Augusti. Semestern känns väldigt avlägsen måste jag säga och vardagen mycket påtaglig.

Familj. Sådär, vi har lixom druknat i vardagen tror jag. Hade sett fram emot varma sköna kvällar med bad men så blev det inte.

Träning & hälsa. Hittade ny naprapat, som hjälpte för höften! Gjort en del övningar och några moveoo-pass men rätt låg frekvens. En del aktivitet på Gotlandskonferensen.

Kost. Färre sötsaker, men önskar att jag åt mer grönsaker.

Jobb. Roligt att vara igång, och fullt ös med många nyanställda. Plus en härlig konferens på Gotland. Jobbat typ 76 % och varit föräldraledig resten (en vecka lite drygt).

Vänner. Inte alls bra skulle jag säga. Har inte hunnit.

Läsning. Läst har jag gjort! Både för mig själv och för barnen, igen. Gillart!

Hobby & pyssel. Legat lågt här. Har börjat sy byxor till Simon.

Fokus 2016: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli
Fokus 2015: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Fokus 2014: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Fokus 2013: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
Fokus 2012: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december

Idag var det releasefest för Simonas En enda risk. Den här gången i Adlibris butik i stan. Jag höll utbildning hela dagen så jag var rätt mör när jag knallade dit.

Simona höll ett bra tal, gillar det hon pratar om och det hon står för. Älskar hennes böcker som genomsyras av det.

Såg många jag kände igen fast ingen jag egentligen känner så jag pratade bara med Pernilla. Fanns inte mer social ork kvar i mig efter helgen med jobbet.

Passade på att köpa några bokpresenter till Joel.

Havanna och Simon lekte idag. Joel var på kalas. De fick solrosfröer (eller pipas som de kallar dem) och efter ett tag kom de tillbaka och såg lite luriga ut. De ville att jag och John skulle följa ett spår. Vi skulle räkna till 30 och sen följa spåret.

Sagt och gjort. De rusade iväg och efter ett tag kunde vi knalla efter. Det var inte helt enkelt att se de där fröna på asfalten men vi lyckades rätt bra. Men så tog de plötsligt slut. Då hade vi gått runt ett kvarter och en bit till. Efter ett tag gav vi upp och gick hem. Plötsligt hör vi dem fnissa bakom bänken under köksfönstret… De hade sprungit runt, sett oss gå iväg och sen satt sig och väntat. Busfrön!

Det ligger ju inte så långt bort att tänka att vi ska lära barnen koda eftersom vi är rätt datortillvända i den här familjen. Dock har det inte blivit av förrän i veckan. Två böcker här hemma (eller kanske tre faktiskt) som rör programmering. De två vi började bläddra i var båda om Scratch (kommer skriva om båda).

Det som ledde till att vi började bläddra var nog att vi har pausat spel och youtube i två veckor. Men programmering har vi inte pausat.

Vi hade laddat ner för någon vecka sen och i veckan så satte jag och Simon oss efter middagen. Jag läste i boken och berättade hur han skulle göra. Superhäftigt och väldigt enkelt!

Dan efter hade Simon lärt Joel och de satt och pysslade. Simon vill dock fortfarande ha lite hjälp medans Joel kör sitt eget race.

Vid senaste besöket på kroppsdetektiverna så fick jag i uppgift att i 20 dagar göra 10×10 knälyft med högra benet. Jag har varit mycket disciplinerad och det var egentligen först i lördags på Gotland som jag helt glömde bort en dag men efter en inre monolog så bestämde jag mig för att det var ok. Så jag tog ikapp genom att köra en dag extra.

Nu är jag klar och på onsdag ska jag på ett nytt besök. Ska bli spännande!

På Gotland fick vi göra en övningar där det fanns en lapp för varje person. Man började med varsin, kollade namnet och skrev något positivt om den personen, sen skickade man vidare och fick en ny. Således fick man alltså säga något bra om alla kollegor och själv fick man en lapp med en massa bra saker om en själv.

Nyttig övning. Att fokusera på bra saker. Vissa som nyss börjat var såklart lite svårare att skriva mer specifika saker men något gick alltid. Intressant var oxå hur det efter ett stund blev ett mönster i vilka personligheter vi har flera stycken av. Det är verkligen många som är passionerade för vad vi gör.

Intressant oxå att man numera har noll koll på folks handstil och således inte kunde gissa vem som skrivit vad.

Längst upp på lappen stod “Jag uppskattar dig för… / du är…

• Omtänksam
• Strukturerad, glad, omtänksam
• Grundpelare, pragmatisk, intelligent
• Alltid hjälpsam – tar sig tid
• Driven, positiv, ambassadör
• Omtänksam, spindeln i nätet
• Skämtsam med glimten i ögat
• Prestigelös, organisationsdoktor
• Hjälpsam och tillgänglig
• Väldigt hjälpsam och tålmodig och förbättrar
• Organiserad, strukturerad, örnkoll och engagerad
• Skämtsam
• Inbjudande och inkluderande
• Duktig och pedagogisk, kunnig
• Väldigt strukturerad och en “doer”
• Omtänksam, sprider glädje och en skön stämning
• Pålitlig, varm och omtänksam. En fin vän
• Varmhjärtad
• Genuin och fin person
• Strukturerad
• Tänker reflekterar och bryr dig
• Stark, ärlig och otroligt positiv, icke jobbrelaterade diskussioner

Vi har haft fadderbarn ett tag och som jag nämnt tidigare har jag haft lite dåligt samvete över att vi inte skrivit till dem.

Så kom där nyss ett mail om att ett av dem snart fyller år, och en länk till mina sidor hos dem. Visade sig att man kan skriva in sitt brev där, och ladda upp bilder. Passade mig perfekt såklart! Och jag är tämligen övertygad om att det inte gick att göra förut.

Nåja, nu har jag skickat iväg ett brev till dem var, och en bild.

Man kunde oxå se att vi haft dem som fadderbarn sen december 2013…

Så kom den ju äntligen och trots att den är på över 500 sidor tog den typ 48 timmar att läsa ut den (och då sov, jobbade och var med familj oxå).

Älskar älskar älskar verkligen Simonas böcker. Tycker de blir djupare och djupare och tar upp fler frågeställningar. Det märks att Simona brinner för utsatta människor, det lyser igenom på många sätt. Här lyfts problemet med näthat, framför allt riktad mot kvinnor och jag älskar lösningen i boken.

I den här gillade jag flera små detaljer, tex landet Tchad som hade en viktig del i förra boken nämndes såklart även här, men även i ord som maTchade (minst två såna).

Eftersom jag följer bloggen slaviskt så var det ett gäng detaljer som dök upp. Älskart! Tryffelchips tex.

Saker jag verkligen gillar:

• Att det är starka kvinnor och bra män gör det så himla härligt att läsa
• Att det är mer än ett par det handlar om
• Att man får följa flera personers perspektiv och hur de tänker och resonerar

Boken fick jag men jag kunde inte låta bli att även köpa e-boken – smidigare på tunnelbanan. Växelläste i båda. Kan lätt se dessa tre bli film.

Det är sällan jag upplever riktigt tystnad. Igår kväll lekte barnen och när Havanna gått hem så åt vi kvällis, jag läste för dem och funderade på om jag oxå skulle gå och lägga mig.

Men så kom jag på att jag läser en bra bok så jag sa god natt och gick ner.

Satt i soffan nere och hörde hur barnen fnissade i vår säng där uppe (John på konferens så de sov i vår säng) men så efter en stund sänkte sig tystnaden över huset och jag bara satt och njöt. Sen gick jag upp och kröp ner mellan de båda guldklimparna och chattade lite med John.

Idag känner jag mig lite tankad på energi faktiskt! Och ser fram emot att vara en hel familj igen ikväll.

Femte boken om samhället i Värmland och precis som Fiktiviteter som kommer därifrån så känner jag igen mig från min uppväxt.

Började läsa för två veckor sen men så kom Simonas bok emellan och jag hade noll läslust (tidsbrist?) men så tog jag upp den i slutet av veckan och idag kunde jag inte släppa den och klämde över 300 sidor. Gick lixom inte att sluta.

Återträff i form av klassfest. Många tillbakablickar till skoltiden och vad som hände då. Väckte en hel del tankar kring min egen skoltid. Inte en tid jag saknar även om jag inte TROR att det som utspelade sig i boken hände hos oss. Eller så såg jag inte allt som hände.

Väldigt viktigt ämne det här med mobbning. Ninni tar upp näthat, men även hur vissa saker är så skambelagda från offrets sida att man aldrig pratar om det. Viktigt att vi ändrar på det. Att läsa om det är ett sätt. Man får upp ögonen för olika perspektiv av samma händelse.

Som vanligt önskar jag att jag kom ihåg allt om huvudpersonerna från tidigare böcker. Gillar personerna här och hoppas på fler böcker.

Finns även som inbunden såklart. Läs mer på förlaget.

Alltså jag förstår faktiskt inte.

Hur kan det bli så att det bara finns en kvar av dessa fyra. Köpte strumporna för kanske 4 veckor sen…

Gillade ju förra boken och så dök jag på någon blogg som gillat denna, så jag slog till. Läste lite sporadiskt i början och blev störd av lite andra böcker som kom emellan. Men den fanns där, i mig ändå på något sätt.

Sen tog jag mig i kragen och bestämde mig för att fokusera på den.

Oj vad bra. Det är sällan jag har blivit så hänförd av en bok faktiskt. Nu när jag läst den undrar jag lite hur den egentligen var i början och skulle nästan vilja läsa den igen. För att förstå vad som hände, hur allt hängde ihop. Kunna njuta ännu mer av språket och Jandys speciella sätt att skriva.

Sen historien. Gillar den verkligen. Så mycket om känslor, att växa upp, att gå igenom svårigheter, att ta sig igenom, att förlåta, att göra dumma saker, att ångra sig etc etc.

Verkligen en bok jag kommer bära med mig länge, länge.

För tredje året i rad åker vi till grönan i september, en vardag. De senaste två åren har det varit på Joels födelsedag men i år ligger den på en söndag så vi valde att åka dit idag istället. Har kollat väderprognosen för att kunna byta dag om det såg för hemskt ut. Visade sig bli ännu ett fantastiskt besök.

Vid 15:10 klev vi innanför portarna. En halvtimme senare hade vi åkt kvasten, vilda musen och twister. Lite nojiga över att det nog skulle komma fler människor snart fortsatte vi i rätt högt tempo tills vi vuxna blev lite lätt illamående och vid halv 5 käkade vi pizza (Simon åt korv).

Bo Kaspers orkester spelade vid 8-tiden och det började märkas strax efter fem på besökarna. De åt och drack, väldigt få åkte några attraktioner så vi hade i princip ingen kötid (jetline var lite kö) på hela kvällen.

• Jag och Joel gick House of nightmares (Joel höll vad han lovade – att hålla min hand hela tiden eftersom jag är så lättskrämd)
• Joel mätte 140 cm och fick testa Jetline
• Jag och Joel åkte Eclipse – något vi pratat om i två år men ingen har velat åka med mig. Shit vilken utsikt!
• Barnen åkte en del saker helt själva
• Vilda musen >2, Kvasten >4, Twister >4, Jetline, Flygande mattan >3, Bläckfisken >2, Lustiga huset >2, Radiobilarna >1, Lyktan >2, Nyckelpigan, Tekopparna >1, Slänggungorna >3, Blå tåget och sen minns jag inte mer men det var klart värt åkbanden!

Idag spenderade jag förmiddagen i Joels klass. Det är otroligt roligt att vara med och träffa barnen som han gått med sen 1:an – vissa 6-års och några även på förskolan.

Eftersom Joel fyller år på söndag så sjöng vi för honom idag. Roligt!

Till min stora lycka fick jag följa med på syslöjden och hjälpa till med möss som de skulle sy.

Vår första bok om programmering. Fattar inte att vi inte gjort detta tidigare! Otroligt roligt!

Men jag skulle nog säga att en bok är ett måste. Eller iaf någon slags instruktionshjälp för annars hade vi nog fastnat.

I den här boken går man igenom byggandet av ett dataspel. Det är tydliga bilder så barn som inte kan/orkar eller vill läsa texten kan ändå hänga med och få till det.

Man utgår från online-versionen av scratch så det behövs egentligen ingen egen dator utan det räcker med tillgång till en med internet-access på.

Sen är det ett antal olika kapitel som var och ett går igenom någon funktion i scratch. Mycket pedagogiskt. Man behöver INTE ha någon i sin närhet som kan det här med programmering skulle jag vilja säga. Iofs kanske 20 år i branschen gör att jag inte kan uttala mig?

Gillar såklart att alla kapitel har egna färger. Andra delen vill vi absolut ha! Trots att vi har andra böcker om programmering. Jag tycker det är bra med olika vinklingar och olika sätt att visa saker. Alltid lär man sig något. Kanske årets bästa julklapp?

När vi bodde i lägenhet i Orminge köpte vi en Tuja till balkongen. Den bodde där i en liten kruka minst en vinter.

Vintern 2006 fick den följa med till radhuset och efter en varm sommar i den alldeles för lilla krukan planterade vi den på baksidan.

Sen har den växt, växt och växt.

Nu påpekade grannen att den skuggade hans fönster så vi sågade av en bit. Typ så mycket som den var lång när vi planterade den. Hinner hända en del på 10 år.

Idag fyllde Joel 9 år. Det är galet vad mycket som hänt på 9 år. För första gången på länge var det på en helg, förra året var jag ju med i skolan på födelsedagen, men i år fick vi fira som vi ville.

Det började med att Joel kom in i vår säng mitt i natten och hade svårt att somna om. Vid halv 7 ringde vår klocka och vi gick upp, hämtade paketen och sjöng för honom. Sen flyttade han till sin säng för att öppna dem. Det var lite blandade saker; böcker, spel, stänkskärmar till cykeln men framför allt en mobiltelefon (min gamla Samsung S4). Han har verkligen önskat sig en och nog längtat bra mycket mer än han har visat.

Det lev en lyckoträff. Vi hade fixat ett kontantkort och installerat de viktigaste sakerna (gmail, dropbox, pokémon go, spotify, hangout, youtube etc) och under dagen har han samlat på sig lite telefonnummer till nära och kära.

Simon stack till Havanna och lekte ett par timmar och jag tog med Joel till Cia för nästan en timmes massage. De testade varma stenar och Joel tyckte de var väldigt varma men gillade återigen massagen.

Vi gjorde pizza på kvällen och spenderade rätt mycket tid med att testa olika saker på mobiltelefonen. Joel var mycket nöjd med dagen som avslutades med läsning på balkongen.

John och barnen har spelat hos farmor. Så vi har funderat på om vi skulle ge det till dem på något sätt. Nu kom vi på att det ju var perfekt att få från farmor när Joel nu önskade sig spel. Igår fastnade vi vid skärmar så idag tog vi tag i det efter middagen.

Jag hängde ärligt talat med sådär faktiskt, men John har bra koll och barnen hyfsad koll så det funkar att spela. Kan tänka mig att det blir fler gånger.

Jag har bestämt mig för att ta mig ut var tredje dag. Inga större krav än så. Gärna långt och länge men inga måsten. Det ska vara roligt och det ska bli en vana.

Så ikväll var jag hur trött som helst när vi spelade Mahjong. Läste för barnen och sen bytte jag om vid 8. Tog mig ut.

Kroppen kändes bra så jag testade att springa lite och minsann. Det gick. Det kändes bra. Det var inte tungt och besvärligt och vad det nu brukar vara. Något har förändrats i kroppen. Till det bättre. Jag har fortfarande ett gäng kilon som gärna fick försvinna så jag blev lättrörligare men det funkar!

Tackar Jonas på Kroppsdetektiverna. Nacken är bättre men inte bra, men jag känner mig väldigt hoppfull.

Var hos min tisdagskund. Hade möte på plan tre, sen vidare till plan ett för en snabb diskussion med en person som lyckats klämma in vårt möte.

I konferensrummet har stolarna sls tyg och jag fick lust att fota. Ingen telefon på bordet, känner i fickorna, inte där heller. Hmmm… Måste ha glömt i förra rummet två våningar upp.

Nä, jag kollar efter mötet tänker jag. Börjar snacka men en del av hjärnan är kvar vid telefonen, tänker worst case.

Öh, vänta sl-kortet ligger där så då kan jag inte ta mig hem, eller jo jag kan köpa biljett ju, eller vänta kontanter och kreditkort ligger oxå där eftersom telefonfodralet är min plånbok. Nu har jag lite svårt att fokusera.

Kommer på att min kollega sitter på plan 2 och inte i möte. Chattar honom och han knallar till plan 3 och kollar. Efter en stund kommer chatt om att han har telefonen i säkert förvar.

Pust!

Jag är med i Jusek och har varit många år. Har dock nyttjat deras förmåner väldigt dåligt måste jag erkänna. Så kom ett utskick om ett frukostseminarium där Freddie Larsson (numera dock annat efternamn) skulle berätta om Det självspeglande ledarskapet. Jag anmälde mig. Det var i centrum och jag hänger ju i centrum rätt ofta nu så det funkar bättre.

Kom dit kvart i 8 ungefär och träffade på en fd kursare från tiden i Uppsala. Superkul att träffas! Vi babblade tills det satte igång och efteråt promenerade vi tillsammans till Hötorget.

Freddie hade en del vettiga tankar som han delade med sig och som bonus fick vi hans bok som jag ser fram emot att läsa.

Idag fick jag ett brev med några saker jag inte kände igen. Hjärtformade äggformar… Inte riktigt något jag skulle beställa. Från Fyndiq.se. Suckade och undrade om jag lyckats beställa fel (igen).

Kollade min mejl men kunde inte hitta något från dem. Sen kollade jag på plocklistan som låg med i brevet och inser att det står en annan person som kund, en i Malmö. Letade på hemsidan och hittade ett nummer. Fick prata med en trevlig prick på deras support som skrattade lite. Han frågade om jag beställt något från nån “fashion”-sajt och då ringde en klocka. Jag har beställt majskolvhållare på cdon men de såldes via ett charlottesfashion eller liknande. Efter att han konsulterat en kollega kom vi överens om att jag skulle ringa Cdon istället.

Såklart hade deras kundsupport stängt för dagen så jag har skickat in ett ärende så får vi se vad som händer. Hade verkligen tid med detta nu när vi planerar Joels kalas (på fredag) för fulla muggar…

Vi hade två veckor med bara tv-spel och sen kom vi överens om att det skulle vara fritt en vecka, vilket resulterade i att de bara spelade på padda och dator. Så vi kom överens om att vi nu har en vecka utan spel, youtube och så. Man får kolla på tv, och hålla på med datorn.

Igår när vi kom hem hade barnen skrivit sagor i Google docs och skrivit ut så vi fick läsa. Idag hade Joel hittat ett recept på kladdkaka (först en film som han kollat på tror jag) som han ville göra efter maten. Gillart!

Fick förra veckan och vi började läsa härom kvällen. Det var längesen barnen var så sura på mig när jag slutade läsa. Igår onsdag vaknade Simon (7 år) kvart över 6 och det första han sa var Läs! och det gjorde vi, men först på kvällen kunde vi läsa ut.

Snacka om antiklimax när vi insåg att det är två delar. Så det slutade såklart enormt spännande. Det var nästan så att Joel (9 år) sågade hela boken.

Det är en ganska tung bok på vissa sätt. Barn som har det tufft är tungt att läsa om och det ligger en sån slöja över hela boken även om det är fantasi och drömmar som är fokus. Det slutar aldrig vara spännande, det slutar aldrig överraska. Små saker hela tiden som driver boken framåt. Barnen vill aldrig sluta lyssna.

Imorse kollade vi och nästa del släpps 4 oktober så vi kan snart läsa hur det går i äventyret med drömfångarna. Kommer helt klart att rekommendera till andra!

I lördags beställde vi en tårta till kalaset imorgon. Joel såg en annan tårta med pokémonbild på och gillade. Vi valde bild hemma och sms:ade till dem och idag åkte jag för att hämta.

Sms:ade bilden av den till Joel som när han slutade (och fick telefonen) svarade: Herregud vad kol.  och väl hemma ville han såklart ta en bild med sin telefon.

Fick möblera om lite i kylskåpet för att få plats…

Tredje boken och jag måste säga att jag gillar den här bäst. Hur huvudpersonen landar i sig själv och sitt liv på något sätt.

Extremt mycket sex i boken. Jag är imponerad över hur Katerina skriver om sex, utan att det blir töntigt eller pinsamt. Sen är det gränsöverskridande, blandat fantasi och verklighet (i boken) och en del saker finner jag högst osannolika men det är ju jag.

Gillar hur kvinnorna tar för sig, bejakar sin lust på ett sätt som är spontant generande men när jag tänker på det inte alls borde vara det. Det är så lätt att döma kvinnor, hade det varit män hade det inte känts på samma sätt.

Det enda jag kan känna är att det är viktigt att känna sig själv i de här bitarna, en tonåring som inte hittat rätt ännu kanske inte får rätt bild utan snarare gör saker för att killen vill, vilket i den här boken verkligen inte är fallet.

Blev smått paff när boken var slut. Ville läsa mer om deras liv!

Finns även som inbunden.

Idag var det dags för Joels 9-årskalas och det var 11 kompisar inbjudna och alla kunde komma. Vid fem-tiden började de droppa in och det blev spring och tjut och lek i hemmet. Efter en stund bjöd vi på korv och bröd, sen lite tårta och kakor. Alla verkade nöjda.

De fick gå ut och leka en stund och vi landade lite, sen började skattjakten (med kort paus för paketöppning). Vi har preppat i veckan, bollat lite idéer, strukit en hel del och landat i lite stationer och uppdrag. Kanske skriver mer om det en dag. Det tog längre tid än beräknat så vi skippade några saker men de samlade på sig lite ord och som sen skulle bli en mening.

Vi avslutade på berget där vi var förra året och nu grillade vi bara marshmallows och barnen lekte spontant lite lekar. Några vuxna dök upp och stod och snackade i skymningen som blev natt. Fullmånen sken över oss och barnen började prata om varulvar. Strax före nio var vi hemma igen. Alla hyfsat trötta och redo för helg. Fredagskalas är bra grejer!

Tidigare kalas: 1 år, 2 år, 3 år, 4 år, 5 år, 6 år, 7 år, 8 år

På Joels kalas hade vi bestämt skattjakt. Hittade en skattjakt på Grapevine som jag slog till på men den kändes lite rörig för mig och passade inte riktigt. Dock använde vi nycklarna man fick. Bad om lite tips på facebook oxå, och sen satt jag och John en stund varje kväll och spånade lite. Till slut landade vi i den här.

Station 1: Starportalen
Här fick de ställa sig på led och krypa in i portalen för att där få svara på ett mattetal (gånger) och sen fick de nyckeln. Nyckeln skulle de sen ha med sig hela vägen för att kunna komma igenom slutportalen. På baksidan av nycklarna fanns oxå en siffra mellan 1 och 12. När jag ropade räkna skulle de säga sina siffror i ordning. Ett lysande sätt att ha koll på att alla är med.

Station 2: Viskleken
Här var vi på barnens gamla förskola där det finns en lekställning. Jag viskade en mening till första personen som sen skulle klättra en viss bana och när hen kom tillbaka skulle meningen viskas till nästa person. Inte helt enkelt att komma ihåg meningen hela vägen.
Mening: Kan sången sjungas blir vi glada

Och de lyckades rätt bra: Vi blir glada när vi sjunger.

Här fick de först ordet i en mening som skulle bli lösenordsfrasen till portalen (tillsammans med nyckeln). Orange

Station 3: Välta burkar
12 burkar stod uppställda och ett gäng olika bollar fanns att tillgå. De fick turas om att kasta ner dem och under fanns bokstavskombinationer. Uppdraget var att bilda ett ord.
Ord: bergatrollet

Det var en utmaning och alla var inte så intresserade av det men de som klurade gjorde det med bravur.

Station 4: Gåtor
Här fick de ställa sig på en höjd och så läste jag gåtor. De som klarade gåtan fick gå ner och sen gestikulera för att hjälpa.

Ord: cykel

Station 5: Rebus
Här skulle de egentligen gått på lina för att sen få rebusen men det hade dragit ut på tiden så vi skippade det.

Ord: har en

Givetvis missade de sista n:et (ogenomtänkt rebus) så det blev lite svårt men med lite hjälp blev det rätt till slut.

Störningsmoment
Vi hade två stycken störningsmoment eller spöken som vissa kallade dem eftersom de hade vita stora tröjor på sig. De hade bokstäver på fram- och baksida och smög på dem. Det blev en del jagande och skrattande.
Ord: cool

Station 6: Slutportal
Framme vid berget men för att få komma upp skulle man lämna sin nyckel, säga frasen (Bergatrollet har en cool orange cykel) och sen gå igenom en portal som bestod av gummiband och bjällror. Om det lät i bjällrorna fick man ställa sig sist i kön.

Skatten
För att få tillgång till skatten behövdes dock en tresiffrig kod. Nu skulle de lägga ihop siffrorna 1-12 plus siffrorna 13 och 14. De lyckades efter en stund och fick sina godispåsar!

Vackert väder, fina aktiviteter, goda saker – helt enkelt ganska så bra liv.

1. Smågodis som jag försökte undvika när jag satt mellan barnen. Lyckades, den här gången…
2. Avsluta kalas i skogen med grillning av marshmallows
3. Tårta till Joels 9-årskalas!
4. Sjukt god kladdkaka Joel gjort
5. Joel fick massage på sin födelsedag
6. En tur till Grönan
7. Stenar från resor har fått en plats vid tujan
8. Gott te från Gotland
9. Cykeltur i skogen på Gotland
10. Cykeltur på Gotland
11. Härliga färgpennor
12. Fin läsning i solen på balkongen

Tidigare: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56

Vi har börjat prata om att skaffa hund. Nämnde det för min kollega Helena som kopplade ihop oss med en uppfödare. Idag åkte vi ut till henne på Värmdö för att träffa hennes hundar och sådär.

För att ha något med oss bakade jag och barnen (mest barnen) bullar på förmiddagen.

Vi spenderade över två timmar där (tiden flög iväg) och klappade hundar, pratade hundar, framtid och hundminnen. En väldigt bra eftermiddag och vi hade lite svårt att säga hejdå till de fina hundarna. Nu har vi alla lite funderande att göra.

Idag när vi åkte för att kolla på hundar så frågade Simon om dödsspegeln. Funderade en kort stund och sen kom jag på att vi i somras pratade om döda vinkeln, och ja visst var det den han hade menat.

I lördags kollade vi på film, Svarta hingsten. Fin film, skönt tempo och lite tårar på slutet.

Vid ett tillfälle är det en grabb som gör fel när hästen är slutkörd och svettig och han blir väldigt sjuk.

– Vad kunde han ha gjort när han inte visste, frågar jag barnen.
– Han kunde ha frågat, säger Joel.
– Men tänk om man inte vet att man inte vet, säger Simon då.

Ja, då är det svårt att veta att man ska fråga. Älskar att barnen tänker ett steg extra!

Som vi har längtat efter den här efter att vi läste första boken i våras. Vi började läsa samma kväll vi fick den. Det var med många löften om att läsa så snart vi vaknade som jag fick sluta på kvällen och strax före 7 dagen efter slog Joel (9 år) upp ögonen och det första han sa var “läsa”. En timme senare satt vi och åt frukost och hade läst ut boken som enligt barnen var enormt bra.

Man påminns snabbt om första boken och känner för Frank. Frank som inte har så många vänner (vanliga iaf) och smärtan i utanförskapet i skolan.

Förra boken gick i blått, den här är i lila. Bilderna tillför, barnen fastnar och tittar och funderar.

Är så imponerad av att kunna fylla en förhållandevis kort bok med så mycket. Jag drar paralleller till vår värld. Hur rädsla och grupptryck styr oss, våra tankar och handlingar. Hur mycket mod det krävs att våga stå emot, men att det känns bättre i magen om man följer sitt inre, och att man faktiskt genom det kan få andra att även de våga.

Lite halvjobbigt att vänta till januari på sista delen. Lovar att vi hänger på låset när den släpps!

Adlibris, Bokus, Rabén&Sjögren,

Igår var det två år sen min vän Karin somnade in efter en lång “samvaro” med cancer.

Igår fick vi även en mejl från en personal i skolan där de i klassen berättat för barnen om ett barn vars storasyster som skulle börjat 6:an nu, istället dog i cancer i somras.

Livet är skört, och såna här påminnelser är säkert nyttiga på något sätt men det sänker mig en hel del.

I söndags bet jag ihop och stack ut och gick/joggade en stund bara för att jag SKA göra det var tredje dag. Kändes även denna gång otroligt bra att springa. På måndagen fick jag rätt ont i knät. Gissar lite överansträngning (och jag sprang verkligen inte långt) men håhåjaja. Idag var det tredje dagen igen och jag och Sanna hade sagt att vi skulle höras vid 8.

Chattade henne och frågade om hon orkade. Inne i mitt huvud funderade jag på hur jag skulle göra om hon inte orkade. Gå själv, hoppa över den här gången och köra på lördag, flytta till imorgon… Valen var oändliga. Så ringde telefonen. Det var Sanna som var på väg hit.

Bytte om och vi tog skogsrundan trots mörkret men med pannlampor går det ändå. Just do it! Sitter här rätt nöjd nu.

På facebook cirkulerar en utmaning just nu. Att man ska visa en bild på sitt yngre jag. Vips fick jag en chatt och var utmanad. Har tänkt sen i våras att jag ska gå igenom fotolådan från mammas lägenhet men jag kom aldrig så långt i somras.

Med tanke på att jag faktiskt tog mig ut och gick idag så tänkte jag att jag ju åtminstone kan öppna lådan. Vips hittade jag ett kort. Så jag delar det även här.

Från Gotland tror jag, sommaren 86 kan det ha varit, således 12 år gammal. Och man ser hur tungan fick vara med när jag koncentrerade mig.

Minns både tröjan och skorna och hoppas att jag även hade några shorts. Känns tryggt att jag hade hjälm även om jag inte hade knäppt den…

Kom hem strax efter 6 idag. Rätt trött och inget inplanerat mer än att slöa typ.

Dock hade John upptäckt mjölbaggar (tror vi iaf) i en påse, och vid närmare okulärbesiktning fanns det i själva utdragslådan oxå.

Så när jag ätit och John röjt lite i köket så tog vi tag i det. Slängde faktiskt det mesta. En väldigt behövlig rensning faktiskt och något jag tänkt göra under sommaren men aldrig kom till.

Imorgon är det jag och barnen som åker och handlar lite nytt mjöl och så.

Jag funderar mycket kring det där med miljön. Kött är en stor miljöbov men det finns olika typer av kött och olika sätt att producera köttet på. I diverse olika forum slåss många om vad som egentligen är rätt. Jag har bestämt mig för att så långt det går dissa kött på restaurang och dissa utländskt kött. Köper vi kött försöker vi alltid köpa ekologiskt. Undantaget är korv i olika former där det inte alltid finns, eller där vi faktiskt inte har gillat smaken.

Vi har tidigare kört jullådan hos Gårdssällskapet så nu slog vi till på familjelådan och lite extra färs och bacon. Samvetet lite lättare och ser fram emot att testa köttet!

Igår surfade jag till Mats Strandbergs fb-sida (eller den dök nog upp som sponsrat inlägg) och tänkte att jag skulle kommentera att vi verkligen gillar hans senaste bok. Såg att han länkat till två recensioner – och den ena var vår. Roligt 🙂

Ikväll åkte jag och barnen till Hemköp vid 7-tiden. Vi har loppis på söndag och tänker baka lite imorgon som vi ska sälja så det kändes fint att fylla på lite efter gårdagens rensning.

Vilken lyx att åka när knappt någon annan är där och ha två medhjälpare. Jag valde grejerna och de ställde i vagnar (en stor och en liten), vid kassan packade de upp på bandet och jag packade ner. Suveränt!

Kanske blir det fler turer framöver och mindre handling på Matehem? Kanske en blandning.

Det här var ju roligt ju! Här kommer en bild från när jag var typ 3? Har en annan bild med samma jag, samma låda men jag ligger i lådan och sover.

Tror att det var samma låda som spelade en roll i en lek. Mamma och pappa, plus föräldrar i vänfamilj satt i köket och umgicks. Vi barn lekte i mitt rum. Rätt länge och rätt bra sas det och när de kom in så fanns dessa små frigolitbitar i hela rummet.

Det sägs att de var rätt svåra att städa bort…

Känner igen mig i våra barn ibland!

När Havanna skulle gå hem i onsdags hade Joel fått en snilleblixt. Han tog en av ballongerna som låg framme efter kalaset och fyllde med vatten. Vips var alla barnen utrustade med vattenfyllda ballonger som de kastade med större och mindre lycka mot varandra.

Havanna och hennes lillebror som var med och hämtade slapp bli blöta och istället tjöt Joel och Simon av lycka när de blev blöta.

Lättroade.

Vi har slut på läppsyl och Joel skulle på 50-årskalas hos sin scoutledare idag (hon fick en slackline av Joels avdelning i somras så hon bjöd alla barn och ledare på tårta en sväng – och test av linan såklart) och ville ha med en present.

Vi har tänkt att göra ett tag men inte orkat så idag var det bara att göra.

Gjorde två omgångar med lite olika innehåll.

Första

• 10 g bivax
• 6 g sheasmör
• 9 g kokosolja
• 6 g kakaosmör
• 5,5 g arganolja
• 5,5 g aprikosolja
• 2 g vaniljolja
• 9 g jojobaolja
• 5 droppar apelsin
• 3 droppar e-vitamin

Andra

• 11 g bivax
• 10 g sheasmör
• 10 g kakaosmör
• 7 g kokosolja
• 7 g avocadoolja
• 5 g jojobaolja
• 3 g vanlijolja
• 2 g tamanu
• 4 droppar apelsin

Ska bli kul att se om det blir någon skillnad som vi märker av.

Imorgon är det återigen loppis i vårt område. Planen var att fixa massor hela dagen. Det gick sådär, men det börjar först 10 imorgon.

Det stora på min lista är iaf gjort. Något jag tänkt göra sen i våras – städa boden på baksidan.

Där fick jag först hjälp av Joel som tömde i princip allt, sen hjälptes han och Simon åt och bära fram alla saker vi ska sälja till framsidan.

Vilken lättnad!

På kvällen bakade jag lite till fika som vi ska sälja imorgon (barnen lekte med sina sparkcyklar som de glömt bort (stod på baksidan).

Vi har tagit ner lite saker från vinden (gamla vhs-filmer, serietidningar etc). Sen har vi ett gäng böcker oxå så lite lär vi kanske sälja. Det som är kvar åker till Möjligheternas hus (eller hemligheternas hus som jag råkade kalla det vid kvällisen).

När Joel fyllde år fick han en takhängd gunga. Förra helgen började John sätta upp men hade svårt att hitta bra reglar och man vill ju inte chansa. Idag hittade han så nu går det att gunga i Joels rum. Snacka om att jag är avis! Men när jag sa det till Joel så sa han en stund senare att jag får sitta i den nästan så ofta jag vill. Snällt!

På kvällen kom han på att han nog skulle sova i den, men insåg efter en stund att det nog inte var så skönt. Det räckte med att kvällsmysa lite och sen krypa upp i sängen.

Idag när Joel var på kalaset så gjorde vi andra det sista på baksidan och sen lekte Simon i trapetsen. Favoriten var att snurra.

Idag var det dags för loppisen. Vi var lite sega eller kanske tidsoptimister. Började baka lite och kom på fler och fler saker som vi ju hade pratat om att sälja men inte förberett (skridskor, pjäxor etc).

Det blev iaf lyckat. Barnen stod för nästan all försäljning, John skötte inneservicen (diska glas, fixa lunch etc) och jag var lite här och var. Vädret levererade och det kom folk lite mest hela tiden.

Vi hade ändrat fikan lite till s’mores, choclate chip cookies och banankaka. De två första blev väldigt poppis och drog in en del pengar. Totalt fick vi in runt 1300 kr. Den här gången orkade jag inte skriva upp så vi räknade pengarna och vet på ett ungefär vad vi hade innan (gäller enkronorna främst). Inte fy skam! Den här gången fick barnen 500 kr var och jag och John 300 kr. Varför? Ja för att vi gjorde en del av jobbet och lite för att ingredienserna kostade (vi har pratat lite om det där med att det man får in när man säljer inte är förtjänst/vinst etc…).

Vi har pratat om det i sommar. Att ta ner inlines från vinden, men inte fått tummen ur. Idag fick vi det. Oj vad barnen kunde åka! Förra sommaren tog vi aldrig ner dem…

Hade glömt hur roligt jag tycker att det är. Nästa vår är det dock jag som fixar nya för de är för små för mina tår.

Det här hoppas jag vi orkar göra ofta!

Blev utmanad igen och det är en bra morot att ge sig in bland bildträsket. Den här gången väljer jag dock en bild som sitter på väggen. Gillar den. Det är 1993 när jag just tagit studenten tror jag och min mormor kom upp och hälsade på (bodde i Hörby). Tror det var sista gången hon var uppe faktiskt. Här är hon 90 år gammal. Mamma har just fyllt 60 år men har knappt några gråa hår.

Tre generationer envisa kvinnor. Jag inser ibland varifrån jag kommer och hur jag växte upp.

Ännu en bok av favoriten Roal Dahl.

Älskar hur det alltid är så speciella personer med i Roalds böcker. Och sättet de löser problemen på är sällan det en själv skulle valt men det funkar.

Här tyckte barnen det var superhäftigt med baklängestext. Simon (7 år) ville gärna provläsa för att se om han kunde. Tyckte själv att det var en utmaning, särskilt om man ska ha flyt i läsningen. Så tur att det var korta delar.

Vi kommer läsa alla Roalds böcker kom vi överens om när vi tittade på baksidan och insåg att vi har många kvar!

Idag vet jag inte riktig vad som hände. Har känt mig så sjukt trött länge. Framför allt när vi kommit hem och ätit. Då är lixom energin slut.

Idag slumrade jag nog till några gånger på tunnelbanan hem (powernap). Barnen satt och spelade och jag fixade middag, och lite mer ingefärsshot. Fixade och donade, lyssnade på radion.

John kom hem, vi åt middag och sen hade jag energi kvar! Helt galet! Ovant. Men oj vad skönt att ha tålamod med barnen, orka röja (städ imorgon) och ställa upp rester från loppisen på vinden för framtida loppisar.

Hoppas på fler såna dagar 🙂

När jag var hos naprapaten Jonas senast så fick jag i uppgift att göra 10 x 10 knänlyft på andra benet, varje dag i 20 dagar. Idag slutförde jag de 100 sista.

Vilken enorm skillnad från dag 1 måste jag säga. Eftersom jag den här gången just gjort klart på andra benet så hade jag ju lite att jämföra med. Det var jättejobbigt att göra 10!

Nu sista dagarna har jag råkat glömma bort att göra under dagen och nästan gjort 80 stycken på raken. Pausat lite, gjort några på andra benet och så. Visst med mjölksyra men ändå.

Nu ska jag nog boka ett besök till för att se om jag kan bli helt av med nackproblemen.

Nu var det evigheter sen jag var med. Har varit en del intressanta men jag har inte haft lusten att skriva så jag har skippat. Nu dök det upp en som jag fastnade för.

Ska man styra barns läsning? Ska barnen få välja att läsa precis det de vill, eller ska man tvärtom jobba för att försöka få dem att läsa en viss sorts litteratur? Vad är viktigast, att barnens läslust bevaras, att barnen utmanas i sin läsning eller att barnen tar del av vissa välkända böcker beroende på sin ålder (klassiker, litteraturkanon). Och måste det ena verkligen utesluta det andra? Ska deras litteraturval skilja sig åt hemma och i skolan?

Vi kan börja i hemmet. Här anser jag att det utan tvekan ska vara luststyrt. Det är så jag funkar och alltid har funkat. Min roll som förälder kan ju vara att visa dem att jag ibland läser för att jag har lust, ibland för att jag faktiskt vill lära mig något. Men jag tror mer på att visa än styra. En annan del av rollen är att låta böcker ta del av vardagen, att låta dem ha ett urval. Sen om det är i hemmet eller om man tar sig till bibblan, eller gör det via en app, det gör man som man tycker funkar bäst.

I skolan däremot så vill jag gärna att man utmanar barnen i deras läsning. Där har de ju forskning som de bygger strategier på och således kan göra ett annat jobb än jag som förälder. De kan oxå jobba med läsning på många olika sätt. Att förstå en faktatext eller en virkbeskrivning eller läsa något och sammanfatta för andra. Plus visa att det finns så många olika typer av litteratur och att ingen (läs ingen) egentligen är sämre än någon annan (såvida vi inte snackar propaganda som inte baseras på fakta men verkar så).

Jag älskar Lisa Bjärbos närvaro på sociala medier. Har läst några böcker av henne men har fler på läslistan. Tidigare i år gick hon och Johanna Lindbäck ihop och samlade ihop pengar via crowdfunding för att starta en podd om barn- och ungdomslitteratur. De kallade den Bladen brinner (varför förklaras i avsnitt 1). Självklart sponsrade jag den och nu under september kom utskicket som innehöll tre böcker, en fin tygpåse och sen är det releasemingel i oktober.

I torsdags släpptes första avsnittet av podden och det är nog den första podden jag orkat lyssna på ett helt avsnitt.

De böcker vi fick var:

• Odjuret vaknar av Ola Lindholm som vi av någon anledning missat men älskade
• Billie, avgång 9:42 till nya livet av Sara Kadefors som jg oxå missat men är sugen på att läsa
• Ada Goth och mysteriet på Gasta-Gorma herrgård av Chris Riddell

Idag vaknade vi till regnljud. Ovant! Riktigt ovant. Simon som varit så glad över att gå till skolan bröt ihop. De renoverar nämligen gympasalens ventilation och de har idrott ute… Nåja vi samlade ihop oss och gick iväg med våra härliga paraplyer och blev lite gladare av färgerna tror jag.

Åkte till min onsdagskund – i en röd buss – nr 1 är alltid blå nämligen. Väl där hade de hackaton och det bjöds på finkaffe. Inte alls fel. Sen hamnade jag lite intryckt under presentationen på eftermiddagen och fick viska när det vid ett tillfälle ringde i telefonen och jag faktiskt inte kunde ta mig ur mitt hörn utan att krypa under skrivbordet (och där går min gräns).

Efter arbetsdagen drog vi på aw ett gäng kollegor (närmare 13 stycken faktiskt). God mat och sen bowling. Fick 157 i en serie och det var det längesen. Riktigt roligt och sällskapet gjorde oxå mycket. Väldigt trevliga kollegor jag har nämligen. Blir glad!

Vilken bok! Barnen älskade den.

En av de galnaste får jag nog säga. Barnen skrattade så de tjöt åt bilderna ibland, och ville gärna titta, peka och fnissa så fort det var bilder.

I början förfasade jag mig lite över vad huvudpersonen tog sig till men insåg att hela historien var så galen att det funkade. Det är ju inte en bok där barnen tror att de ska göra likadant.

Förstår inte var alla galna historier kommer ifrån hos Roald. Snacka om fantasi.

De vill helt klart rekommendera den åt andra!

I tisdags var jag och Sanna ute och gick. Ska ju röra på mig var tredje dag. Idag skulle jag hämta Simon som lekte hos Havanna och hämta ut lite paket på vägen (John fyller år nästa vecka). Då ringde Sara och undrade om det vi kanske skulle ta en promenad. Såklart!

I ett av paketen fanns det dessutom en ny pannlampa jag beställde i tisdags efter promenaden (XXL hade 25%). En Olight HB15. Jösses vad bra den var. Supernöjd verkligen.

Sara kom när jag läst för barnen och vi tog en runda på knappt 5 km. Testade lampan lite här och var såklart.

Sen fikade vi på kall mjölk och varma choclate chip cookies och pratade lite mer.

Härom dagen fick jag äntligen tummen ur och bokade klipptid. Idag klockan 11 var det dags.

Endast klipp och det var en effektiv frisörska som kom med lite bra tips. Köpte sushi på hemvägen och åt den sen.

Allt på under en timme – och faktiskt helt utan stress. Kaffe och kaka hann värmas innan det var dags att beta av lite jobbsaker.

Idag var det dags för mingel i Simons klass. Nyheten var att det skedde direkt på morgonen. Väldigt trevligt!

Simon visade på lite saker han gjort. Jag fick lite kaffe och han tog lite te. Han visade var toaletten ligger (rätt långt bort nämligen) och på väg dit spanade vi in några spännande böcker.

Vi hjälptes åt att sortera hans kritor lite. 45 minuter gick förvånansvärt fort!