Mörker och åter mörker känns det som. Ett par dagar med härligt vit upplysande snö men i övrigt mörkt.

Familj. Spelat, jagat ett par pokémons och bakat lite. Varit en hel del scouting – dels med Simon på tisdagar och Lilla Jul med Joel. Vi har tittat på lite filmer tillsammans. Kul när alla kan gilla samma film.

Hälsa – träning, kost och sömn. Sömnmässigt bra. För sömnlogg så jag ser att det faktiskt inte är så illa som det ibland känns som. Kost helt ok och träna får jag inte för han som behandlar mig mer än hos honom så han har koll på hur det utvecklas.

Jobb. Fullt ös som vanligt. Ligger några timmar över vad jag ska så helt ok.

Läsning. Barnen har läst hur mycket som helst. Själv har jag läst lite granna men tillsammans har vi inte läst så mycket tyvärr. Simon läser några pixiböcker för mig ibland på kvällarna.

Hobby & pyssel. Inte så mycket här vad jag kan komma på.

Fokus 2017: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, 
Fokus 2016: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Tidigare år

Kändes som att jag hade hyfsad koll när jag fyllde i och det visade sig att jag hade sjukt bra koll. (eller?)

Hur många kan du namnge?

Vi har nog gått lite bananas tidigare år. I år har jag helt enkelt inte hunnit även om jag tog ikapp lite på slutet…

• Trisskalender har barnen fått (mellanvarianten) och de är mycket taggade
• Snällkalender har vi för första året, känns bra
• En teknikkalender från Conrad – på tyska. Kan bli väldigt spännande
• Trainalong kör vi som vanligt
• Hade inte tänkt göra paket i år men trillade dit ändå. Gillar ju kalendern jag gjorde för 8 år sen…
• Sen kommer vi såklart att följa årets julkalender på tv!
• Lyssnar för första året på radiokalendern oxå

Tidigare år: 2016, 2014, 2013, 2012

Under hösten har det varit tämligen svårt att väcka barnen på mornarna (runt 7 börjar vi väcka dem). De har ju börjat läsa på kvällarna och då springer tiden lätt iväg. Jag som haft som önskan att de ska bli läsare kan då inte börja säga att de inte får läsa så jag har tänkt att det löser sig. Vi hade spelfri vecka förra veckan och då somnade Joel på eftermiddagen två dagar i rad.

Nu är det dock adventstider med diverse kalendrar. I morse 4 minuter över 6 kommer Simon in. Han har skrapat fram 50 kr på sin trisskalender! Senare vid frukosten berättar han att han skrapade den 5:35 men väntade till klockan 6 med att gå in till oss.

– livet är inte kronologiskt. Vill läsa Rum men tänkte att det nog var bra att läsa Tid först, och det tror jag var rätt val. Har ju gillat Alex tidigare böcker, och bloggen för massa år sen. Sen har jag nog valt att inte följa honom så mycket. Poddar är ju inte för mig och jag har fått för mig att jag inte pallar lyssna på dem.

Här är det dock ett format jag gillar. Gillar verkligen tankarna om tid. Hur de vänder och vrider på det. Och hur sant det faktiskt är att livet faktiskt inte är så kronologiskt som man kan tro.

Ibland när jag läser känner jag mig förvånad över hur andra människor tänker (man får verkligen en känsla av att komma nära) och andra gånger är igenkänningen riktigt hög. Ur led är tiden heter ett kapitel och där garvade jag högt när Sigge berättar om hur han blir sin pappa. Att föreläsa istället för att möte. Båda vuxna i det här hushållet pysslar med det skulle jag säga.

Känner mig ofta lite lättad när jag läser såna här böcker, dels för att en del tankar även är andras, men framför allt att jag inte jagar något i det förflutna så som dessa båda verkar göra. Skönt oxå att vi människor är olika!

Boken är uppdelad i några områden; Då, Nu, Sen och Bortom tiden. Gillart!

Adlibris, Bokus, Cdon

Vi gillar att grilla men har svårt att få tummen ur så jag och Sanna bestämde på höstlovet (de missade min födelsedag) att vi skulle grilla på 1:e advent. I morse kändes det sådär lockande… Tog oss i kragen, packade snabbt och halv 12 knallade vi upp på berget. Smhi utlovade sol till 13 så det lät lovande.

Joel fixade brasan (bra med scouter i familjen) och efter ett tag kunde vi grilla korv, och marshmallows. Solen kom fram bara för att strax ackompanjeras av regn och hagel, och regnbåge. Rätt mäktigt men även rätt blött så vi packade ihop oss och gick hem. Väl hemma slutade det regna och vi se ser nu den blå himmeln.

Äntligen december och det kommer in lite mer ljus i våra liv. Vi gick ut hårt igår förmiddag och röjde och satte upp adventsljustakar (John fixade lite med kablar i Simons rum så nu anser vi att det är klart efter renoveringen för 1,5 år sen…). Fixade fram lite juldukar och så. Det mesta pyntet är dock fortfarande i lådor.

Hängde upp slingor på framsidan, plockade ner de sista vinterkläderna från vinden. Bytte rullskridskor mot skridskor och lite så. Fantastiskt skönt. Idag orkade vi inte lika mycket men vi tände första ljuset och vi provsmakade en glögg från ikea.

Ser fram emot fler adventhelger!

Det blir mer för varje år känns det som. I år blev det även en slinga på häcken eftersom vi inte längre har något plommonträd på baksidan.

Nu behöver vi dock hitta något till baksidan som känns på tok för mörk…

Idag stack jag och en kollega på ett frukostseminarium (Varför gör de inte som jag säger?) hos Framfot.

Föreläsningen var helt ok (höll nog inte med om allt men intressant iaf) men utsikten. Alltså utsikten.

Väderknarkaren har kommit tillbaka. Om en vecka är det lucia och det vore ju så underbart med kallt och snö. Kanske kanske kanske.

Fjärde och sista boken om Kouplan. Den här håller verkligen greppet om mig som läsare från första stund.

Flera delar i den som i början är sjukt spännande varav en landar rätt snabbt (extremt uppskattat att det inte dras ut på den delen). Det är mer direkt spänning än i tidigare böcker om jag minns rätt. Fast på ett väldigt bra sätt. Kommer sakna Kouplan men gillar slutet.

Älskar Saras sätt att skriva, uppskattar att någon visar inifrån hur det kan vara att inte vara medborgare. Den här serien påbörjades för ett antal år sen, innan flyktinghösten och jag är så glad att jag har läst den för det ger insikt (förståelse går nog faktiskt inte att få).

Ser fram emot det Sara skriver på nu, vad det nu är! Om du inte har läst serien om Kouplan så gör det.

Adlibris, Cdon, Bokus, Piratförlaget

Jobbade hemifrån idag (pga ett par leveranser). John preppade Joels gamla telefon (där skärmen funkar sådär) så jag skulle kunna köra med hans konto oxå.

Vid 9 dök det upp en vid Nyllet. Kollade i chattgruppen, några var på g. Gick dit i regnblasket bara för att få vända för vi blev för få.

Sen gick dagen och först när Aron och Simon kommit hem dök det upp en ny chans. På ett gym en bra bit bort (bortanför Joels skola). Messade Joel för att kolla om han och Noah ville ta den med oss. Aron tog Johns konto och sen knallade vi iväg. Nästan där ringde Joel, de var hemma och hade inte sett chatten.

Väl där var vi 7 personer men med 11 konton och tog ner fågeln rätt fort. Sen bytte jag och Simon telefoner. Jag lyckades med en curveball och få excellent (händer inte ofta för mig) men den smet ur bollen. Simon kastade då åt mig, fick nice och den stannade kvar. På första bollen. Sen tog han över telefonen från Aron och kastade. Joels gamla telefons skärm funkar sådär i nederkant så det krävdes viss anpassning till kastningen men efter ett par bollar fångade han den, och tog sen sin egen och fick den där oxå.

Väldigt skönt att vi alla nu har den. Nu kan vi fokusera på det 50-talet nya pokémons som tydligen ska börja dyka upp i slutet av veckan!

Förra hösten var det tvättmaskinen som efter 9 år gav upp, i våras ugnen och nyligen började torktumlaren läcka vatten. Tajmade black friday så vi fick en av Råd & Röns rekommenderade till bra rabatt och lyxade till med leverans, installation och bortforsling av den gamla.

De kunde komma idag mellan 9 och 15 så jag tajmade med att jobba hemifrån.

Så vid 11 ringde de och sa att de hade en spis. Öh, en torktumlare hade jag hoppats tyckte jag. Han skrattade och sa att de hade flera olika saker och att spisen nog skulle till någon annan. De skulle komma 40-50 minuter senare.

En timme senare när jag lagade lunch ringde det på dörren och jag öppnade. En leverans. Ut ur bilen kommer ett avlångt paket, långt. Öh, det där är ingen torktumlare tyckte jag. Nä, det är det inte sa han. Då inser jag att det ju är det ANDRA paketet jag väntar på idag. Suck. Julklapp till Simon (som kanske läser här…).

Under eftermiddagen (när leveranserna var över och barnen kommit hem) då vi fångat Ho-Oh så skulle det lagas middag och även bakas lussekatter. Försökte multitaska.

Gjorde degen med Simon och Aron (Noah och Joel spelade minecraft). När den jäste började jag med pizzabullar och kom på muffinsplåten. Funderade på om det verkligen inte skulle vara mer på pizzan men vi hade fått sakerna från Linas matkasse så det var bara att rulla ihop. När jag delat och lagt i muffinsformarna ser jag osten.

Suck.

Valde att strö på ost ovanpå och det blev överraskande gott. Kanske bättre?

När barnen kommit hem och spelat en stund så satte vi fart och bakade (scoutförsäljning imorgon). De bakade varsin typ av kakor. Senare på kvällen efter middagen tänkte vi göra kola och kanske lite annat godis.

Så åt vi middag, provsmakade kakor (iaf jag) och sa att barnen kunde spela till 18:15 och vi softa lite. Efter en stund så förlängde jag tiden och la mig i sängen för att läsa ikapp lite bloggar. Ögonlocken blev extremt tunga och jag la bort telefonen.

Så vid 8-hugget samlades vi i köket och drack lite glögg och åt kvällis och bestämde att vi gör godis imorgon istället. Skönt när man kan följa känslan!

Tokgillade hennes förra bok så det var klart att jag ville läsa den här.

Den här träffar djupt. 80-tal, högstadiet. Jag är där. Det är mycket som inte är som det var för mig i 9:an men ändå. Jag förflyttas tillbaka till korridorerna på högstadiet. Till alla situationer där man var så osäker.

Älskar att få krypa in i någon annans huvud och få känna, tänka och vara med. Det ger nya tankar kring hur jag själv tänkte och agerade.

Ibland känns det som att den skulle kunna vara skriven senaste två månaderna med metoo i tankarna. Men så tänker jag att det är ju det som beskrivs som har varit vardagsmat, bara att det nu senaste månaderna fått ett berättigat fokus. Läskigt.

Adlibris, Cdon, Bokus, Piratförlaget

Igår kväll släpptes ett femtiotal nya pokémons men vi sparade dem till idag. Tror jag fixat 11 nya idag om jag räknar rätt. Ännu fler namn som ska in i huvudet, vi får se hur det går. Helt plötsligt är barnen lite mer på igen 🙂

Egentligen hade vi storstilade planer för helgen i julfixaranda.

• Pynta gran
• Julpynta huset
• Sätta upp fler julgardiner
• Göra julfigurer i lera
• Göra mer julpyssel
• Skriva julkort
• Fixa julpresenter till personal

Istället (eller ja, visste ju om de flesta sakerna typ) så gjorde vi lite annat

• Sålde lite bakat i Bagarmossen med scouterna (vi höll låg profil och gick och åt pizza istället)
• Fångade en hel drös pokémons
• Gjorde karamelliserade popcorn, fudge och kola
• Läste lite julböcker på kvällarna
• Åkte till Farsta och Länna och fixade lite saker (jag och John bara för barnen var hellre hemma och spelade)
• Joel var på kvällskalas hos Elvira
• Sålde akvariet
• Badad badkar

Vissa saker är inte för evigt. I oktober 2007 flyttade ett akvarium in i vårt hem och sen har det kommit in fler och fler fiskar, räkor och även grodor en period. Vid något tillfälle uppgraderade vi till 100 liter från 54.

Senaste åren har dock intresset för dem minskat så vi har pratat om att göra oss av med det. Det är dock lite bök eftersom det inte bara är att flytta rakt av. Så det har inte blivit av. Nu planerar dock tomten att komma med något som behöver vara där akvariet stått, så jag fotade och la en post på fejan för att fråga om någon var intresserad. 10 minuter senare hade vi en deal typ. Simons kompis från förskolan ville ha det.

Igår var de över och hämtade det. Tog väl typ 2 timmar från start till mål och ett par liter vatten på golvet (men vi fick ju tvättat lite handdukar iaf). Nu hoppas vi att fiskarna får lite mer fokus på nästa ställe.

Läsa alla (?) poster om akvariet.

Ikväll var det terminsavslut på scouterna. De har själva fått planera kvällen (på förra mötet) så vi inledde med leken zombiesmitta ute för att sen gå in och “bygga pepparkakshus” med pepparkakor, kristyr, grädde, nonstop och så.

Sen hade vi en “lägereld” inne där det mumsades på byggena, lite julgodis och chips. Samtidigt stod de själva för underhållningen genom att berätta historier och på slutet gick de som inte gillade spökhistorier…

Vi avslutade med en ceremoni där alla fick två märken var – även jag! Så nu finns det ännu fler märken att sy fast på diverse scoutskjortor i hemmet…

Tänk att det blev en vit lucia! För Joel som går i fyran så är det niorna som lussar och det finns ingen plats för oss föräldrar (Joel var dock mycket nöjd). För Simon så är det utomhus som gäller och alla barn som vill får vara med på det sätt som passar dem. Underbart!

Vi inledde dock i tv-soffan med först julkalendern och sen luciatåg på tv. För att sen ha lite skönt morgonbråk i hallen så Joel knallade till sin skola och jag och Simon gick till hans. John som varit hemma förkyld den här veckan kom lagom till uppträdandet.

Älskar hur variationen är så stor och hur det är så tillåtande.

Efteråt bjöds barn och vuxna på pepparkakor och varm saft. Jag åt lunch på ett favoritställe och de hade så fint och mysigt, och ute snöade det. Älskar vinter!

Tre år sen. Det är konstigt hur tiden är. Tre år har gått sen mamma dog. Imorgon är det tre år sen jag fick det där samtalet.

Tre år.

En del saker har hänt, men mycket är samma. Vi har varit på en resa och då kändes det lite tomt att inte ha mamma att höra av mig till. Simon har slutat på förskolan och börjat i skolan. De har båda knäckt läskoden på riktigt (mamma sa nej till godis när vi handlade när jag var liten, men aldrig till pixiböcker så min samling såna är tämligen stor – hon förstod vikten av att kunna läsa).

John har bytt jobb, men inte jag.

Vi har målat huset och vi har gjort om en del inne.

Vi har samma bil, vi har lite nya cyklar, vi har en del ny teknik.

Men jag hör fortfarande hennes röst inom mig rätt ofta. Funderar på vad hon skulle säga om olika saker. Det sköna är att hon är i sin bästa ålder i de där diskussionerna, före det blev så tufft att leva.

Har en del lådor och grejer som jag inte orkat ta tag i ännu och när vi öppnar någon sådan och barnen är med så säger de “det luktar mormor”. Känner igen lukten och det är nog tyvärr mestadels röklukt. Det väcker iaf en hel del minnen hos mig, och tydligen även hos barnen.

Idag var det dags för fyrorna att dra till museum. Tekniska museet var målet och jag som inte hade någon kundbokning passade på att hänga med som enda förälder men välbehövlig vuxen…

25 barn i Joels klass och tunnelbana till t-centralen, byte till buss ut till Gärdet. Gick hur bra som helst!

Vi käkade tidig medhavd lunch och sen delade vi in oss i grupper om 6-7 stycken var per vuxen och röjde runt på museet ett par timmar. Jisses vilken fart det är på barn 🙂

Myers-Briggs har jag haft test för tidigare men den här är bara fyra frågor. Det känns ganska tydligt i magen vilken man är. Jag har dock en där jag känner igen mig i båda.

På första är det solklart val: I
På andra är det lite svårare men S är det mest även om jag är en del N
Tredje är lurig för jag gör T noga som tusan men sen lyssnar jag på F för att verkligen fatta beslutet
Fjärde är tämligen solklart J även om jag oftare och oftare (med erfarenhet i ryggmärgen) kör P

Vad är du för typ?

Igår var det dags för årets julfest. Rökeriet på Fjäderholmarna var destinationen men före det kollade vi på kontoret Riada flyttar till i februari och hade en lite genomgång av året på nuvarande kontor.

Otroligt roligt att träffa alla kollegor! Vädret var ju inte riktigt sådär julmysigt som man kanske hade önskat men men mat, lokal och sällskap var väldigt bra hela kvällen. När vi vid 11-tiden var tillbaka i stan så valde jag att åka hem när de som orkade gick vidare. Det är otroligt skönt att inte dricka alkohol. Inte behöva fundera på det ens. Hur mycket har jag druckit? Ska jag sluta dricka nu? Etc. Och fantastiskt skönt idag att inte vara bakis. Det var andra kollegor som nog är tämligen bakis idag.

Nöjd oxå över att jag inte pressade i mig onödigt mycket mat, inte lämnade något på tallriken och åt rätt lite kött. Tyvärr missade jag de veganska delarna som de hade (såg när vi skulle gå…).

2013, 2014, 2015, 2016

Igår släpptes en ny legendarisk för level 5-raider – Groudon. Så det var givet att satsa på den idag (även om den är kvar en månad). Vi var inte ensamma om det. Trots rätt pissigt väder så hann vi med två raider (på den första fick alla utom Joel den så då blev det såklart en till).

Älskar hur det samlas 15 personer med ett gäng telefoner var och om det behövs så har de alltid fler konton att logga in på för att kunna köra en raid till. Underbart samarbete!

På eftermiddagen behövde jag hämta paket (i ena fanns nämligen morgondagens adventskalendersgrej). Var väldigt osugen så jag prokrastinerade. Så kollade jag pokékartan och såg två nya pokémons! 5 minuter senare var jag och John på väg i bilen med fyra telefoner. Lyckades fånga båda åt alla fyra, så tämligen bra utdelning på den utflykten. Vi hämtade även två paket.

De där fyra frågorna resulterade ju i en typ. Men eftersom jag är lite tveksam i vissa svar så har jag kollat olika typer.

ISTJ – Inspector skulle kunna vara den men när jag läser den känner jag inte igen mig så mycket.

Thoughtful, pensive, responsible. You are trustworthy, but you never take things as they are, always analyzing the incoming information. You are not interested in long-term communication and prefer official communication only during companionship. You are aimed at the final result.

You like strictness and order, and very often you are pedantic. You don’t live in your dreams, only in the “here and now.”

ISFJ – Protector känner jag igen mig mycket mer i.

You can’t stand falseness and insincerity in relationships. You distinguish “strangers“ and keep them at a distance right away. For the people ”inside your circle,” you do anything and never ask for anything in return.

You are observant and very careful with words and deeds. Kind and caring, you see your main goal as helping people and making them happier.

INFJ – Advisor tycker jag delvis stämmer.

You are perfect at sensing people and their relationships. You can easily identify moods and hidden talents, which is why people seek advice from you. However, you are very vulnerable and can’t stand aggression and lack of love.

Your driving force is intuition, aimed not outside but inside. This type of person never stops learning, considering self-development to be a main priority. By getting to know yourself, you help others.

INTJ – Inspirer finns det lite spår av.

You have the richest inner world from where you get your incredible ideas. You strive for excellence and want to improve everything and everybody.

However, you have some difficulties in relationships with people, very often distancing yourself intentionally to demonstrate your independence. You can set priorities and trust your intuition.

Lite längre mellan bilderna nu när energin inte är på topp. Eller så är det mörkret som gör att det inte blir lika många möjligheter till bilder.

1. Mer läppsyl behövs
2. Pokémonraid i snöblask
3. Även i snöfall funkar regnbågsparaplyet
4. När man tror man har med läppsyl
5. Glögg!
6. Ljus på kvällen
7. Grilla på berget
8. Nostalgi!
9. Nya regnskor
10. Ljusspår på scoutläger
11. Här var det gult!
12. Snöööööö!

2017: 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71 , 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79,
Tidigare: före 2017

Vi var ute i god tid med att fixa julkorten men de ska ju skrivas oxå. Idag hade jag svårt att somna om på morgonen så jag klev upp och satte mig att skriva.

Använder birthday.se för att få adresser och så var det en av mammas gamla väninnor som inte fanns med. Kollade familjesidan.se där jag har en sökning för Ed. Jo, 23 november gick hon bort. Pratade med henne förra året på min födelsedag då hon var gullig och ringde. Nu finns hon inte mer. Konstigt det där.

Nu ska de sista skrivas och frimärken ska på, sen till lådan och så är det klart för denna gång.

Idag började jag med att skriva julkort innan övriga familjen vaknade. Sen kollade vi julkalendern och softade lite. Klädde granen, åt lunch och tog en promenad (som resulterade i en raid såklart och ett gäng pokémons). Underbart väder!

Tillverkade lite läppsyl och sen ville barnen baka pepparkakor så det fick de – jag tittade mest på (och provsmakade degen ett par gånger).

Middag och lite tomtar spreds ut över hemmet.

Avslutade med glöggfika och läsning av ny julbok och nu har Simon lagt sig för att sova, Joel läser spännande bok och jag ska gå och sova då jag är helt färdig.

Idag var det första (?) redovisningskvällen i fyran. Simon kände inte för att vara med utan gick hem så det blev jag och John som gick runt med Joel. Roligt! Kände igen både elever och personal (inte så mycket föräldrar…) eftersom jag varit med i skolan och på utflykt.

Vi gick en tipspromenad med blandade frågor (Joel klarade all) och en frågesport kring landskap och landskapsdjur. Bra mycket svårare.

Före vi fick avsluta med fika så fyllde vi i stapeldiagram, kollade ansiktspussel, kollade lite på veckans ord (dessa brukar vi oftast göra hemma dock) och så gjorde vi en girlang att ta med hem.

Efter en timme gick vi nöjda hem.

När någon liten dröm om att sy mer. Har dessutom alltid velat sy väskor eller andra användbara saker men får sällan tummen ur. Har köpt ett gäng böcker (och webbkurser) kring väsksömnad men så fick jag syn på den här.

Här snackar vi användbart på riktigt. Med läder och tjocka, vattentäta tyger. Hur coolt som helst!

Boken består av två huvuddelar, först teori och sen elva projekt.

Teorin är uppdelad konstruktion, modeller, material, utrustning, arbetsmetoder och tips, och avslutas med läder- och textilvård. Varje projekt är tydligt förklarat med beskrivning, material och bilder. Blir grymt inspirerad av enkelheten i det hela.

Gillar dessutom hur boken känns så stabil och äkta och att allt andas kvalitet och hållbarhet. Mer sånt här!

Nu ska jag bara ta mig i kragen och fundera över framtida projekt.

Adlibris, Bokus, Natur & Kultur

En av de pokémons jag saknat var Hitmonlee. Jag och barnen sprang på den i Gamla stan vid något tillfälle. Barnen fick den men inte jag. Sen dess har den lyst med sin frånvaro.

Så igår kväll när jag var på väg att stänga ner telefonen för att lägga mig att läsa så fick jag ett infall att kolla pokékartan. Då ser jag en figur som jag inte sett där tidigare. Kollar. Hitmonlee!

Ropar till John, han är på och Joel som ligger och läser är helt ok med att vi tar en kort promenad (Simon sov).

Fem minuter senare är vi hemma igen, med varsin ny pokémon. Galet! Roligt!

Det blev snabbt lite ändrade planer på morgonen så jag jobbade hemifrån och Simon hade sovmorgon. Råkade se att en snorlax var i närheten. Kollade med Simon och tog med min och hans telefon och gick till garagen för att fånga den.

På Simons konto fångade jag på andra bollen (med pinap berry) men på mitt konto gick den upp i rök efter att jag kastat säker 25 bollar av olika typer kombinerat med alla olika bär (inkl golden). Suckade lite och gick hem. Känns lite typiskt för mig.

Så vid lunch fanns det plötsligt en här i köket och den lyckades jag minsann fånga på några få bollar. Ordningen återställd.

Vi har nedräkning till jullovet här hemma. Vi vuxna kommer jobba lite då och då men barnen kommer vara lediga hela lovet. Har lovat att försöka göra så på alla lov.

Simon har dock inte kunnat längta så mycket för imorgon är det domedagen enligt honom och Aron. Deras älskade fröken gör sin sista dag i deras klass för att pga personliga skäl byta jobb till våren.

Ikväll var vi lite ledsna tillsammans över det, jag och Simon.

Idag när jag knallade från kund på Kungsholmen tänkte jag att jag ju lika gärna kunde promenera istället för att ta buss. Kollade pokekartan och såg en som jag inte hade, precis på vägen jag skulle gå. 5 minuter kvar tills den försvann så jag ökade takten.

Vid första övergångsstället stod en snubbe som jobbar hos kunden. Vi hälsade och skulle åt samma håll och tog således sällskap.

– Hm… pokémonen, tänkte jag. Hur gör jag nu?

Smög med telefonen lite. Den durrar ju när det kommer en pokémon och då smög jag upp den, fångade den som tur var på första bollen så sen kunde jag hålla lite bättre fokus på samtalet. Tror inte han märkte något. Och i mitt pokédex finns nu en Meditite.

När middagen nästan var klar råkade jag se att det fanns en Marshtomp i närheten. John meckade spaghetti, Simon var mitt i ett game så jag och Joel tog allas telefoner och knallade iväg 200 meter.

Jag fångade åt John på 2-3 bollar typ. Joel samma för Simon och sen fick både han och jag kämpa för att få den, men till slut så.

Såg sen på skärmdumpen jag tog att chanserna att fånga med de olika bollarna var rätt låg så inte undra på att det tog ett gäng bollar.

Ibland är det lite skrämmande hur fort tiden går. Idag är det 25 år sen jag tog körkort för bil. Efter att ha misslyckats på teoriprovet en gång så lyckades jag andra gången och på uppkörningen klarade jag det direkt.

Länder jag kört bil i:

1. Sverige
2. Norge
3. Danmark
4. Finland
5. Turkiet
6. Spanien
7. Grekland
8. USA
9. Jordanien

Inga länder med vänstertrafik för jag tror på riktigt att min hjärna skulle ha stora problem med det.

Jag har ägt två bilar, Baloo och så Goby. Har kört tämligen många olika bilar under åren skulle jag säga.

Förra julen skänkte vi till lite olika ställen istället för att köpa saker. Kör en repris på det i år.

• Simons idrottslärare har skänkt lekpaket via UNICEF
• Matlaget F-3 har skänkt ett matpaket via Plan International
• Simons fritidspersonal har skänkt ett nödpaket för familj via UNHCR
• Matlaget 4-9 har skänkt svältkatastrofpaket via UNICEF
• Estetiska arbetslaget har skänkt till både Röda Korset (barnmorska, nödskydd och vinterskydd) och UNICEF (lekpaket)
• Teoretiska lärarlaget har skänkt ett skolpaket via UNHCR
• Bibliotekarierna har skänkt till Rädda barnen

Känns som att detta kan bli en fin tradition.

Jag och barnen brukar synka våra besök hos tandläkare för att underlätta. Så även i år. De gick till Staffan som vanligt och jag till tandhygienist.

Det såg ut som det brukar, några början till hål som håller sig konstanta och lite tandsten. Barnen vara godkända och klara och kom in och kollade och ställde tusen frågor om alla saker. Hon var suverän och förklarade och visade.

Så började hon skrapa bort lite tandsten och vips gick en lagning på nedre framtand av. Den har varit lite sådär så det var nog det bästa som kunde hända. Hon testblåste och pillade och jag kände inget. Fick kolla i spegeln och se om det såg ok ut. Märks knappt så då slipade hon bara lite och jag slipper sätta på någon lagning. Nu ska munnen bara vänja sig 🙂

Fick frågan när jag lagade den och jag har faktiskt ingen aning. Tror att jag slog av tanden när jag var typ 5-7 någon gång och sen bytte lagning när jag var runt 20 så det var nog dags nu.

De första åren i Skarpnäck gick jag alltid samma datum ( 7 januari) och nu har vi tydligen landat på 21 december tre år i rad.

Idag 17:28 vände det. Den här hösten har känts tyngre än någonsin av någon anledning. Trots en veckas sol i oktober. Har funderat en del och tror på en bättre vår 2018!

Nåja idag firade vi med svart pasta till middag. Det fanns även vanlig ljus pasta för de som inte vågade prova (alla barnen – ett extra här idag).

Barnen har gått på jullov och vi vuxna jobbar lite si och så i mellandagarna. Någon är alltid hemma med barnen dock (jag kan ju jobba lite lätt hemifrån).

Vi har ju fått generation tre sen jag skrev senast men jag kommer lista generation 3 i en egen post.

Listar här vilka jag saknar i del två första generationerna.

• 128: Tauros – finns endast i nordamerika
• 150: Mewtwo – går numera att få om man lyckas få inbjudan till exklusiv raid, slår den och sen fångar den
• 151: Mew – tror inte den går att få än
• 180: Flaafy – har inte fått tillräckligt många mareep…
• 181: Ampharos – har inte fått tillräckligt många mareep…
• 212: Scizor – har inte fått tillräckligt många scyther…
• 214: Heracross – finns tydligen i sydarmerika
• 222: Corsola – noll koll
• 235: Smeargle – noll koll
• 241: Miltank – var nära en i Almerida men vi väntade på mat så vi orkade inte vilket vi ångrar
• 251: Celebi – noll koll

Generation 1 – saknar 3 stycken och det är lite special kring alla.
Generation 2 – saknar 8 stycken och av dem så är det en som kan dyka upp men är ovanlig (miltank) och tre som jag kan utveckla fram – får se när jag lyckas med det.

8 december dök de upp och vi har lyckats fånga ett gäng. Dock inte jagat så intensivt. De verkar ha släppts lite i omgångar dessutom. Eftersom det är ganska många, och jag inte har fångat så många ännu så väljer jag att lista de jag har istället för de jag saknar.

De som är fetstil kom redan på höstlovet. Totalt 32 stycken är det jag har.

• Treecko
• Torchic
• Marshtomp
• Poochyena
• Zigzagoon -> Linoone
• Wurmple -> Silcoon, Cascoon
• Seedot
• Ralt
• Slakoth
• Makuhita
• Skitty -> Delcatty
• Sableye
• Mawile
• Meditite
• Electrike
• Minun
• Roselia
• Gulpin -> Swalot
• Spoink
• Seviper
• Shuppet
• Banette
• Duskull
• Dusclops
• Snorunt
• Spheal
• Groudon

Vi hade ju ett gäng adventskalendrar i år. En liten utvärdering är på sin plats så vi minns till nästa år hur det.

• Trisskalender har funkat väldigt bra för Simon och jag tror han har skrapat varje morgon. Kanske tappade han lite på slutet. Han vann 50 kr. Joel slutade skrapa efter 10 dagar och har således lite att ta ikapp.
• Snällkalender har vi helt glömt bort. De fick ju ett ex i klasserna och där har den iaf använts.
• En teknikkalender som John och Joel var väldigt involverade i de första dagarna sen har vi glömt bort. Planen är att ta ikapp under jullovet.
• Trainalong kan jag ju inte köra eftersom jag inte får träna för min pt. Jag körde första passet och det ångrade jag…
• Paketkalenderna har funkat fint, dock 2-3 dagar som varit tomma…
• Julkalendern på tv har vi sett tillsammans på mornarna. Så jag har skippat att dra tidigt, och valt att mysa i soffan med barnen.
• Radiokalendern har varit en höjdare. Vi tappade dock fart ett tag och lyssnade ikapp 5-6 avsnitt på raken.
• Pixikalender beställde jag på black friday då jag hade 10% på adlibris. Tog långsamma frakten för med böcker har man ju ingen brådska lixom. Sen insåg jag en adventskalender ju börjar 1 december. Den dök upp typ 11 december och vi läste ikapp ett gäng men sen har vi varit så trötta på kvällarna (hade köpt en annan julkalenderbok som vi försöker komma ikapp i) så det blir väl att läsa under jullovet.

Så man kan ju säga att vi kanske inte behöver så många kalendrar nästa år. Vi mäktar inte med helt enkelt. Gillar verkligen idén med de flesta men verkligheten är som den är.

Igår försökte vi preppa lite inför julafton.

• Softa – måste ju komma i stämning (och passade på att fånga och utveckla lite pokémons)
• Började spela på Monument Valley 2 (som var dagens paket i adventskalendern)
• Vi tog en promenad i dagsljus och fångade såklart lite pokémons
• Tog en biltur och levererade några kompispaket och hämtade sista paketleveransen på ica (en sista verkar ha kommit på villovägar)
• Kokade mer kola
• Bakade en omgång lussekatter till
• Kokade äppelmos (ett måste till skinkan)
• Kokade revbensspjäll för att steka i ugn på julaftonen
• Grilljerade skinkan
• Fixade ett antal paketinslagningar och lite sånt

En soft, bra julafton har vi haft. Trodde Simon som har väääääldigt svårt att vänta på saker skulle vakna tidigt men först strax runt 8 vaknade han. Amerikanska pannkakor till frukost för att orka träna.

John tränade på utegymet när jag och barnen drog in på Moveoo på söder. Nyttigt! Vi fixade lunch och åt. Tog en snabb pokénad till tunnelbanan (där vi hämtade upp ett par handskar som Simon tappat och som jag fått sms om – har en lapp i såklart). Käkade godsaker och kollade på Kalle (jag sov endast en mikrosömn i år).

En stund efter Kalle dök tomten upp på baksidan och efter att ha fått några paket av tomten gick han vidare och den stora paketöppningen påbörjades.

I några av dem var det större och bättre skärmar till barnen så när de hade monterats testades de ordentligt. Jag fixade med katt som jag vaktar och sen fixade vi gröt.

Alla verkar nöjda med dagen även inte alla önskelistor uppfylldes.

När vi gjorde om barnens rummen för 1,5 år sen pratade jag mig varm om ribbstol men de var sådär sugna. Så under hösten väcktes Simons intresse (jag har inte gett mig för jag tror att de skulle gilla en) men det stod ett akvarium i vägen.

Så jag tog tag i att göra oss av med det och det gick ganska så snabbt visade det sig. Den kom med hemleverans och har sen legat på golvet. Endast Joel var nyfiken så han fick veta och verkar inte ha berättat.

Simon var med och monterade och drog i alla skruvar.

Så var det ju det där med reglar. Vi letade fram bilder från när väggen byggdes, mätte, knackade och hade oss och till slut vågade vi chansa.

När den var på plats började han såklart klättra upp och hoppa ner. Bara att djupandas.

– barn och karriär – så klarar du de orimliga kraven. Den här har fått mycket uppmärksamhet i media och jag funderar och har funderat mycket på såna här saker under åren så givetvis ville jag läsa.

Boken fokuserar på tämligen kända personer och hur de framställs på ett sätt i sociala medier och här får man höra lite mer bakom kulisserna. Mycket intressant såklart. De får utstå mycket skit kan man säga och här är de verkligen öppenhjärtiga med det.

Bokens titel ger ett val men landar i att det kanske inte är så enkelt, så svart eller vitt. Kanske för att det inte finns ett eller? Vi är mammor, kvinnor som gör vårt bästa och behöver sluta vara det ena eller det andra i andras ögon. Sluta döma andra! Och sluta döma dig själv…

Undertiteln utlovar en lösning men jag är inte säker på att jag känner att jag har den i slutet av boken. Områden som täcks kring; Inställning, Planera och ta hjälp, Prioritera egen tid, Välj rätt chef, Välj rätt partner, Ta makt över din plånbok, Sätt gränser, Sätt stopp för perfektionismen, Att inte ta åt sig av kritik, Träna. Sen även om självkänsla – vikten av den. Det kan dock vara en bra inkörsport till djupare kunskap inom dessa områden. Lösningen, som de skriver, ligger nog iofs mest på en högre nivå, på samhället i stort.

Älskar att det här får fokus och vill gärna läsa liknande om andra kämpar, de som inte har ett flexibelt jobb, de som inte kan jobba ikapp på kvällen utan kanske mer de som slits sönder av dåligt samvete då de lastar över saker på kollegor när de är borta, eller de som bär med sig hemskheter de får uppleva/ta del av i sina jobb.

Sen kan jag inte låta bli att fundera på vårt sätt att leva. Personligen tror jag tex att 6 timmars arbetsdag skulle ge många lite mer luft.

Idag har julklapp nummer två monterats efter att vi inhandlat skruvar (drog till Länna för lunch, skruvinköp, pjäxköp). Simon bestämde och John skruvade fast. Simon provklättrade och bestämde några till.

Senare på kvällen lekte de någon lek med extra madrass på golvet. När jag kollade så stod det helt plötsligt pixiböcker på greppen. Mångfunktionella!

Älskade Björnstad. Började läsa den här rätt snart efter att den släpptes i slutet av sommaren. Vågade inte fortsätta. Läste någon gång ibland, fick läsa om men klarade inte av att fortsätta för jag var rädd för det som skulle hända. Nu äntligen vågade jag och sträckläste mer eller mindre och den kryper så sjukt mycket under min hud att det är smärtsamt.

Här återkommer de flesta från första boken och nu kommer vi nära fler. Vi får följa många olika personer och det är ett komplext nätverk/händelseförlopp som beskrivs. Livet kan man kalla det. Alla dessa små och stora beslut som ibland påverkar, ibland inte.

Sen känner jag mig som läsare nästan lurad ibland för jag går i fällor att tro en viss sak som sen visar sig fel. Det var dessa delar som gjorde att jag inte klarade läsa tidigare i höst.

Fredrik skriver mycket om framtiden för många personer, men inte för alla. Det ger en viss trygghet men som läsare känner jag mig aldrig säker.

Det är många tårar som trillar nerför mina kinder under läsningen. Inte en gång utan vid många tillfällen för boken berör på så många sätt. Vänskap, kärlek, förlust, sorg och alla svåra känslor vi människor går igenom. Det är svårt att leva, det är svårt att veta vad som är rätt och vad som är fel. Ingenting är så svart eller vitt som det ibland kan verka när man inte känner till allt.

Det verkar vara en tredje bok på g om staden. Jag kommer vilja läsa den såklart men kommer se till att jag har tid att sträckläsa.

Idag var himlen lite blå på förmiddagen. Barnen som vänt på dygnet fick jag väcka vid 10 och eftersom det blev sen frukost gav jag dem inget val utan det var promenad som gällde efter frukosten.

Alldeles underbart att få se solen! Vi siktade in oss på en ny pokémon på andra sidan Skarpnäck och hann dit med tre minuter tillgodo enligt pokekartan men den dök aldrig upp 🙁

Så vi tog en annan väg tillbaka och vips hittade vi en damm. Simon testade hur mina nya tjockvantar tålde vatten – väldigt bra visade det sig. Hans tennisskor mindre bra.

Flera gånger frågade de (mest Simon) om han fick bli blöt. Jag sa att han fick göra som han ville men det var han som fick gå hem blöt. Det slutade med att båda var tämligen blöta om fötterna men väldigt nöjda.

: om floppar, succéer och småländskt driv. Fick i julklapp och tänkte provläsa den lite och fastnade. Anna skriver lättläst och det finns ett driv som gör att man vill vidare. Djupdykningar och mycket bakom kulisserna men på en perfekt nivå så det inte känns för nära, eller för långt ifrån.

Påminner en hel del om superkvinna-boken jag just läst och hon hade lätt kunnat platsa i den boken. Hon skriver personligt om motgångar och tuffa perioder i livet och man får en ödmjuk inställning till personer i hennes position. Hon visar den lilla människan som sitter där bakom den fasad man ser som “vanlig” människa.

Vissa saker har man ju sett utifrån (tex Expedition Robinson) och det är verkligen roligt att få läsa historien bakom. Att få insikt i en tämligen gubbig värld är oxå intressant. Många många spännande möten och personer hon har träffat, och situationer man inte tror finns.

Anna avslutar med ett gäng tips till tjejer (och killar) för att ta sig fram i världen. Bra tips men jag kan känna att jag aldrig har haft ett sånt driv som hon beskriver, vilket kanske är skönt för då blir man lättare nöjd!

Ikväll bestämde jag mig för att fixa fotokalendern för 2018. Bara göra, inte tänka på hur många bilder det är att gå igenom. På mindre än en timme hade jag valt ut 113 stycken som jag sen gallrade igen med fokus på att hitta typ en från varje månad (fick skarva liiiiite i år).

Det är verkligen nostalgi och härligt samtidigt att kolla igenom alla bilder. Se allt som hänt under ett år!

Sen fick övriga familjen säga sitt. Sen beställde jag. Till farmor på önskefoto (hade tom rea nu) och till oss på ifolor (oxå rea). Var visst samma datum som förra året – ifolors rea slutar idag så kanske samma förra året.

2012, 2016, 2017

När jag gick i skolan älskade jag att vara allmänbildad. Vi i femman var en favorit och jag fattade aldrig varför vuxna hade så svårt att svara. Det var ju enkelt. Nu förstår jag. Som vuxen har man oftast huvudet fullt med annat…

Jag läser inga dagstidningar, följer svt-appen och där får jag väl de stora nyheterna men det är inget jag lägger ner energi på.

14 rätt på 19 frågor är jag nöjd med. Särskilt med tanke på att jag bara var helt säker på ett fåtal. Använde uteslutningsmetoden på många och lärde mig ett och annat på frågorna som jag faktiskt missat under året (tex att Ban Ki-moon slutat…).

Vad minns du?

Så lång tid har Simon just kollat att vi har på oss när vi ska kliva av i Halmstad. Eller, det var i alla fall så länge tåget stannade i Katrineholm.

En adventskalenderbok. Vi fick den halvvägs mot julafton dock fast det gjorde inget för vi bestämde redan förra året att det inte är vår grej att läsa ett kapitel om dagen. Så vi har läst ett antal kapitel de gånger vi läst. Den här tror jag dock hade lämpat sig ganska bra för ett kapitel om dagen om man inte vill/kan/orkar läsa mer.

Här träffar vi ett antal olika djur som råkar träffa på varandra. Vi garvade åt pöken och snigelkorv och ett antal andra grejer. Att mössen hette Andersson och Pettersson och gubben de bott med Lundström var roligt när vi insåg. Det är mycket tänkvärt som vävts in i texten och både barnen och jag gillar den.

Bilderna förgyller verkligen boken. Både färger och figurer, och tolkningarna av texten. Tror vår julläsningshög har utökats med en bok nu.

Vädret erbjöd några snöflingor men typ nästan som regn. Ingen sol och kusinerna är sjuka. Så vi drog till Busfabriken efter lunch. Jag och John parkerade oss på övervåningen i några stolar och barnen sprang iväg.

Efter en rätt lång stund kom de och önskade slush. Jag gick med dem ner och Joel sprang iväg för att kolla något lite snabbt. Han kom sen inte tillbaka. Simon letade. Jag hade köpt behållare till slush så Simon tog sin och gick upp till John. Jag gick och letade efter Joel. Han låg vid studsmattorna. Han hade provat en bakåtvolt och kört in hakan i bröstet. Hade lite ont men inte superont. Vilade en kort stund och sen gick vi och fixade slush åt honom.

Simon lekte en liten stund till efter det men Joel pallade inte. Så vi åkte och handlade och sen hem till farmor. Uselt väder verkligen.

Uselt väder idag igen. Vi tog en soft morgon med lite majhong och de flesta sov rätt länge. Efter lunchen tog vi oss i kragen och tog en pokénad. Här är vi inte lika bortskämda som hemma (där det väller av pokémons och vi oftast når ett stopp utan att gå ut).

Det var svinkallt så vi höll promenaden så kort och effektiv som möjligt. Dvs vi tog över gymet i omgångar, snurrade på stoppen och fångade några enstaka pokémons. Sen gick vi hem.

Jag hur har det gått med fokus 2017 egentligen? Gjorde som vanligt en halvtidsreflektion och redan där ser man att det gick sådär med ett antal saker, bättre med andra.

Mina motton keep it simple och  just do it känns verkligen inarbetade men det gäller att inte glömma dem.

Fokustimmen blev ju verkligen platt fall. Tror jag körde en. Solklart inte min grej. Jag kör på känsla och sätter mig oftast någon gång på helgen och funderar över kommande vecka. Ibland superkort ibland lite längre. Keep it simple helt enkelt.

Familj – här har vi jagat pokémons, jag har varit med i skolan (Joel och Simon) och på utflykt med skolan (Joel), varit med som scoutledare, vi har spelat lite spel hemma, vi har gjort en del utflykter. Vi åkte till Kreta och det uppfyllde flera av dessa delar. Får vara nöjd skulle jag säga även om det alltid kan bli bättre.

Klimatkompensering har vi kört. Jag ska dock räkna på om det räcker (inspirerad av en på Crisp). Har valt att investera en viss summa i varje projekt som Trine kommer ut med så det har blivit några stycken. Har försökt minimera vårt avtryck genom att åka mer tåg, mindre flyg och bil, och äta mer vegetariskt.

Inköpsminimering gick bra första halvåret. Sen kom alla födelsedagar, reor, jul etc och jag misslyckades rätt hårt. Fokus på vad vi vill spara har vi inte haft heller vilket gör att det är lättare att köpa saker.

Att inte renovera gick sådär. Vi målade huset, byggde ny förstuga på framsidan och fixade i Simons rum då han inte gillade sin loftsäng. Avslutade året med att göra oss av med akvariet och sätta upp klättergrepp och ribbstol. Sellpy-påsen ligger kvar ofylld då vi aldrig riktigt orkade ta tag i att rensa. Vi har kört två loppisar i området och då har det mesta försvunnit. Röja 5 minuter varje kväll har vi inte gjort.

Vad gäller hälsa så har jag inte druckit någon alkohol varit rätt bra med mindre godis och fika (åtminstone köpt fram till julen då jag fuskat lite). Ätit mycket vegetariskt ute. Mobilen har varit ytterst få gånger i sovrummet, och det har gjort att jag har läst mer böcker och sovit bättre. Rört mig mer har jag tyvärr inte men jag tror att jag är på rätt väg vad gäller höft och axel/arm/nacke och det får räcka.

Vad gäller jobb så har jag räknat ut att jag legat på 92% istället för 87,5 som jag planerat.

Läst mer än på många år för mig själv, men mindre för barnen tyvärr. De har dock läst själva så… Bloggat om det jag läst har jag såklart gjort.

Vad gäller pysslande/hobbies så kan det bara bli bättre. Har bloggat men inte så värst mycket mer.

Alkohol. Ett så hett ämne. Nu när jag haft ett alkoholfritt år har jag fått tacka nej i flera olika situationer och jag måste säga att det har varit enklare att ha en sån här anledning till att säga nej än att bara säga att man inte vill. Konstigt egentligen.

Det märks dock att det är känsligt för många. Att de sen ursäktar sig lite för att de ju tycker att det är gott etc.

Vid evenemang där det bjuds mer alkohol än vanligt (konferenser, julfester etc) så känns det bara skönt att inte dricka. Veta att jag har full koll på hur jag beter mig, och framför allt att jag vet att jag inte kommer vara bakis dagen efter. Me like!

Det har inte varit några som helst problem att ha denna utmaning och jag har funderat på hur jag ska göra 2018 och faktiskt inte bestämt mig ännu.

Ikväll kollade vi på film.

– En semla? frågar John plötsligt i slutet av filmen.
– Nä, hennes hemland svarar Simon och Joel i kör.

Allmänt garv i soffan.