Veckorna går fort men samtidigt sakta. Konstigt. Känns avlägset att månaden faktiskt började med sportlov…
Underbart att ljuset nu kommer tillbaka till oss! Det var ju en del som skulle hända i mars…

Jag

• Höjt snittstegen jämfört med förra månaden (9300) och många härliga promenader, men i övrigt inte så mycket rörelse.
• Pysslat lite till scoutmöte (minst 2 gånger)
• Läst lite sporadiskt i några olika böcker
• Ätit godis igen.
• Lunchat med ett flertal olika personer, kollegor, fd kollegor och lite så.
• Har som vanligt fotat massor!
• Har varit sämre på att blogga, men instagram har fått fokus. Egentligen mest på helgerna jag tar mig tid blogga tyvärr. Vill passa på när jag har motivation/lust egentligen.
• Fortsatt att gå varje vecka (nästan) till naprapaten och tycker jag märker klar förbättring både i nacke och höft, där vi nu skiftat fokus till höften.
• Testade massage hos på naprapatstället då han var borta en vecka (bra).
• I februari var det cellprov – mars innebar mammografi. Båda har kommit med bra svar.
• Gick till optiker och fixade läsglasögon lite senare.
• Gick till läkare och frågade lite om hudfläckar och tog blodprov (inget svar än).
• Tycker jag gjort flera saker med snällhet som fokus, och lyssnat på mig själv.
• Fikat/träffat fler vänner än jag brukar.
• Testade inkashamansk healing hos Cia.
• Jag och Raffe har gått kurs vilket varit mycket nyttigt för oss båda.

Familj

Vi har sovit nere i vardagsrummet någon helg vilket uppskattas av alla tror jag. Vi har börjat mäta skärmtid vilket gör att vi ändå pratar mer.

• Vi leker en hel del med Raffe vilket får alla att le
• Jag och John tar fler och fler promenader ihop
• En del pokémons fångar jag och John
• Jag och Joel har gått på scouter men inte Simon som pausar för gott verkar det som efter att ha testat en gång ute.
• Efter att mello tog slut så har vi börjat följa Robinson
• Vi har kollat på en hel säsong på Legends of tomorrow (säsong 3)
• Vi har haft utvecklingssamtal på skolan för båda barnen
• Jag och barnen var på Joel Labero.

Vår jord

• Vegetariskt ute har jag kört på – fuskat med fisk ibland, och faktiskt kyckling på ett indiskt ställe (på gammal vana bara).
• Låtit bli att köpa en hel del saker, där jag verkligen ställt frågor till mig själv.
• Vi har dock köpt en skotork, och tyger till nya byxor åt Simon, plus en del mat/godis till Raffe, och kanske en bok eller så…
• Fortsatt kämpa med rester och att inte slänga så mycket mat – svårt!

Jobb & kompetens

• Gjort formell ansökan om ledig sommar och fått godkänt.
• Drog till Göteborg och var med på ett frukostseminarium som mitt gamla jobb fixade. Superintressant att höra andra kunder, och roligt att presentera vad vi gör.
• Varit på flera morgonkaffe som alltid ger energi och idéer. Snacka om energikick!
• Haft tillfälle två i “utvecklingsprogram för agila mötesledare”, plus en coachningslunch. Båda mycket givande!

Fokus 2019: januari, februari
Tidigare år

Högt och lågt.

1. Stadgeposition – stå (eller stanna som vi kör)
2. Hålla farten med enhjulingarna
3. Span på kanin
4. Klättra i träd
5. Jaga boll
6. [Film] Många bollar – fett trött
7. Silverpilen!
8. Lek i trädgården
9. Span på Joel och Simon
10. Grisjakt
11. Kurs med stadga och impulskontroll
12. Hjälper mig öppna paket

Tidigare inlägg: 83, 84, 85, 86, 87 88, 89

Jobba hemifrån. Sol. Har lovat mig själv att de dagarna som dessa båda infaller samtidigt så ska jag ta med lunchkaffet ut och njuta någonstans i skogen.

Igår var en sån dag. Aningens blåsigt men fantastiskt härligt att komma ut!

Först tänker jag att jag inte ska gå så långt, sen börjar jag gå och det är så himla härligt. Blev två pauser. En på en kulle och en vid vattnet. Lite drygt en timme var jag borta. Snacka om att ladda batterierna!

Har redan visat att jag tog många bilder på Raffe i början och det har fortsatt. 2018 slog alla rekord i antal bilder och det är jag som står för det största antalet. Har även tidigare beskrivit hur vi strukturerar bilder på hårddisken, och jag har även lobbat för att man ska hålla det enkelt.

Roligt nu att se hur många bilder vi har från de olika åren. Framför allt hur det har ökat och minskat. Ser en ökning när vi flyttade till hus, och sen när vi fick barn, men kanske ännu mer när det blev kamera i mobilen. Fast jag måste erkänna att det är löjligt många bilder 2018 (och det ser ut att bli typ så många i år oxå om vi – jag – fortsätter i samma tempo).

Hittills i år ligger vi på strax över 8000 bilder.

Lär mig mer och mer hur man faktiskt kan använda sökfunktionerna i Google Photos och det är sjukt smidigt.

Idag såg jag äntligen både tussilago och blåsippa.

Den ena i fullt dagsljus och den andra på kvällen när den gått och lagt sig.

Det är många ljud som väcker minnen från min uppväxt då jag var mycket mer ute i naturen.

Alltså, att se Raffe leka på gräsmattan är som sammet för mitt inre. Hans lycka, hans otålighet före vi kommer dit, eller före vi kastar bollen. Som barn på julafton när tomten kommer.

Ibland är något av barnen med och det blir så markant skillnad. Han är mycket skuttigare och leker med dem.

Han har lärt sig att byta betyder att han får godis och jag tar bollen. Om jag inte säger det är han ovillig att lämna bollen ifrån sig. Ibland blir han så ivrig på godiset att han släpper bollen för tidigt.

Ibland tar vi med extra bollar, eller ett litet gosedjur. Kul att se skillnaden!

Så nästan alla rundor jag tar inleder vi på gräsmattan med lite bollek. Nästan varje morgon är det någon hare där som försvinner (oftast) före Raffe ser den. Duvor och ett gäng andra fåglar är frekventa gäster nu när våren kommit och ibland passar Raffe på att jaga dem lite, men oftast har han fokus på bollen och godiset.

Även lite fokus på mig, för ibland försöker jag smyga iväg och då kommer han i en hejdundrande hög fart efter mig.

Vårvädret knackade på rejält idag så vi passade på att sätta på sommardäcken (något tidigare än förra året…), och städade samtidigt ur bilen. Skönt att ha det gjort!

Barnen är numera inte så intresserade så det är Raffe som håller sällis. Han gick loss rejält och skällde ut dammsugaren.

Passade förresten på att slänga julkransen. Övriga julgrejer så som belysningen tog John ner förra helgen.

Jag var på rea för 1,5 år sen ungefär och hittade en skön fleece. Skippade sen ett par reor för jag behövde verkligen inget. Så nu med hund har jag insett att vissa kläder blir lite svettiga av hundpromenaderna och då vill jag inte ha dem till jobbet – och trots att jag har en tvättpåse för fleece så vill jag minimera tvättandet av dem.

Så dök vårens rea-evenemang upp på fejan (och på mejl?). Blev sugen. Kollade med John om det funkade.

I fredags var det dags. Fundera på om jag skulle åka kollektivt eller bil. Blev bil. Var där 6.35 och blev typ nr 10 i kön som snabbt växte. Prick 7 släpptes vi in och det blev snabbt extremt trångt och bökigt. Testade en sjuuuukt skön vinterjacka men 3000 kr var för saftigt. Hade lite olika saker på inköpslistan – eller titta-på-listan och ett flertal föll in, några inte och några extra.

Kön till kassan blev dock ett skämt. Trodde det skulle ta 2 timmar, men de fick upp farten som tur var. Kön utanför när jag gick ut var fortfarande lång så jag var nöjd med att ha varit där tidigt.

• Orange fleece – tunnare än den gula (outright houdi)
• Underställs-t-shirt i ull, både kort och lång ärm (desoli tee)
• Grön tunn vindjacka (Motion Light )
• Tjockare gul jacka (W C9 HOUDI, Palmer Yellow) – sjukt nöjd med den
• Houdi till Joel
• Underställsbyxor i fleece till mig – inser att deras vanliga byxor inte har bra passform till mig (lodge pants)
• Handledsvärmare
• Tunn mössa som John förhoppningsvis kan ha under cykelhjälmen
• Halskrage som Joel verkar ha lagt beslag på (desoli hat)

Älskar att det på rean finns färger som inte verkar finnas att köpa!

Så fort jag hörde talas om denna ville jag läsa den. Nu har jag läst den. Viktig, viktig!

Sammanfaller med lite andra böcker jag är inne på, saker jag lyssnat/sett på och en utbildning jag ska gå. Hjärnan är inte gjord för den här världen vi lever i just nu, så det blir lite komplikationer. Så kan man kanske sammanfatta det hela. Så det gäller att förstå vad det är som händer och agera utifrån hur jag vill att det ska vara. Jag behöver ta kontrollen!

Boken är uppdelad i tio delar med lite olika fokus, tex; Stress, ångest och depression, Mobilen, Fokus, Sociala medier, Motion, Barn och ungdomar.

Det har hänt enormt mycket de senaste 10 åren vad gäller skärmar och vårt beteende kring dessa. Värst tror jag det är för ungdomar, och kanske barn. De har inte sett något annat och är i faser där hjärnan inte är fullt utvecklad ännu.

Boken fokuserar mest på mobiler och liknande skärmar. Jag kan sakna en tydligare uppdelning på vilken apparat man använder dock är utmaningen att det inte finns så mycket forskning på dessa saker – än. En del fokus på vad vi gör finns det och det är där jag tror vi behöver ta makten över skärmen, eller se till att de som gör de appar du använder inte

Läs, få insikt, agera!

Idag för ett år sen var vi och hälsade på valparna för andra gången och då Marie och vi kom överens om att det var Röjarralf som skulle följa med oss hem en vecka senare.

Så lite man visste då och så konstigt att ett år redan har gått.

Så liten han var. Så ovana vi var.

Tid är verkligen konstiga grejer. Då hade vi precis kommit hem från Björkliden dessutom.

Senaste tiden har det varit många roliga ansikten på snapchat. Jag kan ju inte bomba ner mina vänner för mycket så ofta tar jag bara skärmdumpar, och underhåller mig själv.

Här och där!

1. Mums med kaffe?
2. Rulla i något gott
3. Sniffar med hare i bakgrunden
4. Sniff på sten
5. Lek med boll
6. Film: Går långsamt fulltaggad inför bollek
7. Bäst att ligga vid dörren
8. Sniff på väg till dagis
9. Mys i soffan
10. Sitter och håller koll på tomten
11. Hälsar på en kanin
12. Hemma hos Anna som var hundvakt

Tidigare inlägg: 83, 84, 85, 86, 87 88, 89, 91

Har hittills inte blivit besviken på en bok av Alex. Inte heller den här gången. Kunde knappt sluta läsa. Trots att det egentligen inte är spännande, det bara finns driv ändå.

Det är smärtsam läsning på flera nivåer. Att hoppas att ens mormor vågar lämna ens morfar är i det här fallet som att önska att man själv inte fanns. Fast jag förstår.

Han är tydlig med att det är en roman men det är mycket som är sant får jag för mig, och känslan är att han mest har skarvat lite här och var, fyllt i några luckor men att en stor del sanning finns där.

Jag har så svårt att få ihop den mediala personen Alex med den personen som lyser igenom i hans böcker. Intressant är det iaf och jag kommer att fortsätta läsa hans böcker.

Boken passar utmärkt in i det som, åtminstone för mig, har fått mer fokus senaste åren – hur kvinnor egentligen har det. Och här då, framför allt har haft det. Önskar att jag kunde prata med min mormor, med mamma och även pappa om hur de såg på alla dessa saker, men när de fanns kvar i livet hade jag inte det fokuset alls – inte medvetet iaf.

Mycket lek!

1. Boll och hängande tunga, samtidigt
2. Kompis på gräsmattan
3. Klättra i träd
4. Kylig morgon
5. Fånga gris
6. Sniffa hund
7. Lek på gräsmattan
8. Mys i soffan
9. Lek på gräsmattan
10. Morgonlek i trädgården
11. På kurs
12. Många gosedjur

Tidigare inlägg: 83, 84, 85, 86, 87 88, 89, 90, 91

Nästan alla våra promenader med Raffe bjuder på flera djur. Givet nu på våren är ju alla fåglar som kvittrar och talar om att våren faktiskt är här, även om det kanske inte känns så alltid.

Den här veckan har varit en bra djurvecka.

• Såg räv för första gången. 20 meter från mig, men Raffe missade den.
• Såg någon rovfågel två gånger (ena gången med byte andra gången bara flygande).
• Såg en annan rovfågel en annan dag.
• Olika typer av hackspettar hörs på varje runda i princip. Nu så van att jag knappt tänker på det.
• Rådjuren strövar runt typ exakt där vi rör oss och vi ser dem varje runda mer eller mindre. Sett fem stycken samtidigt en gång
• Harar finns det ett par stycken. Oftast missar Raffe dem som tur är. En är nästan varje morgon på gräsmattan.
• Ekorrar ser jag lite då och då.
• Duvor finns det lite här och var och Raffe vill gärna jaga.
• Kråkor och skator, och de där ljudliga fiskmåsarna som helt plötsligt dök upp från ingenstans.

Lite trist att det är så svårt att ta bilder på dem bara…

En sak jag älskar med mitt jobb är att jag får träffa människor från olika kulturer och länder, och givetvis språk. För första gången i mitt liv önskar jag faktiskt att jag kunde tyska.

Nåja, jag pratar ofta engelska och i vissa fall så har de lärt sig svenska och vill köra möten på svenska (rätt ovanligt iofs).

En egenskap jag har är att min hjärna gillar att härma olika dialekter. Är jag i Skåne börjar hjärnan uttala orden på skånska. Läser jag en bok på engelska vill hjärnan gärna höra orden i huvudet (därför läser jag sällan böcker på engelska för det tar för lång tid).

När jag bodde i USA la jag mig till med en fruktansvärt amerikansk accent (har hört mig själv på video…) och när vi var på Nordirland började uttalet ändras åt det hållet.

Nu under våren har jag jobbat med en person från Österrike som har lärt sig svenska på ett imponerande sätt, men med brytning. Min hjärna börjar givetvis uttala min svenska på samma sätt. Hittills har jag undvikit att prata så högt men det har varit nära.

Jag har även jobbat med en person från Nordirland och jag älskar verkligen det uttalet och är samtidigt lite rädd att jag börjar härma. Oklart om jag gjort det eller inte.

En annan person är från Norge och vi har då ibland kört engelska båda men senaste tiden kört våra modersmål och direkt känner jag hur min mun vill börja “sjunga” på norska istället. Tror jag lyckats låta bli hittills, men hjärnan kan efter att vi setts fortsätta uttala orden på andra sätt.

En patient & en läkare – två perspektiv på en resa genom utmattningssyndrom.

Att tagga ner farten på livet är det många som skulle behöva. Att inte bygga allt på prestation.

Här växlar vi mellan patient och läkare. Intressant att ta del av båda sidor. Elva kapitel där vi börjar med uppvarvning för att följa hela utmattningen till att vara tillbaka igen.

Inget ältande utan rakt på sak. De båda perspektiven är nyttiga och intressanta.

Har öronvikt en hel del sidor med kloka tips. Viktigaste frågan som alla nog bör ställa sig “Vad är viktigast i ditt liv?“. Oftast kan man nog inse att det är få saker som man pysslar med som är viktigt på riktigt.

Lättläst bok som ger mycket tankar!

Adlibris, Bokus, Idus förlag

Mycket ute!

1. Vattenskålen ute…
2. Sniffar efter räv
3. Fångar boll
4. Spanar på katt
5. Vaktar vid tunnelbanan
6. Labyrint för att komma ut…
7. Vaktar vid massagebänken
8. Fångar boll
9. Lööööv!!!
10. Mys
11. [Film] Skäller på dammsugaren
12. Äter på låda

Tidigare inlägg:  89, 90, 91, 92

Så gammal skulle mamma ha blivit idag. Hon hann bli 81 och jag förstår inte hur fort tiden har gått. Samtidigt känns det längesen. Tid är som jag sagt tidigare skumt.

Smärtan avtar verkligen med åren som går vilket är en tröst. Och det är fina minnen som tar över, och ger mer glädje än sorg.

I bilen.

– Han hade en kompis som hade en Youtubekanal.
– En julgran?

Garv.

Solen sken men det var skitkallt, särskilt när det blåste. Vi packade dock ihop oss och drog till Haverdal och havet.

Så fantastiskt öde så här års. Visst såg vi andra men inte så som på sommaren, men så pass få att vi kunde släppa Raffe.

Jösses vad han sprang! Helt fantastiskt underbart att se.

Om barnen hoppade över något vatten, hoppade han efter. Om de sprang någonstans, sprang han efter.

Givetvis blev barnen sugna på att ta av strumpor och skor och vips sprang de alla tre i vatten.

Vi vaknade rätt tidigt som vanligt och strax före 8 stack jag och John ut med Raffe. Vi testade en stig vi såg igår som vi inte testat tidigare. Vilken skog vi hittade! Otroligt härligt.

Älskar verkligen skog!

Tänk, ett år sen vi hämtade hem Raffe. Den lille valpen som var avvaktande mot så mycket. Vi fick tänka om från att ha värsta planerna där han skulle testa det mesta, till att istället bara landa i vardagliga saker.

Han började med att inte alls vilja ha halsband, men kom över det och då ville han inte gå på asfalt. När det väl gick bra så stannade han då underlaget byttes till plattor och så vidare. Nu har vi övat på många olika saker och han vågar det mesta, med lite träning och övertygande.

Han drack inte ur vattenskålen på någon månad utan hittade någon plats i trädgården där han drack. Han dricker fortfarande helst i något kärl i trädgården men dricker både uppe och nere om han måste.

Han åt som en häst i början för att sen vara skeptisk kring ätandet (om det rör sig om hundmat…), vilket har fortsatt.

Vi har varit ute otroligt mycket mer än vi var tidigare (i alla fall vi vuxna) och det sammanföll med att vi fixade aktivitetsarmbanden.

Vi är gladare som familj på något sätt och alla har vant sig vid att han finns där och det blir oerhört tomt när han inte är hemma. Han är en liten individ som finns där och som gör roliga saker.

Han fick en plats på dagis till slut – något vi inte hade koll på när vi köpte honom – vi chansade på att det skulle lösa sig. Det har varit fantastiskt att veta att han har det bra när vi inte här hemma.

Han har haft några sjukvändor där det började med örat i juli och det blev en tuff vecka där det försämrades snabbt och vi försökte fixa med honom men det inte gick. Skönt när vi fick rätt medicin och det vände. Sammanföll såklart med tokvärme. Sen i mitten av hösten så var det en sväng med diarré och kanske kennelhosta fast vi inte tror det (det var dock många på hans dagis som hade det och han fick vara hemma i två veckor), gick dock över när vi hittade ett foder som han gillade och som är för känsliga hundar.

Han har åkt buss och tunnelbana (inte ofta dock), varit i Halmstad men mestadels hemma med oss.

Han skäller mer än vi önskar, och är sådär på att gå “duktigt” i koppel.

Han fullkomligt älskar att leka på gräsmattan/ängen och framför allt när Joel och Simon är med. Vilken lycka! Att fånga löv eller snö som kastas är en riktig favorit.

Att det gått ett år, där han bott med oss, det har jag väldigt svårt att förstå. Och att han har varit sådär liten som på bilderna, det finner jag orimligt.

Att han dessutom lyckats instagramma 1392 bilder under sitt första levnadsår är mycket imponerande!

Sen vi var hos farmor senast har det flyttat in en katt. En katt som inte är van vid hundar. Tillsammans med Raffe som inte är van vid katter. Han är ju inte heller särskilt förtjust i främlingar så första två dagarna skällde han på farmor så fort han såg henne. Suck.

Nåja, katten som blev lite förskräckt när vi intog huset drog ner i källaren och gömde sig. Raffe kände att det doftade och knallade efter. De spanade lite på varandra i omgångar.

När vi sen var ute och gick med Raffe passade Mimmi (katten) på att sticka ut. Sen höll hon sig ute och kom in först på natten. Tidig morgon väcktes vi av att Raffe skällde och hörde kattluckan. Sen höll sig Mimmi ute resten av dagen och först på kvällen vågade hon sig in när vi var ute och gick. Hon hann äta lite innan vi kom hem med Raffe och hon stack ut igen. Lite senare på kvällen såg vi henne kika in genom kattluckan. Raffe var inte sen att reagera såklart, men på natten vågade hon sig in igen.

Raffe passade på kvällen på att äta upp hennes våtfoder. Han som ALDRIG äter ur matskål smaskade glatt i sig…

Fortsättning följer…

Lekfokus!

1. Lövleken har återkommit!
2. Sniff på jättedäck (modighetsträning)
3. Lek på fältet med Simon
4. Lek med stickad halsduk
5. Vill busa
6. Lek med råtta
7. Sniff på jättedäck
8. Lövlek
9. Väntar på bollkast
10. Lek med råtta
11. Hopp och lek
12. Lek med hund
13. Stor vattenskål
14. Sniff efter räv
15. Lek på gräsmattan

Tidigare inlägg:  89, 90, 91, 92, 93

Älskar verkligen att det är så lätt att ta bilder med mobilen, och att det blir så bra kvalitet (tillräckligt bra oftast). Nu när vi var till Kvibille fem dagar så gjorde vi egentligen inte så mycket som borde generera bilder men jag lyckades ta över 1200 bilder (några är iofs skärmdumpar på saker jag vill komma ihåg men iaf).

• Lördag: Stack iväg före 9 och hade bra tempo och ganska få stopp. Kom fram och hann njuta av både middag och promenad i solskenet!
• Söndag: Lång morgonrunda med Raffe där jag och John upptäckte nya delar i skogen. Efter lunch drog vi till havet och njöt. Tog vägen förbi Siaglass i Slöinge när vi åkte hem.
• Måndag: Lång morgonrunda (jag och John) och sen drog jag till Busfabriken med barnen. Fixade nya skor åt Simon och handlade, hämtade upp kusin Daniel och så fikade vi med honom i Kvibille innan John körde in honom till stan igen.
• Tisdag: Lång morgonrunda med alla fyra. Härlig skog! Tog en sväng till havet igen efter lunch.
• Onsdag: Kortare morgonrunda med Raffe (endast jag), sen packade vi och pausade före vi drog iväg vid halv 10 eller så. Stannade i Jönköping för lunch, sen hos faster Anna för tidig middag, och sen fastnade vi i bilkö och kom hem vid halv 9.

Katten såg vi tyvärr inte så mycket av. Barnen hade hoppats på att få klappa den men tyvärr missade de tillfällena eftersom den vågade sig in först när vi gått och lagt oss. Tur vi ska dit i sommar igen.

Nu blir det att gå igenom bilderna lite och se om det blir fler bloggposter kring specifika saker vi gjorde (uppdaterar med länkar här då).

I Halmstad!

1. Span på Joel och Simon
2. Springer vid havet
3. Hoppar som barnen
4. Lek med tunnel
5. Fett trött efter bollek
6. Balans i skogen
7. Lövlek!
8. En katt i bastun!
9. Sniff vid Max
10. Kan rusa nerför trappan nu
11. Mys i bilen
12. Lek före avfärd

Tidigare inlägg:  89, 90, 91, 92, 93, 94

Idag var namnet på meetupen ändrat till Påskkaffe. Jag är ju ledig så först hade jag tänkt skippa men så blev jag ändå sugen och satte klockan på vanlig vardagstid (6.00). Skuttade upp (eller nja…) och duschade en snabbis (orkade inte igår).

Sen tog jag och Raffe en uppfriskande morgonrunda i 2 minus och strålande sol. Så två rådjur och en hare. Givetvis även gott om fåglar – till och med en sädesärla!

Hem och tog en snabb macka före jag drog in till stan med tunnelbanan.

Ämnen som vi tog upp idag:

• Återrapporter från personliga konferenser. Två hade haft sina sen senast (då en av dem bad om tips) och delade med sig.
• Vilka verktyg ska man ha? Här är det konsensus om att verktyget är sekundärt egentligen men att det gäller att hitta ett som har det som är viktigt för just en själv.
• Snabba beslut. Här gällde det att ha principer var nog alla överens om. Tid vs pengar var en faktor till exempel.
• Födelsedagspresenter. Har någon ett system för det? Visade sig att det egentligen inte var det. Några hade lådor med diverse möjliga presenter men inte så mycket mer.
• Daglig prioritering. Hur gör man egentligen? Enades nog om att det är svårt, men att man efter ett tag hittar sin lagomdos med saker att göra, och att det ofta är externa saker som styr (större prioriteringar, deadlines etc).
• Hur gör man när man flera inblandade? Jo, man har sitt eget system som man litar på och sen gäller det att gränssnitten funkar. Flera har en “shit-list” där det dyker personer man behöver ha extra koll på att de gör vad man bett dem. Gäller såklart både jobbmässigt och privat.

Passade på att kolla Netflix dit och hem, och gick förbi Pressbyrån på hemvägen för att köpa en tidning (presentkort via Klarnaappen för att jag shoppat med kortet. Kvart i 10 var jag hemma igen för en andra frukost. Måste tillstå att dagen känns väldigt lång!

Det fanns ju en katt hos farmor den här gången. Efter att Raffe ätit upp kattmaten så gick vi ner och sov i källaren, med galler så att Raffe inte kunde smita upp och skälla ut Mimmi (bokstavligen).

Visade sig att det funkade väldigt bra för hon var inne med John en stund på morgonen. Och passade på att äta upp lite av Raffes mat.

Så på tisdagskvällen kom hon lite tidigare när vi satt och kollade på tv. Vi hörde kattluckan så jag tog upp Raffe i knät. Hon smög och spanade på oss bakifrån och Raffe märkte ingenting. Så kom hon fram vanliga vägen och Raffe fick syn på henne och började skälla. Hon flög ut genom kattluckan.

Jag satte ner Raffe och fortsatte kolla. Så hörde vi kattluckan och jag kollade dit. Ser att bara halva Raffe är inne och tänker att han fastnat så jag tar mig snabbt dit. Dock hinner hela han försvinna före jag hinner dit. Fipplar upp låset och kastar mig ut med barnen i hälarna och vi hinner precis se dem som svartvita streck över gräsmattan och ner i skogen. Raffe gläfsande.

Vid bäcken hoppar Mimmi över och Raffe stannar rådvill och vet inte vad han ska göra. Vi ropar, och han kommer, men smiter undan och rusar runt och sniffar. Så kommer John ut med godis som vi kan locka honom med och vi får in honom. Ställer nu saker för kattluckan och kvällen fortsätter enligt plan.

Mimmi dyker upp under kvällisen varpå jag tar med mig te och Raffe ner i källaren för att hon ska få komma in, och våga stanna.

Nu har vi bestämt att händer liknande igen ska en vuxen gå till vägen för att kunna stoppa eventuella bilar…

Eftersom alla verkligen uppskattade turen till havet så chansade vi på en repris. Lite kallare och blåsigare när vi kom dit, fick även några regndroppar på oss, men det mojnade lite och solen värmde lite extra.

Även den här gången rusade Raffe runt som en galning efter boll och barn, och strumpor och skor åkte av.

Ett stående inslag när vi är hos farmor är Busfabriken, så även denna gång efter önskan från barnen. Efter morgonrunda och frukost i måndags styrde vi kosan dit. John, Raffe och farmor stannade hemma.

Vi hängde på låset kan man säga och var alltså först in. Det kom en hel del barn men helt ok ändå med tanke på att det var påsklov. Jag hade med en hel del underhållning (hörlurar, telefon, dator, bok, bujo etc) men nyttjade knappt något. Var med och lekte i bollhavet och hoppade lite i studsmattorna, men hann även sitta och ta det soft.

Vi käkade lunch där och först efter drygt tre timmar tog vi oss därifrån.

I Halmstad!

1. Span ut över skogen
2. Katten spanar på Raffe
3. Vad kollar Joel på?
4. Test av kattlucka
5. Springa vid havet
6. Jaga boll vid havet
7. Visst sunkvatten är förbjudet
8. Parkour i trädgården
9. Lek i trädgården
10. Skogsrunda
11. Snor kattens mat
12. Vilar

Tidigare inlägg:  89, 90, 91, 92, 93, 94, 95

Blommor, vatten och utefika.

1. Bollhav!
2. Vid havet i Halmstad
3. Sniff på morgonen
4. Sniff i tall på kvällen
5. Vilande vårblommor
6. Skogen!
7. Fika med Joel
8. En vacker solnedgång vid Flaten
9. Härlig lunchkaffe ute
10. Vårblommor!
11. Vårkaffe vid Ältasjön
12. Våfflor!

2019: 97, 98, 99, 100, 101
Tidigare: före 2019

Läste boken för snart tre år sen (hade gissat på 1,5 år…) och minns att jag tänkte att den skulle göra sig bra som film. Nu när jag sett serien kan jag intyga att den gör det.

Trots att jag läst boken fångas jag återigen av Majas öde. Upplägget i serien är ungefär som i boken med sex avsnitt; Maja, Förhöret, Begravningen, Rekonstruktionen, Rättegången och Vittnena.

Får rysningar av hur föräldrar bara kan missa saker på det sättet och jag gör mentala noteringar om att alltid vara nära och nyfiken på vad barnen pysslar med.

Oerhört skickligt gjord. Lågt tempo som verkligen kryper in under huden på något sätt. Visar hur det förmodligen går till i vissa kretsar med fester och droger.

Allt är inte vad det verkar, vilken roll har media, vänner? Frågorna är många och det är egentligen en hel del som utelämnas i detta men man bygger ändå sin bild. Starkt!

Läste något rykte om fler säsonger och jag vet inte. Visst vore det kul att se vad som hände sen, men egentligen är det ju slut nu. Eller?

Hemresa och hemma igen.

1. Vågar nästan helt själv på däcket nu
2. Träffar grannhundarna
3. Packar upp
4. Packar upp
5. På gräsmattan
6. Sniffar på däcket
7. På E4:an i bilkö
8. På E4:an i bilkö
9. Ägg hos faster Anna
10. Span på höns
11. Span på katt
12. Kattluckan var ju rolig…

Tidigare inlägg: 92, 93, 94, 95, 96

Det var overkligt när Tätis 1.0 fyllde 10 men att Tätis 2.0 fyller tvåsiffrigt känns helt osannolikt.

• Vikt: 3 790 gram – nu väger han säkert över 30 kg (dvs vi har ingen riktig koll längre)
• Längd: 53 cm – nu är han  troligen 140 cm (på Grönan i höstas hade han 0,5 cm kvar till den magiska gränsen 140 cm)
• Hår: Massor – nu har han en härlig hårman som borstas med stor möda morgon och kväll

Det händer ju onekligen en hel del på 10 år. Samtidigt så kort och så lång tid. Tid är som sagt konstigt.

Insikterna och lärdomarna är många, och ökar varje vecka känns det som. Svårt att tänka tillbaka 10 år och att vi då inte kände Simon och den personen han är. En otrolig förmån att ha fått hänga med honom i 10 år.

Johns syster bor verkligen helt fantastiskt. Så här års kan det nog inte bli bättre. Vi köpte med oss tidig middag och drog dit på hemvägen från farmor.

Vädret var fantastiskt! Vi var ute och åt. Raffe spanade på det mesta (höns, katt, växtlighet, hus) och vi hängde en stund. Givetvis skällde han ut både höns, katt och Anna.

Vi fick med oss ägg och björkvatten. Älskar att få hemmafixade saker.

Vi kom överens om att äta frukost ute på påskafton. Simon önskade att vi skulle ta oss till ett nytt ställe så vi kom på att Tyresta har vi inte varit i på länge. Så vid 7-hugget väckte vi barnen (de hade gett sitt ok) och packade ihop oss.

Vi bestämde oss för att inte gå så långt förrän vi åt så vi hittade en låååång backe och gick upp och satt vid toppen av den. Alldeles folktomt och perfekt morgon. Påskharen hade skickat med två ägg dessutom (med överraskningar i).

Sen dumpade vi sakerna i bilen och tog Urskogsstigen. Lite ovant att följa ett spår och vi insåg att det gör att vi missat att titta så uppmärksamt på skogen. Vi blir mer inne på att följa spåret. Så sista biten gick vi mellan stig och bäck för att få lite mer skog och det var superhärligt. Barnen hoppade över bäcken på lite olika sätt, klättrade och skuttade. Roligast var Joel som gick på en stock halvvägs och sen tog sats för att hoppa av, precis när han hoppat av gick stocken av…

Raffe fick träna mod på några träspångar. Första gången fick jag bära honom men sista vågade han själv!

När vi lämnade Anna och drog norrut mot Stockholm så såg vi efter en stund att det var kö, stillastående. Funderade över hur vi skulle göra. Såg att en del tog avfarten före och vi valde att göra samma. Tog sin tid att komma på den alternativa vägen och när vi var körde parallellt insåg vi att det måste ha släppt på motorvägen ungefär samtidigt som vi åkte på alternativvägen. Håhåjaja. Vi slog på radion och körde vidare.

Närmade oss Norrköping och då kom trafiknyheterna som meddelade att stoppet på grund av den tidigare olyckan var hävt och trafiken nu rullade men att det skett en ny olycka vid avfart 121. Kollade direkt på skyltarna. Vi skulle strax passera avfart 119.

Gah, svänga av eller köra vidare?

Ingen aning om vilken omväg vi skulle få ta och hann inte kolla om den var ok så jag tänkte att vi får ta avfart 120 om det visar sig bli stopp.

Det blev stopp. Avfart 120 fanns inte. Vi blev stående i 1,5 timme. Hörde ett par gånger på trafikradion att de ledde om trafiken via avfart 119… inte ett ljud om att det satt ett hundratal bilar/lastbilar i kö på vägen, eller hur prognosen såg ut.

Vi hade iaf godis, vatten och frukt. Och varandra. För senare hörde vi att det var en bil som åkt i motsatt färdriktningen som krockat…

Nu har jag en ny princip, att alltid åka av. Oavsett. En liten omväg är helt ok, kanske ser man något nytt?

Tror jag köpte på minglet jag var på hos Printz Publishing i mars.

Snabbläst och hade verkligen driv. Även om det är en del stereotypa delar i den och den är hyfsat förutsägbar så gillar jag den och har lagt nästa del (i pocket) på bevakning.

Miljön, snällheten och människorna är så varma och ombonade på något sätt. En perfekt bok för en solig och slö dag!

Mycket utomhus och en hel del titta på.

1. Helt slut på kvällen då paket skulle packas in
2. Hjälpte till med vattenslangen
3. Hjälpte till med sopning
4. Vågade gå över en spång!
5. Åt frukost
6. Hittade godis i Johns jackficka
7. Span på katt från trädgården
8. Span på barn i gunga på stranden där hundar inte får vara
9. Span på en padda
10. Lövdans
11. Väntar på att få sniffa godis
12. Klättrar i träd

Tidigare inlägg: 92, 93, 94, 95, 96, 97

Ännu en 10-årsdag i familjen. Simon hade en diger önskelista och allt på den fick han inte men rätt mycket, plus några fler saker. Joel var involverade, eller egentligen ansvarig för presentutdelningen för Simon hade önskat att paketen skulle gömmas. Så Joel hade spånat lite och igår skred han till verket och när jag kom tillbaka från Rafferunda hade han packat in nästan alla presenter, och börjat skriva små lappar med instruktioner (några med skiffer)!

Så idag “väckte” vi Simon med skönsång strax efter 6-tiden och sen gick de runt i huset och hittade paket efter paket medan jag stekte amerikanska pannkakor.

I presenthögen låg gamertangentbord, gamerhörlurar, böcker, kub + tidtagare, sova i vardagsrummet, fri speltid på födelsedagen, morakniv, nalle, några spel och en ny hårddisk.

Lunchen intogs utomhus. Grillad korv (vi stekte den inne före eftersom det blåser och är torrt i markerna) och givetvis nudlar på stormkök! Väldigt härligt.

Sen spelade barnen till det var dags för middag tror jag. Lasagne hade Simon önskat (Joel som inte gillar det fick potatisbullar) och så spelade de lite till innan vi satte i oss lite glass (Simon gillar inte tårta så då blev det glass i stället). De spelade lite till då John diskade och jag tog en runda med Raffe.

Sen kollade vi på ett avsnitt av Legends of tomorrow och nu ska vi sova i vardagsrummet hela familjen.

Aningens besviken på våren faktiskt. Trodde eken skulle ha fler fantastiska mornar.

Tror i och för sig att jag har missat ett par tre stycken fantastiska morgonhimlar tyvärr. Inte alltid det funkar logistiskt att ta sig förbi den i rätt tid.

Det är dock aldrig fel att gå förbi och spana.

Skulle säga att det nog varit fler fina kvällar med måne än jag väntat mig.

Tidigare inlägg: 1, 2, 3, 4

Sån otrolig lyx att ha fått ha påsklov. Jag har kunnat släppa jobbet till 98% (svarat på ett fåtal chatter/mejl bara). Jag behövde det här lovet känner jag, och jag kände det före lovet oxå.

Vi har softat och varit ute massor. Inte alls gjort så mycket som stod på “möjligt-att-ta-tag-i-listan” men det kommer fler ledigheter (och kvällar)!

Gillar ju att lista saker bara för att faktiskt fundera över vad vi egentligen gjort.

• Hälsat på farmor
• Varit på Busfabriken
• Lekt vid havet två gånger
• Firat Simon
• Ätit ute ett par gånger (frukost, fika, lunch)
• Hälsat på faster Anna
• Lekt med Raffe
• Tagit många rundor med Raffe
• Kollat på en del tv
• Spelat Mahjong
• Tagit en påskkaffe
• Kollat instagram och lagt ut bilder där (tre konton finns ju att underhålla)
• Shoppat lite prylar (sele till Raffe, tangentbord och möss till barnen)
• Läst
• Slöat
• Sovit i vardagsrummet

Och så vidare. Har säkert missat massor! När jag tänker efter har vi nog inte bråkat lika mycket som tidigare lov (om skärmar och sånt tex).

Vi har bilmodellen Avensis. När jag jobbade som konsult hade jag ett tag en kund som heter Avensia.

Företaget som gör Minecraft heter Mojang. Vi brukar spela ett spel som hetar Mahjong.

Snacka om att jag har blivit förvirrad om vilket som är vilket. Egentligen vet jag ju, men ibland när man ska säga det snabbt får jag klia mig i huvudet och tänka efter en stund.

Det har hänt att jag sagt fel.

Full rulle mest hela tiden. Svårt att hinna vila.

1. Ny sele
2. Lövdans
3. Jagar kråkor
4. Vilar – helt utmattad av att ha alla hemma
5. Span på igelkott
6. Testar cykelvagn
7. “Hjälper till” att packa ihop filten
8. Vill leka med löv
9. Vattensprutan är tillbaka!
10. [Film] Vattenspruta
11. Bollek
12. Låda!

Tidigare inlägg: 92, 93, 94, 95, 96, 97, 98

Alltså Raffe. Och selar. Vi har testat lite olika. En som vi tyckte funkade fint tills en tränare påpekade att om man ska jogga med honom bör man ha en t-sele och inte en sån vi hade för det blir lätt för stor belastning på halsen vid hastiga stopp annars.

Den selen gillar han för övrigt inte ändå utan springer iväg om vi plockar fram den. Så sen sportlovet har jag haft sele på min att-köpa-lista.

Sista dagen på påsklovet tog jag mig i kragen och drog till djuraffären och provade ut en sele som vi hoppas ska funka. Efter att ha testat lite olika blev det en Hurrta Casual Y-Harness.

Eftersom han är skeptisk till allt utom vanliga halsbandet så lockar vi nu med köttbulle varje gång selen ska på. Viktigt dock att vi tar selen först, och inte köttbullen – lärdom från en video om djurträning som jag kollat på. Känslor smittar nämligen och selen är negativt laddad och då vill vi inte ladda köttbullar negativt utan tvärtom. (hel vetenskap det där…)

EU-valet närmar sig med stormsteg och jag har sen valet förra året fortsatt följa väljarskolan på instagram och fått en hel del insikter där.

Så dök valtestet upp på SVT och då gjorde jag såklart det. Egentligen inga konstigheter eftersom jag tycker att på EU-nivå finns inget viktigare än miljön. Intressant att det ändrats sen förra valet.

Här kan du se vad du får för förslag.

Igår när jag fixade lite ärenden på stan vid 4-hugget ringde telefonen.

– Hej! Kan du hämta Raffe tror du?
– Hej! Vad då då?
– Jag är trött, orkar inte riktigt.
– Ok, kolla med John när han kommer hem och om ni inte löser det så kan jag hämta på hemvägen men det tar ju en timme till typ.
– Ok. Förresten, kan jag gå på handboll med J?
– Öh, ja visst. När är det?
– Klockan 5.
– Idag? Men orkar du det, du har ju parkour klockan 7?
– Ja, inga problem.
– Ja gör det i såna fall.

Hmm…

Tänker ofta när jag går förbi och tar en bild att jag nog inte kommer lägga ut den för den ser likadan ut som de andra.

Men så tittar jag och inser att det finns inga bilder som är likadana för oftast har himlen olika nyanser, eller moln för den delen.

Sen kan man ta från andra vinklar vilket jag gjort mer och mer men inte lagt ut så många. Gillar ju utseendet på eken som helhet!

Snart kommer dock löven och jag ser fram emot att få följa ett helt år med eken…

Tidigare inlägg: 1, 2, 3, 4, 5

Via Boktokig hittade jag till ett inlägg på Selmastories om 17 böcker som alla läste. Alltid roligt att se om man har läst dem eller inte.

1. Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón (2001) som jag missat totalt. Trots att det var 2001 då jag ändå flyttat till Stockholm och läste en hel del…
2. Da Vinci-koden av Dan Brown (2003) har jag läst men före jag bloggade om böcker men John har bloggat om den.
3. Hundraåringen av Jonas Jonasson (2009) läste jag 2011 och gillade skarpt.
4. En man som heter Ove av Fredrik Backman (2012) som jag läste 2013 när den kom i pocket. Gillade!
5. Omgiven av idioter av Thomas Erikson (2014) har jag i princip läst, läste den som kom senare och därför har jag mest bläddrat i denna. Skulle kunna skriva väldigt mycket om området.
6. Min fantastiska väninna av Elena Ferrante (2016) har jag påbörjat men inte orkat igenom…
7. En dag av David Nichols (2009) har jag läst och var lite splittrad men slutet var tydligen givande (minns inte alls just nu).
8. Grabben i graven bredvid av Katarina Mazetti (1999) har jag läst och har för mig att jag gillade. Före jag bloggade.
9. Flyga drake av Khaled Hosseini (2003) har jag tyvärr inte läst av någon anledning men tänkt göra.
10. Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson (2005) har jag läst och gillade.
11. Livet efter dig av Jojo Moyes (2012) som jag först tyckte var lite trög men sen klämde jag glatt hela serien (fördelen med att läsa boken långt efter att den kommit ut!)
12. Störst av allt av Malin Persson Giolito (2016) är helt suverän! Även serien är bra!
13. Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi (2000) har jag läst men minns faktiskt inte. Tror jag gillade en.
14. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson (2013) har jag inte läst men tänkt göra.
15. Naiv. Super. av Erlend Loe (1996) har jag läst och minns att jag gillade för jag rekommenderade den till en vän som i princip aldrig läser och även hon gillade.
16. Mig äger ingen av Åsa Linderborg (2007) har jag tydligen läst men minns den inte längre tyvärr.
17. Svinalängorna av Susanna Alakoski (2006) har jag läst även den men minns inte heller, tyvärr.

Igår morse stack jag och Joel iväg med packade ryggsäckar. Det var dags för övernattning för vår scoutavdelning. Egentligen är det ju Simons avdelning men i höstas hakade Joel på som ledare (istället för att vara på sin egen avdelning där han inte riktigt trivdes). Det har varit superkul att sticka iväg alla tre. Dock har Simon nu tröttnat och slutat men jag och Joel valde att vara kvar som ledare (åtminstone över sommarlägret i augusti, sen får vi se).

Bergholmstorpet var målet och vi handlade marshmallows på vägen dit, plus mötte upp en annan ledare vid tunnelbanan som behövde hjälp att bära lite saker till ljusspår.

Vi preppade lite kort och vid 11-tiden dök scouterna upp. Vi var 18 scouter och 8 ledare. En alldeles fantastiskt helg!

Vädret var lagom, stugan är mysig, scouterna här härliga och ledarna toppen!

Vi inledde med brev från vårfrun som behövde hjälp. Sen lagade de tre patrullerna lunch (Joel ansvarade för ledarnas två stormkök) som bestod av nudlar och stekta köttbullar. Plus gurka. Konstigt hur gott det är att äta ute! Givetvis diskning efteråt och vårfrun dök upp på riktigt och berättade lite mer om deras uppdrag.

Dags för lite olika stationer som vårfrun berättat om. Underbart häng i skogen. Tror favoriten för alla var att få göra chokladbollar!

Vi hängde sen i stugan och donade lite. Några tränade knopar, andra fixade sin sölja (första eller en ny om de tappat bort), vissa satt i ett träd och läste (tex Joel). Preppade sovplatser gjordes det oxå.

Middagen bestod av hajkbomb med falukorv, potatis (förkokt), smör, lök och tomat. Sjukt goda tyckte de allra flesta. När de diskat gick vi till kaninparken och lekte tills det var dags att fixa lite åt vårfrun. Dagen avslutades med ljusspår, mackor, varm choklad och grillade marshmallows.

Strax efter 22 var det tyst och då hade minst tre scouter som varit väldigt skeptiska till att faktiskt våga sova kvar, somnat. Den här övernattningen var delvis för att träna på att sova utan sina föräldrar.

Idag packade de, åt frukost och så lekte vi i kaninparken (medan några ledare städade) innan vi avslutade med utdelning av några knopmärken och söljor med halsduk.

Det som varit roligast att se är hur alla scouterna lärt känna varandra över kompisgränserna och hur otroligt väl de samarbetat.