset efter förskolan. Hade gått galant tydligen. De andra gångerna som Simon varit där och lekt så har han alltid gömt sig när jag kommit och sen vägrat följa med hem. Gråtit och varit arg och sådär.

Kändes inte så lockande så imorse frågade jag Simon lite snällt om han kunde tänka sig att inte göra så idag. Han nickade.

Det var med lite bävan i stegen som jag gick dit men jag hann knappt innanför dörren förrän han kom springande och sken som en sol och kastade sig om halsen på mig och jag fick en underbart lång kram.

Värmer fortfarande. Kanske mest för att han lyssnade på min vädjan.

Igår när jag hade hämtat Joel och vi var på väg till förskolan så frågade Joel om vi skulle hämta Simon (dagen innan hade ju Simon gått på kalas så vi kunde gå direkt hem). När jag sa att vi skulle det blev han besviken och suckade.

– Men du kan ju ta min nyckel och gå hem själv i förväg Joel, föreslog jag.
– Va, får jag? Men jag får ju inte gå över vägen själv, säger Joel aningens förvånad.
– Jag följer med dig till vägen så går jag till Simon sen, svarar jag.

Joel blir mycket nöjd och det är stor kille som knallar iväg mot hemmet när jag går till förskolan. Gick finfint att hämta Joel och vi kom hem 10-15 minuter efter Joel gissar jag. Då hade han tänt lite här och var och letat fram ett pussel som han lagt i vardagsrummet eftersom vi hade skärmfri kväll.

Otroligt härligt att se!

Barnen är supersvåra att väcka på vardagarna vid halv 7. Ofta tar det en kvart att få liv i dem. Idag kom Joel pigg in till oss strax efter 6.

Eftersom jag hade lagt mig (och somnat!!) före 10 var det inte något problem. Så när vi vid 10 stack till Gustavsberg hade jag gjort amerikanska pannkakor, tvättat en tvättmaskin och lagt i tumlaren, betalat alla räkningar, fixat blommor/krukor som skulle skänkas och lagt undan alla tvätt. Övriga hade mest spelat minecraft 🙂

I torsdags när jag gick till skolan med Joel träffade vi på en pappa jag känner ytligt. Vi utbytte hälsningsfraser och han sa att han fått ofrivillig vabb för minsta ungen hade kräkts på natten. De hade lite mer bråttom än vi så vi kom snabbt långt efter dem.

– Joel, känner du den pojken? frågar jag.
– Han går i ettan, svarar Joel.
– Brukar ni leka? frågar jag.
– Nä, det brukar vi inte svarar Joel.
– Bra, lek inte med honom idag heller då.

Sen la jag ut en fråga på fejan om hur andra brukar göra när någon i familjen kräks sådär på natten. Rätt varierande svar och olika synpunkter på hur och när man smittar… Inte undra på att kräksjukan flyger runt som den gör tänker jag.

Havanna är en av Simons förskolekompisar och är här ibland. Hon var med och valde ut tyger till Innanas clownbyxor och jag insåg att hon nog kanske ville välja till sig själv oxå. Så en dag när hon var här i januari frågade jag om hon ville välja och hon blev eld och lågor. Funderade och funderade och kom till slut fram till vilka tyger. Vid ett senare besök fick hon välja mudd och i måndags lyckades jag komma ihåg och mäta midjan.

I torsdags hade hon 5-årskalas och det passade fint att hon fick dem då. När jag kom och hämtade Simon så hade hon på sig byxorna och pappan tackade så väldigt mycket och berättade att hon öppnat paketet och slitit av sig sina andra byxor och satt på dessa. Jag berättade då att hon själv designat dem och det hade han ingen aning om.

Roligt att kunna glädja någon!!

Mottagare: Havanna
Mönster: Det gamla vanliga mönstret i 116. 
Material: Regnbågsfärgade vågor från JNY Design och bilvelouren från Mjuka tyger.

Jag har aldrig kallat mig för feminist så väldigt aktivt, men alltid varit det ändå (inser jag nu). Har att göra med att jag inte förstår, eller snarare inte har förstått, att det är så ojämställt som det faktiskt är och att det främst är det som feminism handlar om.

Så egentligen kanske det är nu som jag börjar kalla mig feminist!

Onekligens rubriker och så här säger hon om dagens rubrik.

Sen någon vecka har vi skylt i köket. Vi missade dock några saker så i helgen tillverkade jag några fler. En som fått komplettera i köket – inget napprat för Simon (det var han som drev igenom den skylten faktiskt), och en för att visa att ALLA i familjen faktiskt ska lägga smutskläder i tvättkorgen (och inte bara undertecknad).

En vecka fick dessa sitta uppe och sen började Joel idag prata om att det är ju bättre att man tränar sitt minne och inte har skyltarna. Så nu har vi inga skyltar.

Jag har fått inse att vi har för många stora krukväxter i vardagsrummet så när nu Åsa med familj äntligen flyttat in i sitt nya hus frågade jag om de ville ta över några. Det ville det. De fick förresten vår kompost tidigare i vinter och är mycket nöjda.

Vi är dessutom på jakt efter nytt matporslin och i Gustavsberg finns en del butiker (och outlets) för det så vi slog två flugor i en smäll. Jag monterade isär blommor och krukor för att få plats och så styrde vi kosan ut mot skärgården.

Det var sådär att gå runt i porslinsbutik med Joel och Simon så lyckan när de hittade ett barnhörn var rätt stor ska jag erkänna. Vi gick runt och spanade och funderade. Swedish Grace är ett alternativ så vi köpte en provtallrik och ska nu utvärdera. Som första känsla så är den tyvärr lite stor.

Sen bjöd Åsa med familj på lunch och vi beundrade huset. Alla fyra barnen sögs snabbt in i minecraft på lite olika tekniska apparater så vi vuxna hann faktiskt prata en hel del.

I vår lanserade Middagsfrid en efterlängtad vegetarisk matkasse. Vi har nu testat två veckor.

Inte för vår familj får vi tyvärr säga. Jag skulle mer än gärna vilja äta vegitariskt men just nu orkar vi inte laga maten utan skjuter upp det. 35-40 minuter finns inte. Plus att barnen typ inte ens vill smaka så då får vi laga något annat till dem. Det funkar inte.

Så nu måste vi fundera på vad vi vill göra. Ska vi ha matkasse eller inte?

Deltävlingarna är klara i årets melodifestival och således har låtarna dykt upp på Spotify. Satt under femmilen och startade spellistan på Simons padda.

Såg sen på telefonen att en Spotifyikon dykt upp. Kollade och fick upp låten jag spelade på paddan. Tryckte på paus och paddan tystnade.

Hjärncellerna jobbade på högtryck för att förstå. Ropade på John och vi testade lite mer. Man kan numera ta med sig ljudet till olika apparater! Hur coolt som helst 🙂

Senare på eftermiddagen fikade jag hemma hos våra grannar och passade på att visa det hela. John berättade senare att han blivit lite förvirrad när det börjat spela musik hemma, men han gav igen för det hade börjat spela i min telefon när jag var där 🙂

Lite peppade av fredagen då Joel gick hem själv så tog jag och John en kort promenad (typ 10 minuter) utan barnen idag.

Ingen av dem ville nämligen gå ut så då gav vi oss helt sonika ut på egen hand. De hade hemtelefonen programmerad med våra mobilnummer på kortnummer, OM de skulle behöva.

Det var två nöjda killar som inte hade använt telefonen när vi kom hem. Tror det är vi som tycker det är svårast…

Varannan fredag har vi sagt och förra fredagen var det dax men det glömde vi helt bort så vi körde i fredags istället. Jag ringde John på hemvägen och frågade om de pratat om det på morgonen och det hade de. Så vi var överens. Joel höll med när jag frågade på hemvägen och Simon oxå när jag kom till förskolan.

Väl hemma så var det inte en enda gång någon som ville spela padda (trots att de är helt inne i minecraft för tillfället). Otroligt härligt!

De byggde och ritade lite (satt ut lite lappar på golvet här och var) när jag lagade mat och sen efter middagen så pusslade vi ett bra tag. Av någon anledning gick vi upp och där började barnen leka inte nudda golv. John uppfann tofflor av papper som gjorde att man kunde gå på golvet. Vips hade barnen likadana och lyckan var total.

Läste för barnen som somnade snabbt och sen slocknade jag inte långt efter.

Idag fick jag länken till den längre texten som ligger på hemsidan, den som jag själv inte hittade.

Läs om du vill!

Kunde inte låta bli att köpa den på bokrean på vår lokala ICA-butik när vi hämtade paket ikväll.

Här var det på med starka sänglamporna på varannan sida för då var både text och illustration självlysande. Mycket häftigt!

Var lite svårt att hinna läsa all texten i mörkret innan den ebbade ut för mycket för att man skulle kunna tyda den, men det var bara att lysa lite extra. Lite fränt att läsa i mörker faktiskt.

Barnen hade tusen frågor under läsningen vilket inte här helt vanligt för de vill ofta bara lyssna och säger till mig att sluta prata om jag frågar om saker.

Gillade avslutningen med både en faktatabell över planeterna i vårt solsystem och ett uppslag med förklaring av en del termer i boken. Saknade dock förklaring till atmosfär – något barnen frågade om säkert fem gånger under läsningen (trots att jag försökte förklara).

Lagom mycket fakta så att även jag fick lära mig ett och annat. Allt fastnar såklart inte hos barnen men jag tror att många saker sätter sig åtminstone lite.

Igår cyklade jag hem för att hämta barnen på dagis. När jag åkte på cykelbanan som går parallellt med Nynäsvägen såg jag hur en taxi påbörjar en högersväng för att korsa cykelbanan in på en tvärgata, men bromsar för att släppa förbi cyklisten som cyklar ca 20 m framför mig. Jag brukar vara väldigt försiktig med högersvängande bilister, men eftersom han stannat trampar jag på som vanligt för att också passera. Precis då kör taxin igen och jag kör rakt in i sidan på den och studsar ner på gatan.

Jag landar på ryggen och tappar luften men är ganska ilsken när jag kommer på fötter. Taxichauffören inleder med att gång på gång säga att han inte såg mig, vilket jag något sammanbitet påtalar för honom att han verkligen borde sett mig eftersom jag bär reflexväst och det är fullt dagsljus. Jag blir också lite smått brydd av att han inte ens frågar hur det gick. Han börjar även fråga hur mycket jag vill ha för skadorna på cykeln (som är ganska tillknycklad) – d v s försöka komma undan att blanda in försäkringsbolaget.

Medans vi står och dividerar kommer en boende i huset bredvid fram och frågar hur det gick, och om han kan hjälpa till på något sätt. Han hade inte sett något, men hört krocken. Det visar sig att han varit cykelbud i flera år och hade varit i denna situation flera gånger själv (vad är oddsen?). Han stannar under hela händelsen sen och visar sig vara en riktig klippa.

En polisbil kryper plötsligt förbi på vägen. De går ur och kommer fram och frågar hur det går. De är ute och jagar några biltjuvar så de kan inte stanna, men hinner iallafall kolla att allt står rätt till och tala lite strängt till taxichauffören. De säger också till mig att det kan vara bra med vittnen, och jag ser att det faktiskt sitter en passagerare i taxin. Att det inte är min dag bekräftas ännu en gång då får reda på att taxin är ute på färdtjänstuppdrag och att passageraren är blind.

Poliserna pyser vidare och vi skriver upp lite namn/försäkringsbolag och bilnummer och sen kvistar även taxin. Kvar står jag med den hjälpsamme grannen och en kvaddad cykel. Jag känner att jag har ganska ont i ett revben. Samtidigt är jag ganska glad att jag dels hade hjälm, och dels inte verkar ha skadat nacke, rygg, ben eller armar. Jag låser cykeln och bestämmer mig (något ogenomtänkt) för att gå de 4 km jag har kvar hem för att hämta barnen på skola/dagis. På vägen ringer jag dagis och säger att jag blir en halvtimme sen, men när jag ska ringa skolan tar batteriet slut. Väl framme var det dock inget problem.

När jag är hemma känner jag att det där revbenet börjar göra sig allt mer påmint och Sue, som är på väg hem från en utbildning i Luleå, övertalar mig att ringa sjukvårdsupplysningen. Där säger det att de rekommenderar ett besök på akuten snarast för att kolla att det inte är något allvarligt – typ mjälte, lunga e t c, så när Sue kommer hem åker vi (efter att fantastiska granne Jennie ställt upp som barnvakt) tillsammans till Lättakuten i Huddinge för besiktning.

Väl där talar jag om i “kassan” att jag varit med om en cykel/bilolycka och hinner knappt prata färdigt förrän det står två sköterskor bredvid mig som lägger mig på en bår och kör in mig på en avdelning. De ställer lite frågor och klämmer lite på mig, men sen inleds en längre väntan på doktorn. Han dyker upp dryga två timmar senare och ger det lugnande beskedet att inga organ är trasiga, men att ett revben är brutet. Tyvärr är det ganska smärtsamt och kan ta ett tag att gå över, så han skriver ut lite värktabletter.

Idag har jag fyllt i en skadeanmälan till taxiförarens försäkringsbolag, så får jag väl se hur det går med mina ersättningsanspråk. Jag pratade med dem på telefon och taxiföraren hade tydligen inte hört av sig dit än…

Vårterminen rullar på. Mörkret börjar försvinna så snart kanske det är roligt att fota igen!

1. Kvällis på Huddingeakuten
2. Middagen på planet från Luleå
3. Ekologiskt mellis i solsken
4. Härligt vitt från jobbet
5. Underbar sol i ögonen på väg hem
6. Lämnade visst lite spår efter oss på bion
7. Ett antal matlådor hos en kund
8. Jag och Simon som designar kläder
9. Mycket god bakelse
10. Pyssel av barnen
11. Äntligen snö så man kan rulla snögubbar
12. En lampa på en middag i Amsterdam

Tidigare: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12

Läste mitt rss-flöde och såg meningen: Vill du skratta är det här ännu mera boken för dig. Vill du ha en kärlekshistoria du sent kommer glömma är boken redan som din. Skulle flyga typ 3 timmar total så jag slog till på e-boken. Meningen jag nu efteråt insett att jag missade var: Vill du gråta är det här boken för dig.

För det var minsann inte alls så mycket skratt som jag förväntade mig, istället trillade tårarna och jag hade en klump i halsen. Sluta läsa ville jag dock inte. Inte alls så idag läste jag ut den.

Men vilken fin historia ändå. Tonårsförälskelse på riktigt. En bok om närhet, om saknad, om förlust, om tillit och om sånt där svårt. Rolig på sina ställen, absolut, men det är inte det bestående minnet av boken.

Älskar när böcker får mig att känna känslan i boken. Här lyckas författaren med ett brett utbud av känslor – sorg, glädje, lust och en hel massa annat.

Väldigt glad att jag köpte den, och läste den. Ska läsa fler ungdomsböcker minsann!

Finns även som pocket.

Idag har det varit fullt ös.

• John har lite svårt att tömma diskmaskinen så det gjorde jag på morgonen
• Tog mig tidigt till jobbet då jag hade en workshop 8-13
• Sen lite efterarbete på det
• Gick förbi apoteket på hemvägen och hämtade ut lite starkare värktabletter åt John
• Gick hem och packade upp leveransen från Mathem
• Slängde igång en tvätt
• Packade lite grillsaker
• Gick till förskolan med John för att se om Simon ville med och grilla vid skolan (det ville han inte)
• Gick till skolan och hämtade Joel
• Mötte upp med några få föräldrar (föräldrarådet hade bestämt att vi skulle träffas och grilla men vädret var sådär kan man säga = SVINkallt)
• Efter en halvtimme tog vi med grillen till Helikopterparken och grillade där
• Hem och softa lite
• La tvätten i torktumlaren
• Bytte om och stack och tränade
• Åkte och hämtade Johns cykel
• Har nu suttit vid datorn och ska strax sova, ska bara duscha först

Klippte ut den för snart ett år sen och så blev den liggande efter att jag sytt ihop axelsömmarna. Ärmarna skulle nämligen vara i annat tyg…

Använde coverpron till fållarna även den här gången. Orkade inte byta till svart så det fick bli vit på ärmarna man eftersom övriga tröjan är både svart och vit så tycker jag det blev en rolig effekt.

Mönstret är verkligen bra nu så tröjorna sitter och de går fort att sy så egentligen är det bara att producera!

Mottagare: John
Mönster:  Hemmaknåpat. 
Material: Tyget är köpt på Ohlsons.

mDet är konstigt hur färgglada saker lockar mig. Härom dagen i mitt rss-flöde dök dessa upp.

Det var svårt att inte slå till på de jag inte har för att sen sätta upp på väggen. Men jag HAR tillräckligt med mönster. I alla fall med tanke på hur lite jag syr av nya mönster.

Har senaste tiden använt min Letto mer och mer. För någon vecka sen så undrade Simon vad det var och ville testa lite. De paddvana fingrarna meckade på skärmen och vips så var skärmen roterade 90 grader. Jag tog över den rätt snabbt och lyckades efter en stund få den att rotera 90 grader igen. Dock inte tillbaka utan nu var skärmen roterad 180 grader – dvs upp och ner.

Försökte och försökte. Leta i manual och googlade lite men hittade inte något. Till slut mejlade jag dem och fick svar att det bara var att ha två fingrar på skärmen och rotera.

Nja så himla bara var det inte men efter ett antal försök så lyckades jag till slut vända rätt på den. Skönt!

När vi var på Ittala outlet i helgen så kompletterade jag med några fler Filippa K-muggar. Valde ett annat mönster den här gången så att det blir lite variation.

Dessa är lite tjockare och väger typ 37 gram mer. Gillar!!

Ja, som jag skrev i förra inlägget i den här serien så kallade jag mig inte feminist förr och jag såg nog på feminister som ganska högljudda, uppmärksamhetskrävande och att det ville trycka ner männen.

Kanske för att det är så media ofta väljer att lyfta fram dem, eller så är det den typen av feminister som får medias fokus?

Onekligens rubriker och så här tycker hon om just denna rubriken.

Började sy de här för typ 1,5 år sen tyvärr. Galet hur tiden bara har rusat iväg. Som tur var sydde jag dem rätt stora så nu funkade de helt ok på dem. Tittar man noga på dem ser man att tyget på tröjan är upp och ner, men jag kommer alltid att hävda att det är för att den som har den på sig ska se det rätt…

Barnen gillade dem direkt.

Mottagare: Joel & Simon
Mönster: Byxor; eget med inspiration från det jag tidigare använt, strl 116 och 110. Tröjmönstret jag använt tidigare.
Material: Jersey från Strömming,ärmarna är nog Hilco tror jag. Gummibandet är vitt 20 mm.