Så var februari oxå över. Hur gick det till? Kändes väldigt kort.

Familj. Mycket pokémons har det blivit i februari. Både event över alla-hjärtansdag och så 80 nya som släpptes. Älskar verkligen att kunna göra saker tillsammans hela familjen. Dagarna i Hassela var vi verkligen tillsammans mycket (på gott och på ont). Mello pågår så det är lördagsmys varje lördag. Skridskoturen på Flaten var härlig! Tittat på filmen om Ove, och börjat titta på Lilla huset på prärien.

Hälsa – träning, kost och sömn. Blivit väldigt mycket bättre på att koppla av på kvällarna och gå och lägga mig tidigare. Slutat dricka kaffe efter klockan 2. Varit exemplarisk med att äta vegetariskt ute – med undantag i Hassela faktiskt där utbudet inte var så stort, men jag håller nere på det iaf. Inser att jag är i dålig form när jag åker skidor.

Jobb. Avslutade ju med sportlov och innan dess jobbade jag lite mer än 87,5% tror jag men inte så farligt mycket. Håller mig nedvarvad mycket bättre nu.

Läsning. Läser mer än jag gjorde förra året. Det är suveränt att ha mobilförbud i sovrummet faktiskt. Läst lite mindre för barnen dock, men de läser å andra sidan mer själva, eller lyssnar på ljudbok via Storytel på kvällen.

Hobby & pyssel. Jag har sytt! Barnen har kommit igång på riktigt att pärla – pokémons såklart. Vi har gjort läppsyl igen. Vi har bakat semlor.

Fokus 2017: januari
Fokus 2016: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Tidigare år

I morse hade det inte snöat utan det var manchesterskidåkning som gällde. Inte alls fel! Dock var det dimmigt som tidigare. Efter ett antal vändor så drog vi in för att vila. Det är trötta kroppar i familjen nu.

Efter lunch så började det snöa lite och efter ett-hugget tog vi oss i kragen och stack iväg en vända till. I ankarliften åker barnen nu tillsammans och nu på eftermiddagen så var det väldigt spårigt så de ramlade och hela familjen tog sig en vända i skogen. Någon ordväxling följde och barnen var helt plötsligt ovänner så vi delade på oss en sväng. Jag och Simon orkade dock inte särskilt mycket.

Tyvärr var det många andra som inte orkade åka så badet har vi inte orkat ta oss till för vi gillar inte när det är mycket folk. Men det är helt ok att hänga i rummet och äta chips (barnen äter godis men jag äter ju inte det).

Tämligen redo att efter några sista åk imorgon dra söderut och hemåt igen.

Simon vägrar åka knapplisten som är vid de närmaste backarna. Idag när vi på förmiddagen åkte hemåt så hamnade jag och Joel på efterkälken och Simon blev sur för han ville visa mig hur han hoppar precis i slutet. De stod längst ner och väntade på oss.

Föreslog att vi skulle ta knappliften en bit upp. Han vägrade. Kön var dessutom låååång så lika bra var det.

Föreslog att han kunde visa efter lunch men såg medan jag sa det att det inte var läge att skjuta på det.

Det rörde sig om 50 meter så jag knäppte av skidorna och sa till Simon att vi går upp. Tog hans skidor och gav mina stavar till John.

Flåsade, pustade. Kämpade. Vi kom tillräckligt långt upp och jag hjälpte Simon på med skidorna – inte helt enkelt.

Sen var det min tur. Stavar, det är fina grejer det men nu hade jag inga. Fick på högerskidan. Balanserade. Försökte trycka i vänstra pjäxan. Gick inte pga för mycket snö under. Försökte ta bort (brukar använda staven…). Fick bort det mesta och försökte sätta på skidan igen. Gick inte. Och så fortsatte det ett par gånger.

Alltså mjölksyran i högra låret var INTE att leka med. Blev mer och mer frustrerad. Till slut kom Simon och ställde sig bredvid och höll i mig och äntligen gick det. Det var ett par ord som lämnade mina läppar före det där jag fick titta mig omkring för att se om det var någon i närheten (vi var i grönaste barnbacken…).

Sen filmade jag Simons åkning och så gick vi in.

Tiden går rätt fort nu för tiden. Inser det när jag tänker på vissa saker jag har och när jag köpte dem.

• Skidorna köpte Sara åt mig i Åre när skiduthyrningen hade sin utförsäljning. Tror det var 2004. De har hängt med sen dess. Iofs har det ju varit ett antal år som vi inte åkt så mycket, eller inget alls. Ingen aning om de är bra eller inte. Jag kan iaf åka på dem. Tänker att vi kanske borde ha lite skidvård framöver – lär ju inte skada iaf (hörde en pappa imorse som var väldigt nöjd att han hade vallat igår…)
• Stavarna tror jag faktiskt att jag köpte 1992 när jag köpte mina första skidor och pjäxor. Finns ingen anledning att fixa nya.
• Pjäxorna köpte jag för 3 år sen när de jag köpte samtidigt som stavarna gav upp. Jag hoppas att de följer med mig riktigt länge.
• Byxorna inhandlade jag på Haglöfsrea 2002 eller 2003 tror jag. De har använts rätt mycket och ett år i Säfsen åkte jag på rumpan i en pulkabacke så att de sprack. Det gick dock fint att sy ihop och de har funkat suveränt sen dess.
• Skidglasögonen är 2 år gamla och paret före det köpte jag 1991. Gillar dem!
• Hjälmen har jag haft i över 4 år och den funkar hur bra som helst. Behöver inte ha mössa under.
• Vantarna är nog de nyaste och köptes i höstas. Väldigt nöjd.

För fem år sen skrev jag en bloggpost om vilka sidor jag surfade ofta på. Så här fem år senare har det förändrats en del. Dels vad jag surfar på men kanske främst att en inte längre surfar på sidor utan använder appar för att komma åt sidorna (informationen?). Vad är surfa egentligen?

Då var det facebook.com, dn.se, yr.no, josjos.se och googles diverse tjänster.

Så nu blir det en blandning. Listan är för privat surfning, jobblistan skulle se rätt annorlunda ut.

• Googles diverse tjänster såklart (search, keep, inbox, calendar, docs, google+) både via app och webb
• Josjos.se är ju fortfarande sidor man surfar till och där är jag ju varje dag och bloggar
• Facebook är klart, både appen via telefonen och webben på dator
• Messenger – facebookchatten använder jag via appen och via webben dagligen
• Instagram varje dag via appen
• Feedly som jag fick byta till när greader las ner, dvs min rss-läsare
• Hangout som vi använder i familjen att chatta med
• SVT nyheter, en app som jag kollar på nyheter i (då dn har blivit betaltjänst – typ)
• Yr-appen använder jag kanske inte dagligen men ofta
• Pokémon GO används dagligen!
• Wordfeud hyfsat ofta (spelar endast med Lotta)
• Spotify hyfsat ofta för att lyssna på musik vid datorn hemma eller på jobbet
• Wikipedia landar jag ofta på eftersom vi googlar mycket saker
• LinkedIn använder jag sporadiskt både som app och på webben

Vi planerade dagen väl.

1. Vakna och fixa lite i rummet (det mesta preppade vi igår)
2. Bära ner första vändan till bilen
3. Äta frukost
4. Byta om till skidkläder på rummet
5. Åka skidor
6. Byta om på rummet
7. Packa det sista
8. Bära ner resten till bilen
9. Checka ut
10. Äta lunch
11. Bada
12. Åka hem

Allt utom 11 blev av – barnen ville inte. Istället klämde de in lite snölek med grannarna J och W som är i Hassela tors-sön. Idag var det inte så dimmigt heller utan vi kunde se utsikten. Orken var dock begränsad så det blev ett gäng åk men inte så många. På hemvägen funderade vi på var vi ska åka nästa år. Idéerna är många, men vi är klara med Hassela iaf.

Simon som varit så väldigt bilsjuk mådde inte illa alls den här gången!

Vilken otrolig lycka och lättnad. På hemvägen stannade vi bara en gång på en mack för att tanka och kissa. Inget gnäll inget tjat i bilen, och inget kräk eller illamående.

Dessutom så satt Simon stora delar av resan och spelade på sin telefon, något som verkligen inte funkat tidigare.

Nu kan vi ju kanske då våga tänka lite längre bilresor utan att massa pauser.

Vaknade i natt med rejält ont i halsen och det har inte gett sig under dagen. Perfekt med sportlov, jobba undan lite inför veckan, softa hemma och inte behöva göra så mycket.

Hyfsat softa uppdrag till veckan (inga utbildningar) i veckan som kommer, och vi har inga större helgplaner (än att jaga pokémons), så väldigt bra tajming!

Det var ju pokémon day när vi var i Hassela och ett event som pågår till på måndag så idag efter frukost packade jag och barnen ner några kex och powerbanks och tog tunnelbanan in till stan.

Först Gamla stan men det var mest kallt och inte så många pokémons. På väg till Sergels torg dök det upp en ny så vi tog en omväg och sen tog vi tunnelbanan från centralen till Hornstull. Där hade nämligen pappas pärlor en pop-up-store. Häftigt att se Johan och hans alster på riktigt. Barnen köpte varsin grej och Joel fick lite tips om någon sajt att kolla på.

Eftersom snön yrde och det var rätt kallt så drog vi hem efter besöket där. Såg några okända pokémons i närheten när vi åkte tunnelbana. Planerar en ny vända imorgon, lite närmre hemmet.

Härom dagen kom vi in på filmen om Ove igen, och att han dog av att hjärtat växte. Jag sa att deras morfar oxå dog av det, och något om att det var väl typ samma sak som hjärtinfarkt.

Joel höll inte med och tog genast upp telefonen och talade in något om skillnaden för att söka. Läste lite och sen läste jag oxå och så kom vi överens om att det inte är samma sak, men det ena kan leda till det andra.

Gillar, gillar, gillar!

Kände ryggen lite sista dagarna i Hassela men kom alltid igång efter en kort stund på skidorna. Så i natt. Vaknade, hade skitont men gick ändå på toa. Inte den smidigaste stunden i mitt liv men jag kom tillbaka till sängen.

Idag har jag tagit det mycket soft. Letade fram vetevärmaren, kollat på skidor (rätt bra tajming) och börjat snora – det halsonda börjar gå över nämligen. Läst och slöat.

Vi tog en kort pokénad men den blev väldigt kall så ingen var direkt nöjd faktiskt. Förutom att vi fick en ny pokémon faktiskt.

Har tid hos naprapaten på tisdag.

Utöver nära vänner som såklart är favoriter på Instagram så finns det ett gäng mer officiella konton som jag följer. Totalt följer jag 324 konton men många av dem är inte alls aktiva eller väldigt sällan. Det var otroligt roligt att gå igenom listan och fundera på vilka jag verkligen gillar och vilka som bara finns där av ren rutin. Jag har faktiskt rensat bort ett antal konton senaste året. Särskilt de som uppdaterar flera gånger per dag, hela tiden. Eller såna där jag mer blir besvärad, stressad etc. Jag vill att Instagram dels ska ge inspiration och glädje men även ge en inblick i mina vänners liv.

• Trendenser gillar jag egentligen mer bloggen men här kommer en del godbitar
• Underbara Clara och även hennes tipskonto, underbaraboning visar fina bilder som iofs ibland gör mig grön av avund
• Rädda barnen, Läkare utan gränser, UNICEF och Plan är organisationer som vi skänker till och som jag följer. Ger enormt perspektiv vissa dagar.
• Assholeonline – hittade väldigt nyss och älskar hur modig och rak den här tjejen är.
• Napralogica är min favoritnaprapat som lägger ut korta filmer på övningar, mycket bra!
• moveoo är suveränt om man vill få lite träningsinspiration
• hejhejvardag och ettparontillmorsa är båda underbara att följa och perspektiv på familjelivet.
• herregudco fångar stort som litet i bild och text
• Annas kemtvätt, @ekofamiljen, saraseviga är bra konton för att få inspiration till ett bättre liv för vår planet och oss själva
• annaenilsson, salinggarden, nina.elisabet, vackrauddating eller deskriptiv är fantastiska för att få längtan efter naturen och det enkla i livet
• Jacob Gudiol är en av mina gurus och han delar lite granna här (mer i andra forum)
• elspethmclean minns jag inte hur jag hittade men jag har sen dess shoppat en del saker med hennes fantastiskt underbara mönster på. Att hon dessutom verkar bo i ett helt otroligt fint hus i Kanada gör ju inte avundsjukan mindre.
• Sponsrade ju bladenbrinnerpodcast förra året och här kommer det fina tips titt som tätt.
• Sponsrar även Blankspotproject så klart att jag följer dem även här.
• Gillar Annie Lööf och gillar att få en inblick i hennes vardag, litet som stort.
• Fina stockholmsbilder dyker upp lite då och då på stockholm_stad.
• Pappas pärlor är så kreativ så man baxnar.
• Boktitelpoesi är oxå otroligt påhittiga.
• Följer tre författare, Lisa Bjärbo, Sara Lövestam och Simona Ahrnstedt och gillar att få en inblick i deras vardag.

Funderade i morse när det halsonda var borta men snorproduktionen satt fart. Är jag tillräckligt sjuk för att vara hemma? Uppväxt med en sjuksköterska som jag är vet jag ju att det sällan är så att jag faktiskt är så sjuk.

Så eftersom jag inte hade feber så gick jag iväg. Mäter lite känslan av att gå till tunnelbanan och det var faktiskt helt ok. Dagen gick bra, var hos en kund där jag mest agerar rådgivare och ritar lite på tavlan. Sånt funkar såna här dagar.

Nu är jag dock rätt trött. Vi har tittat på Planet Earth II, första avsnittet och jag laddar för att läsa Mördarens apa som vi läser just nu (typ fortsättningen på boken om Sally Jones).

Imorgon har jag tid hos naprapat så då blir det jobbet oxå. Inget bra att synka förkylning med ryggont även om det gick över förväntan idag.

John har buffarna jag sydde för fem år sen, Joel har köpt en och Simon ville ha en och jag sa att vi kunde sy en. Så idag när Joel var på scouterna så gick vi upp på vinden och valde tyg. Jag kollade måtten på den gamla och sen skar vi ut. Fel, jag hade gjort en tankevurpa, så vi fick göra om.

Mått: 50 cm x 30 cm (första blev 30×30 och den lilla halsen skulle jag vilja se…)

Simon stod för att gasa och jag höll tyget. Gick på några få minuter och han har nu en buff runt halsen.

Mottagare: Simon
Mönster: Eget (50×30)
Material: Randig jersey från någonstans

Ikväll när vi sytt klart buffen så fastnade vi vid datorn jag och Simon. Vi kollade lite på gamla poster här på bloggen. Jag klickade på taggen Simon och sen gick vi bakåt och tittade. Ibland sida för sida, ibland gick jag ett gäng sidor bakåt.

Simon tyckte det var jätteroligt att kolla gamla bilder, filmer och läsa saker jag skrivit som hänt.

Inser vilken guldgruva vi har. Att all den tid jag lagt ner börjar bli riktigt värdefull. Mycket av det vi tittade på idag hade jag aldrig kommit ihåg om jag inte bloggat om det. Häftigt!

Av någon anledning som jag inte längre minns (kanske någon som läser här kommer ihåg?) så säger jag messerschmitt istället för besserwisser. Riktigt riktigt roligt att säga när man umgås med besserwissrar som då känner ett tvång att rätta och säga att det faktiskt heter besserwisser.

Jag har närt två vid min barm.

Ikväll skojade vi om det och skrattade alla högt och hjärtligt åt det.

Jag har inte bloggat om mitt besök hos Jonas i februari och idag var jag där igen. Ryggen som igår kväll kändes rätt ok blev sämre i natt (vaknade med ett ryck av någon anledning och fick väldigt ont).

Varför jag inte bloggat? Kanske för att jag själv inte riktigt förstår. Kanske för att det faktiskt funkar. Kanske för att det nästan känns lite magiskt.

Mitt första besök hos kiropraktor var i juni 2008 (har vagt minne av att jag testade någon behandling på kiropraktorhögskolan före det…) och sen dess har jag testat många olika behandlare och behandlingsformer. Många har hjälpt ett tag men det har ju aldrig blivit helt bra. Alla behandlingsformer (undantaget Cia som behandlare faktiskt) så är det knak, tryck, nålar etc som ska göra sitt. Jag som alltid ogillat knakande i fingrar har fått bita ihop och tänkt att det säkert är bra. Alla säger ju det. Typ.

Så hittade jag kroppsdetektiverna av en slump (?) och det jag läste gillade jag. Att gå till orsaken, inte bota symptom. Sen har det inte gått att trolla bort allt, såklart. Det är ju inte magi, däremot väldigt logiskt allt som Jonas berättar och förklarar. Sakta men säkert tycker jag kroppen blir mer och mer vad jag vill. Och det utan knak och brak! Idag berättade jag vad som hänt och hur det kändes. Fick lägga mig på rygg och Jonas testade lite olika styrkor i arm och ben för att hitta var det felar. Aktiverar, eller avaktiverar sen signaler i kroppen på olika sätt (tex med tandpetare som på ett ärr idag – bättre form av voodoo?). Sen känns det bättre. Gick dit med min korsett idag då jag hade problem att resa mig på förmiddagen, och gick därifrån med lätta steg. Visst känns musklerna fortfarande men rörligheten är där.

Höften som strulat väldigt länge är bra. Inte känt något sen förra besöket. Det jag känt istället är ett ovanligt lugn i kroppen, något jag inte haft på länge.

Ryggen den här gången, ja den verkar bero på svag rumpa, och när man åker skidor behövs den muskeln. Om den är svag får andra muskler jobba desto hårdare, vilket de inte alltid gillar (bör?). Så nu ska jag göra ensidiga bäckenlyft, 5×10 på vänster sida ett tag. Kan meddela att man hinner en omgång när man mikrar mjölk (varm mjölk med honung är inte dumt när man är hes pga förkylning), så slut med dåliga ursäkter om att inte hinna dessa småövningar.

Alltså, vilken bok. Den däckade mig totalt.

Så tung, så viktigt.

Tre olika tider där de två första knyts ihop. Det är även lite inblickar tidigare i Miriams liv (eller vad hon nu heter). Man kommer väldigt nära, känns som att man är där. Ibland när det är nytt kapitel önskar jag att de ska komma till “nutiden” så jag inte behöver läsa mer om hur det var i koncentrationsläger. Alltså, att någon över huvud taget överlevde är en gåta.

Tankarna Miriam tänker som man får vara med och lyssna på är så värdefulla. Det ger insikter i hur människor kan bli på olika sätt, agera överraskande etc. Borde vara obligatorisk läsning på högstadiet. Den här eller någon liknande bok.

Jag tänker massor på min mormor, och mamma för den delen. Hon var 12 när kriget slutade och måste ha upplevt att det kom massa flyktingar från Tyskland – hon växte ju upp i Skåne. Mormor var engagerad i Röda korset och jag önskar att jag kunde fråga henne om hur det var. Nu dog hon ju för 20 år sen så det är svårt. Alla som upplevde den här tiden börjar bli riktigt gamla och det är så hemskt att vi inte verkar ha lärt oss av det som hände.

Adlibris, Bokus (e-bok), Cdon

Simon gillade sin buff och idag när Aron var där (han har alltid buff) så undrade jag om han ville ha några fler. Så efter middagen gick vi upp på vinden och tog ner lite tyger. Först bara randiga och lite “vanliga” tyger. Sen gick vi vidare på mer mönstrade.

Det var många “åh” och “ah” i hallen när de rotade runt och jag önskar så här efteråt att jag hade filmat det hela. De hade väldigt svårt att bestämma sig för hur många de skulle ha. Så jag sa att de fick bestämma sig för ett tyg till att börja med. De lyckades efter en stund.

Jag körde på samma mått som i helgen och den här gången sydde jag själv. Gick enormt snabbt och när jag sydde sista sömmen kom Arons pappa. Det fick därför bli en bild i hallen när de hade dem på.

Mottagare: Simon, Joel & Aron
Mönster: Eget (50×30)
Material: Jersey och interlock

Simons hårsvall är överväldigande. Vet inte riktigt hur det har gått till. Hans hår tovar sig bara man tittar på det.

I Hassela med skidåkning och bad gav jag upp andra dagen.

I helgen tog jag igen det. Han fick bada och vi tvättade och hade i massor med balsam, och lite senare även balsamspray. Oklart om det hjälpte…

Vi satte på Lilla huset på prärien och sisådär drygt 20 minuter in i avsnittet hade jag lyckats borsta ut alla tovor.

Efter att jag slutade ha telefonen i sängen så är det markant hur mycket mer jag läser. Det mest intressanta är att läsning föder mer lust att läsa så det blir en god spiral och för pulsen i kroppen är läsningen som bomull.

Förra året läste jag bok nr 16 i juli, i år läste jag ut den idag, i mars. Kollar jag på statistiken så ser det väldigt lovande ut för rekord i år – dvs jag behöver läsa mer än 38 böcker som är mitt rekord (sen jag började föra statistik 2007).

Fick tips av vän på fejan att den fanns på bokrean. Slog till.

Två personer, vartannat kapitel. Var sitt liv, var sin stor utmaning – sett från två olika perspektiv som möts. Skickligt och bra gjort. Det ger perspektiv till ens eget liv, till andras ibland irrationella beteenden.

Det är även smärtsam läsning. Det finns ett driv och jag vänder blad efter blad och tvingar mig att pausa för att sova. När den tar slut känns det både bra och inte.

Min frustration över all denna kommunikationsbrist! Tänk om alla bara vågade berätta, vågade blotta sig. Inte mörkade…

Kan rekommendera den!

Har instagrammat mer än vanligt vintertid. Kanske för att vi åkte skidor.

1. Njuter av min kaffe i solen
2. Försöker mota mörker och snö med färg
3. På pappaspärlors pop-up-store
4. Pokéjakt i stan
5. Mitt utstyrsel i skidbacken
6. In i dimman i backen
7. Det snöar i Hassela
8. Helt slut efter att åka skidor
9. Äntligen i Hassela
10. Gamla och nya skor
11. Rosor i solen
12. Gott kött från gårdssällskapet

2017: 63, 64
2016:  44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61, 62
Tidigare: före 2016

Jag älskade ju Saras bok om verb så när det blev klart att det även skulle bli en om substantiv jublade jag.

Att kunna skriva om grammatik på det sättet Sara gör det är helt otroligt. Är sjukt imponerad!

Jag sitter och ler brett under stora delar av läsningen. Vissa saker förklarar hon på ett sånt sätt att jag äntligen fattar (och då har jag ju läst en del grammatik…).

Älskar de små dialogerna hon får ihop som visar olika saker. På så många nivåer smart.

Jag vill ju tro att alla skulle gilla att läsa om grammatik på det här sättet men kanske är det för grammatiknördar? Ska nog testa genom att låna ut eller ge bort!

Nu väntar jag på minst två böcker till, en röd och en blå så det blir riktigt snyggt i bokhyllan.

Har svårt att inte se när detaljer inte är bra. Har tex svårt att inte rätta stavfel i saker jag skickar iväg och kan reta mig på att jag skickar stavfel i chattar.

Så ett sånt här test går ju inte att låta bli.

OCD, OCD, OCD!

You have a killer eye for spotting the tiniest, most invisible inaccuracies, errors and mistakes. And it’s very important to you to correct them 🙂

This special combination is what makes you a perfectionist in everything you do. It’s great that you want things to go the right way and always ready to fight for it, but you also need to give yourself a break sometimes. It’s hard (and not always necessary) to be 100% perfect all the time.

Hur känslig är din OCD-radar? (This test was created for entertainment and also is not diagnostic by any means)

Verkar ha fastnat lite i att läsa böcker om första halvan av 1900-talet.

Vilket perspektiv den här boken ger. Tänker en del på Miriam och parallellhändelser (eller ja, detta är ju tidsmässigt före den boken). Tänker även på vad som händer i världen nu, och att vi faktiskt inte kommit så långt överallt. Däremot så har vi, åtminstone i Sverige, ett fantastiskt säkerhetsnät även om det har sina brister och hål. Här, på den här tiden, får du lita till dig själv och dina vänner/familj (om du har några). Tror det är superviktigt att ta reda på hur det var för bara 100 år sen för att förstå vad som händer i olika delar av världen.

Det är ganska mycket fokus på just förlossningar och olika komplikationer kring det men även vänskap, kärlek, funderingar och djur. Olika nyanser av fattigdom, svart eller vit, utbildning eller inte, vän eller fiende.

Gillar slutet och ser att det finns en bok till om Hope River! (snart i en läsplatta nära mig)

En ganska stor del av min hjärna jobbar med att förstå vad som händer i och med vår värld. Klimatet är en av de saker som snurrar runt. Jag försöker minimera inköp, och vill kompensera så gott det går.

Hittade detta i en grupp på fejan (miljövänligare vardagsliv eller liknande tror jag). Har googlat och letat efter nackdelar men hittar inga.

Här är min summering:

• Du väljer själv summan du vill investera
• Du hjälper människor i utsatta områden att få el på bättre sätt (billigare för dem, miljövänligare för jorden och dem)
• Du får förhoppningsvis tillbaka dina pengar och kan plocka ut eller investera igen
• Du får troligen “ränta” på pengarna
• Du får information om hur projektet går

Vi valde att investera i Mwembeshi, Zambia främst för att det var enda öppna projektet nu. Om detta faller väl ut så kommer vi att investera mer!

Joina du oxå! (om du går via den här länken så får både du och jag €10 att investera)

Andra boken. Joel har läst, Simon påbörjat och jag ville såklart oxå veta hur det utvecklar sig.

Upplever den här delen som mer spännande än första men det kan vara för att det gick ett tag mellan läsningarna.

Uppskattar när böcker handlar om att man hjälps åt, att personer som tidigare varit envisa och agerat på ett mindre trevligt sätt, faktiskt kan förändra sig och göra bättre insatser.

Joel gillade denna och del 1 så mycket att han fick oss andra att vilja läsa. Han visade gärna kartan i bokens pärm och visade och berättade.

Mycket bra serie för nybörjarläsare som gillar äventyr och spänning. Ser verkligen fram emot sista delen som kommer nu i vår!

Försöker få måltiderna att blir roligare. En del i det är ju att faktiskt veta vad man ska laga i förväg och slippa bestämma.

Vi har haft lite olika försök med veckomatsedel men det rinner ut i sanden. Kanske för att barnen inte gillar så många olika rätter, och de som de gillar eller som John gillar är inte några av mina favoriter. Håhåjaja.

Nåja, jag kände att jag ville ha något som peppade lite så jag ritade lite i Google Teckningar och sen är det enkelt att exportera till pdf. La upp bilden på den på instagram och det var en kompis som ville ha den, så nu finns den att tanka ner från bloggen.

Denna vecka och delar av nästa är ifyllda på utskriften. Får se hur det går.

Här är filen!

Idag var det återigen dags för mammografi. I Stockholm kallas man visst vartannat år vilket här en helt fantastisk service ju.

Hade tid 14:55 och kom dit 10 minuter före. Stod skylt redan i entrén att de var sena och i väntrummet var alla utom en plats upptagna (gissar på 20-30 personer). En halvtimme sena var de visst. Men jag hade e-boksläsaren laddad och såklart även telefonen och vips var det min tur.

Fyra bilder, fyra klämmningar och jag har för mig att det kändes mer förra gången faktiskt. Typ 5 minuter tog det.

Åren efter vi slutade plugga i Uppsala var vi väldigt bra på att ses. I början varannan tisdag vid svampen – de som kunde kom. Sen blev det färre tillfällen och vips bokade vi inte in några. Några hade jag inte träffat sen vi åt middag hos Karin för 5,5 år sen.

Den här gången var vi fyra och det kändes inte att det var längesen vi sågs. Visst hade det hänt saker som man inte hade koll på. Även om vissa saker funnits på fejan så finns inte allt där. Vi gick laget runt och berättade om nuvarande livssituation och babblade på och vips hade 6 timmar gått och vi fick ta oss hemåt då det var söndag.

Det märks att de där studieåren var intensiva och man delar en hel del erfarenheter och man lärde känna varandra ganska bra, även om vi delade med oss väldigt öppet den här gången oxå. Gamla vänner är bra grejer!

Nu är vi peppade att ses igen så jag hoppas VERKLIGEN att det inte går lika länge till nästa.

Fattade att de 358 sidorna var uppdelad på två böcker när jag hade fem sidor kvar av första. Hade allt funderat lite på hur historien skulle kunna utveckla sig på så många sidor till, och det kunde den såklart inte.

Gillade båda historierna skarpt. Läsdriv och kärlek.

I båda är det huvudpersoner med tuffa uppväxter i olika form. Det jag gillar i båda är att de inte gräver ner sig i så mycket detaljer – går ju inte om historien ska vara så kort. De är hyfsat raka och kommunicerar och det blir inte jättejobbiga missöden som det kan bli i vissa böcker.

Det är lite skönt att läsa om kärlek, förlåtelse och klokhet när media står för så mycket av det motsatta.

Vi bor ju i Skarpnäck som är en del av Skarpnäcks stadsdel. Vi har bott här i 11 år men jag ska erkänna att jag har väldigt dålig lokalkännedom. Men självklart kunde jag inte motstå ett sånt här test. Måste erkänna att jag gissade på några men vissa kunde jag faktiskt. Jag lärde mig ett och annat på kuppen!

Du fick 7 rätt av 10 möjliga.

Vad kan du om denna gamla söderort?

På barnens skola har vi sen något år en dedikerad dag för utvecklingssamtal. Idag hade båda barnen tid på eftermiddagen så jag jobbade hemifrån, John var på jobbet till lunch och barnen sov lite längre och satt sen glada och spelade.

Vi inledde med Simon där det är godkänt i alla ämnen (riktigt bra i några favoritämnen) men framför allt är det roligt att höra att han är uppskattad av många och att han är en bra kompis som säger till på trevligt sätt när något händer.

Sen gick vi till kulturhuset (fast hämtade några paket oxå) där vi återlämnade en bok och sen fikade. En kompis till Simon var där så jag och en av föräldrarna bytte nummer så de kan leka någon dag.

En timme efter att Simons samtal var slut, var det dags för Joels. Även där var det tummen upp och här var det Joel som stod för det mesta pratet själv.

Vi tog sen en sväng förbi glömda kläder och spanade in bibblan där de sen det här läsåret har en otroligt bra bibliotekarie!

För typ 10 år sen var jag teamlead och hade lönesamtal och så. Minns att det kändes rätt ovant och svårt, rätt många faktorer som jag inte hade koll på, och lite svårt att påverka.

Nu som teamlead känns det mycket enklare. Är trygg i rollen, gillar rollen och vet hur jag behöver förbereda mig.

Gillar att bli äldre och få mer erfarenhet!

Ännu en av böckerna jag vann och min vana trogen läser jag aldrig om böcker jag vill läsa.

Den här är otroligt lättläst. Texten är poetisk och inga fulla blad utan väldigt lekfullt disponerad. Det gör att man får ett väldigt speciellt läsflyt.

På något sätt ger det texten/orden mer värde, mycket mer värde. Riktigt häftig upplevelse faktiskt.

Själva historien är fin. Speciell och det är svårt att förutsäga vad som ska hända.

En bok som ger mycket perspektiv. Slår igen den med ett antal frågor som jag inte kommer att få svar på.

Förkylningen har inte helt släppt taget om mig så jag orkade inte riktigt ut och njuta av vädret idag. På eftermiddagen fick jag tummen ur lite och med Simons hjälp fixade vi pizzadeg (en helgtradition numera och en rätt som faktiskt alla gillar!).

Simon bläddrade i några receptböcker och hittade maränger. Jag hade även sett ett recept på gräddförpackningen för chokladkräm – behövde gulor endast. Perfekt kombo!

Efter middagen cyklade John och Simon en sväng, Joel spelade och jag sov i Joels säng och lyssnade när han pratade kring minecraft. Supermysigt!

Sen tände vi ljus och åt chokladkräm (var bara jag och John som gillade), grädde, maränger och frysta hallon. Sjukt gott!

Idag sken solen återigen och efter lite meck på förmiddagen så föreslog jag och John en promenad efter lunch – och barnen hängde gärna med. Vi letade vårtecken och njöt. Hittade dock väldigt få vårtecken. En myrstack hade inte vaknat till liv men en annan hade hög aktivitet.

Lite senare tog jag en mer aktiv promenad med Sanna. Förkylningen gör att jag inte vågar börja träna (finns ju en tjejmil som hägrar i september).

Listan över tjänster med en månadskostnad växer tycker jag. Helt ok iofs för min del istället för att köpa fysiska saker så som tidningar eller skivor. Sparar miljön, sparar fysiskt utrymme och sparar nog pengar ändå.

• Ztory läser jag inte så ofta som jag skulle önska. Älskar ju tidningar och här finns många.
• Netflix är det inte jag som använder utan John och barnen.
• Storytel använder mest John men barnen lyssnar på ljudböcker ibland och jag läser någon e-bok där ibland. Önskar att jag gillade ljudböcker men tyvärr.
• Spotify har vi numera familjekonto då vi har rätt olika smak men främst för att det blev kamp om vem som skulle lyssna, plus att de införde bättre pris på familjekonto.
• Com Hem Play ingår i den tjänst vi har för att se tv hemma. Använder vi inte alls ofta av någon anledning.
• Pluralsight en sajt med kurser som John nyttjar och jag tänker att jag ska nyttja mer.

Känns som att det är någon jag missar men det är nog faktiskt inte det.

Dagen i korthet innehöll olika väder (sol, snö, kyla)

• 06:00 ringde klockan och jag skuttade upp, in i duschen och en stund senare vidare till frukostbordet
• 06:45 knallade till bilen och brummade mot Södertälje, vissa delar är mer trafikerade än andra
• 07:50 på plats hos kund i Södertälje och förberedde inför dagens kurs
• 08:30 dagens kurs med 11 deltagare började och sen babblade jag mest hela dagen fram
• 16:15 deltagarna har gått och jag packar ihop
• 16:35 jag brummar norrut mot hemmet, vissa delar är mer trafikerade än andra
• 17:35 intar middag hemma
• 18:00 ser att det finns en ny pokémon i närheten, visar sig bli två nya (mareep och bayleef) så en fin och kort promenad
• 18:30 vi spelar Mahjong som Simon velat i flera dagar men kommit på försent
• 19:45 jag läser ett kapitel i suveräna boken Mördarens apa
• 21:20 dumstirrar på datorskärmen efter att ha publicerat detta inlägg och tänker att jag borde gå och lägga mig då jag är lite trött

För typ 4 år sen gjorde jag en sån post där jag listade vilka grupper jag hängde i på fejan. Alltid roligt att se hur saker och ting förändras. Så här kommer en nu gällande lista även om jag faktiskt inte hänger så mycket i grupper längre.

Barn- och borelaterade

• Molnflygaren – där vi bor. Mycket bra!
• Bagarmossen scoutkår – för föräldrar och äldre scouter. Smidigt sätt att få kontakt och sprida information
• Ett gäng grupper för både Skarpnäck och Bagarmossen. Kan inte riktigt skilja dem åt.
• Tre grupper för föräldrar i Skarpatorpsskolan, en gemensam för alla årskurser och en för Joels årskurs och en för Simons årskurs.

Sy- och pysselrelaterade

• Vi sytokiga kanske inte ens ska vara med på listan då jag kollar väldigt sällan. Gruppen har blivit enorm med nästan 20 000 medlemmar. Var runt 100 när jag gick med.
• Genusmedvetna sytokar dyker oftare upp i mitt flöde
• Vi som syr underkläder är nog den jag skulle önska hänga mest i för jag vill verkligen sy bh:ar.
• Några olika silhouette-grupper är jag med i men oxå en grej jag skulle vilja pyssla mer med.

Övrigt

• Blankspots grupper. Här är det ibland riktigt spännande att hänga.
• Trainalong – hänger lite när det är någon trainalong igång.
• 52-lek och spelpass var mer aktiv förra året men borde dra igång igen kanske?
• #jagärhär där jag inte är så aktiv men jag läser och får insikter, och ibland går jag vidare och gillar vettiga kommentarer.
• Hardcore No Poo – läser lite då och då när det dyker upp i flödet. Spännande tankar ibland.
• Genusmedvetet föräldraskap – dyker upp rätt ofta och jag fascineras av hur stöniga vissa kan vara. Men många kloka tankar delas!

Finns nog ett gäng till som jag lite glömt bort att jag är med i men som jag läser för att det dyker upp i flödet.

Igår var jag på föreläsning via Jusek. De hade bjudit in Micael Dahlén (som jag lyssnat på även för 2,5 år sen) och kallade det hela “If it’s work it won’t work”. Precis som förra gången skriver jag ner lite klokheter, och precis som förra gången inledde han med att vi skulle kärleksbomba någon via telefonen. I slutet frågade han om vi fått svar och det lät som om någon skrattade så Micael frågade och en man berättade att han sms:at sin son.

– Jag älskar dig!
– Va?!

Så på bilden till höger är det Micael som skrattar när han hörde det. Vi stämde in. Underbart svar på något sätt. Omöjligt att inte fundera vidare kring vad det innebär.

• Kryosabbat, injicera stamceller eller laga slitet organ med 3d-printer
• Kanye West eller Oprah Winfrey for president, Trump nominerad till fredspriset
• Nokia – en miljon telefoner på en månad
• Hoppjerka, Muk-bang, omställningsbar
• Passion is everything!
• Medborgarlön, mikrolån, kickstarter, crowdfunding, delningsekonomi
• Lycka (= progression, upplevelse av mening, gemenskap)
• Norrsken
• 9-metersradie på jobbet, filterbubblor, stadsdel

Ikväll när jag borstade Joels hår så pratade vi om någon egenskap eller något som hänt.

– Du är som jag du Joel, säger jag.
– Så jag kommer bli så bra, svarar han nöjd.

Kramar honom såklart och ser på leendet på hans läppar att han har full koll på hur man smörar för föräldrar

Tjejmilen. När vi anmälde oss i november (tror jag det var) så tänkte jag få ordning på ryggen, åka skidor i Hassela och sen dra igång en trainalong med löpning.
Nu snart tre veckor efter att vi kom hem från Hassela så inser jag att planen måste göras om.

1. Har inte fått ordning på ryggen
2. Blev förkyld efter Hassela och först nu känner jag energin tillbaka
3. Ligger 4 pass back på trainalongen
4. Har fått ont i benhinnorna efter 2 promenader i helgen
5. Ena knät känns när jag går i trappor

Igår eftermiddag tog vi tåget söderut till Halmstad. Gick finfint och idag var det dags att fira farmor som fyllde 75 år.

Vi hann dock även med en pokénad innan det dök lite andra och firade. Vårsol och god mat!

Idag var det vår luften så vi var ute mer än på länge. Barnen hoppade och skuttade och njöt. Men en del spelande inne oxå. Plus att vi åt väldans mycket och gott.

När jag kollade på resor för att åka till Halmstad över helgen så valde vi tåg ner och flyg hem. Flyget hem skulle gå 17:30 och vi skulle landa 18:40, ta taxi hem och vara hemma typ halv 8. Ganska ok.

Vi åt en ganska sen lunch så strax efter 15 fikade vi lite och tänkte att vi käkar mer när vi kommer hem.

Vid 15:40 kom ett sms om att flyget var en halvtimme försenat. Hmm… och en halvtimme senare ett sms om att vi var ombokade och istället skulle flyga från Göteborg till Bromma 20:00. Letade efter något nummer till BRA men det fanns bara på veckodagar. Så efter 8 minuter kom ytterligare ett sms. Flyget inställt, vi är ombokade och de fixar marktransport från Halmstad flygplats till Landvetter, avgår 17.00. Oups, vi packade in oss och var på flygplatsen kvart i. Nu har vi nyss fått reda på att bussen kommer först 17.30 och kanske har de någon mat.

Så nu laddar vi om och jag tänker att tåget kanske inte hade varit så dumt ändå. Tar och preppar morgondagens kurs nu istället för imorgon då.

Bussen avgick lite senare än tänkt och vi var snabba att roffa åt oss platser längst fram på övre däck i dubbeldäckaren. Snacka om läskigt med tunnlar och skyltar. Kändes varje gång som att vi var för höga.

Väl framme på Landvetter hade vi knappt 20 minuter på oss. Checkade in i automat, gick på toa och sen var det dags för säkerhetskontrollen. Där blev vi av med tandkräm och en burk sheasmör. Vi fick dock ha kvar nätverkstången mot löfte om att checka in den nästa gång. 

Nästan sist på planet med fria platser kändes sådär men vi hittade två intill varandra och tredje personen erbjöd sig att byta till en annan rad, och likadant med raden mittemot. Det bjöds på vaniljbullar som dels innehöll kardemumma och dels så äter jag ju inte köpt fika, John äter inte socker (så ofta iaf) och Simon totaldissade men Joel klämde i sig två. 

Vi landade strax efter 9 och tog taxi hem och fick mikra lite fruset bröd till kvällsmat (middag?) och sen var det dags för sänggång för barnen. Tog väl ett par minuter så sov de djupt. Blir kul att väcka dem imorgon.

Kan dock inte låta bli att tänka på alla de tusentals familjer som är på flykt i världen och hur deras vardag ser ut…

Det blev som väntat inte helt lätt att väcka barnen i morse och ikväll ville Simon gärna somna ganska tidigt. Joel låg och läste ett bra tag och själv väntar jag på en tvättmaskin innan jag ska knoppa in.

Ingen bra kombo med sen hemkomst och tidsomställning. Men oj vilket fantastiskt väder! Sommartemperatur typ.

Ikväll var det dags för Tre talande vänner som Nina hittat och frågat om jag ville med. Vi träffades två timmar före och käkade tillsammans och uppdaterades oss på diverse saker.

Sen 3,5 timme prat där det kom klokheter, självklarheter (som inte är så självklara) och livshistorier och insikter. Otroligt givande kväll! Titti Schultz var den som höll samman och presenterade och sen kom det tre män på rad

• Hör du i syne? – Eric Thyrell
• Humörträning – Jesper Caron
• Personligt ledarskap – Torkild Sköld

Många skratt, och även ett par som fastnade i halsen och istället blev insikter.

Jag plockade fram för att läsa på kvällen och barnen såg väldigt skeptiska ut. De blev dock positivt överraskade. De suckade, ojade sig och skrattade åt det som hände i boken och jag tolkade det som bra betyg. Vi läste den på en kväll så helt klart lättläst och med driv.

Gillar att det är så olika personligheter i boken. Det är vår första bok om supernova och det finns fler. Är sugen på att se vad som är liknande i böckerna och vad som skiljer. Vi läste titlarna och gissade vilka personer det handlade om.

Helt klart en lagom spännande, pinsam och rolig bok att läsa själv – innan man kommer in på mer spännande böcker.

Vi fick även denna av Lina och efter första boken om Sally Jones var förväntningarna höga.

De infriades kan man lugnt säga. Toppbetyg av oss alla.

Den här boken skiljer sig mycket från första och är mycket tjockare. Första är oxå riktad till 9-12 och den här 12-15 vilket jag nog håller med om ifall man läser själv. Fantastisk som familjebok! Vissa kvällar var det nära att jag fortsatte läsa när jag slutat läsa för barnen (fast det vill jag ju inte så jag gjorde det inte).

Vilken historia! Så fin, så djup, så engagerande och så underhållande. Att få följa med i det sköna tempot var en ynnest. Att inte kunna gissa vad som skulle hända mer än ibland när tillräckligt många ledtrådar dök upp var otroligt roligt. Vissa gånger när såna tillfällen dök upp frågade jag barnen om de kunde gissa vad som skulle hända, om de kunde se den röda tråden som dykt upp och med lite ledande frågor lyckades de och blev väldigt nöjda.

Vi hoppas alla tre på en fortsättning såklart!

Vi har haft den länge. Tänkte att barnen skulle läsa själva, men de tyckte den var lite för läskig när de började. Så igår kväll började vi läsa och läste 50 sidor. Sen läste vi 30 imorse och när jag kom hem lite tidigare än vanligt idag bad Simon att jag skulle läsa och den var ju så spännande att vi läste de 60 sidor som var kvar…

Jag förstår verkligen att denna bok slår bland barn. Den är så väldigt spännande och mystisk. Ord, händelser och varelser som man inte vet vad det är och spänningen byggs upp. När jag läst sista sidan fick jag dyrt och heligt lova att börja läsa nästa bok ikväll.

Bilderna gör verkligen att boken känns läskigare. De triggar ens fantasi rejält – nästan så jag oxå tycker det är läskigt på riktigt. Kan tänka mig att det är många yngre barn som läst och som drömt mardrömmar.

Simons etta har förälskat sig i denna serie och fler serier av Adam Blade. Så vi beställde en hög på biblioteket och då kunde jag såklart inte låta bli att läsa oxå när Simon var klar.

Blev helt klart sugen på att läsa fler. Snacka om att det finns en bakomliggande historia som man får ta del av lite pö om pö samtidigt som det är superspännande nästan hela boken. Grymt drivande och rätt enkelt fokus.

Har verkligen full förståelse för att den här serien slår bland nybörjarläsare.

Snart är det fyra år sen jag hoppade på Riada. Då var jag nummer 12 av de som jobbade. Av dem har ett gäng slutat så jag är nu nummer 4 i att ha jobbat längst.

Efter mig finns det nog 30 personer nu, men vi söker fler. Någon som läser bloggen som är sugen?

join.riada.se