Knappt hann februari börja så var den slut. Veckorna hinner knappt börja så är de slut, precis som helgerna. Och då är det ju inte så konstigt att månaden oxå går fort.

Jag

Fortsätt tänka att jag är nyfiken och det är oerhört kraftfullt har jag insett. Gör att mitt mindset skiftar från skeptisk till just nyfiken.

• Koll har jag oftast. Kanske tappat lite på jobbet men vi kör nu en omstart med teamet. Även jag och Simon kör en omstart med hans skola.
• Skoj har jag oftast. Känns som att jag ofta har ett leende på läpparna iaf.
  • Bloggat har jag mest gjort på helgerna för på kvällarna orkar jag sällan sitta vid datorn.
  • Sett Bridgerton! Härligt att ha en serie att kolla på.
  • Lyssnat på musik ibland men inte särskilt mycket faktiskt.
  • Läst har jag gjort en hel del. Mest själv men börjat tillsammans med Simon igen även om vi inte orkar så mycket.
  • Fotat massor i det underbara vintervädret och #fångafebruari har verkligen bidragit till kreativitet!
  • Pyssel har jag funderat på och jag tolkar kanske att bakning är pyssel? I så fall har jag helt klart lyckats då jag bakat 2-3 gånger per vecka.
  • Kunskap trillar in från höger och vänster mest hela tiden. Saker på jobbet, saker om mig själv, om världen, om barnen och saker de läser i skolan. Häftigt!
• Hälsan är viktig men så himla svår att få till.
  • Rört på mig har jag såklart gjort. Fick dock hoppa av boot campen för jag fick ont i höften/ländryggen trots att jag var försiktig. Men gått har jag gjort. 1-2 rundor per dag. Jag och John har gått upp 5.30 alla veckodagar (utom de sista tre) och kört en kvart morgonyoga. Oerhört bra sätt att vakna.
  • Vilat har jag gjort även om sömnen varit lite sämre. En hektisk helg men övriga softa som jag minns det.
  • Ätit hyfsat även om jag ätit en del onyttigheter så försöker jag få till smoothie ofta, och grönsaker så mycket jag orkar.

Familj & vänner

Vi umgås mycket i familjen även om vi även sitter uppdelade vid olika skärmar rätt ofta.

• John och barnen (mest Joel) var och åkte skridskor några gånger.
• Vi har sett någon WandaVision varje fredag, och mello har de flesta kollat på (Joel har typ gett upp), och kanske att vi klämt någon film?
• Gjort en hel del skolarbete tillsammans med främst Simon.
• Sovit i vardagsrummet har vi gjort många gånger (mest jag och Simon, sen Joel men även John har joinat)
• Jag och Simon högläser en bok just nu
• Någon enstaka gång har något barn varit med och bakat.
• Vi fick till en utelunch månadens sista dag!

Fick till en kort träff med Mia & Fia, besöka Cia. Haft lite onlinemöten med Frida från scouterna. Alltid trevligt även om det varit med valberedning på agendan.

Raffe får en hel del ben, gos, bus och promenader. Senaste veckorna har vi tränat på pilatesbollen där han i början knappt vågade ha framtassarna på. Nu har vi kommit rätt långt och han vågar hoppa upp på den från golvet, och ibland vågar han ställa sig lite kort på bakbenen. Beror lite på hur jag sitter och hur bollen hålls fast. Gick från att leka massor i snö, till att nu kunna sniffa överallt igen och jaga leksaker.

Jobb, nätverk & kompetens

Dagarna är otroligt maxade på ett helt annat sätt numera. Eftersom alla kan (verkar så iaf) jobba till 5 så blir det så. Njuter ju dessutom av att ta rätt lugna mornar så det borde nog vara 5 som gäller.

• Gått sista kursen av tre med min favoritutbildare Anna. Intressant! Tål att funderas vidare på.
• Haft flera möten med den jag är mentor åt. Väldigt givande på många sätt.
• Lär mig nya saker om högt och lågt hela tiden.
• Tyvärr inte lyckats få in någon morgonkaffe.
• Fått två till i teamet på jobbet så nu åtta utöver mig. Spännande! Landar mer och mer i min roll och får insikter varje vecka om hur organisationen funkar och hur jag ska relatera till det. Oerhört nyttigt!
• Har lyckats förlänga mina cert hos Atlassian i 2 år (eller 1,5?)

Miljö och framtid

• Vi försöker lägga om kosten lite smått. Gått över från smör till margarin. Testade Becel istället för Bregott – nu har jag en “egen” Becel att ta slut på då ingen annan gillade. Vi har köpt hem lite falaflar och andra vegetariska alternativ att testa istället för korv och köttbullar. Blandad framgång men tänker att små steg är oxå steg.
• Använt bilen väldigt lite. Vilket egentligen inte är så cirkulent inser jag.

Fokus 2021: januari
Tidigare år

Vädret såg ut att bli bra, få möten kring lunch och barn som har sportlov. Vi satsade på en utelunch med viss tidsbegränsning.

Det blev “hot pots” och så tog vi med kokande vatten som vi hällde i väl ute i skogen. Extremt lyckat!

Enorm skillnad på antalet människor i skogen trots sportlov. Raffe fick springa lite mer fritt och var överlycklig (och helt slut väl hemma).

Förra statusen var i slutet av november. Tiden går väldigt fort och det är väldigt lätt att glömma bort hur det var, och vad som har ändrats på olika sätt.

• Höften/ryggen höll sig länge väldigt bra tack vare osteopat (som sen gick på föräldraledighet) och yogaretreat. Inte ont när jag sover och sällan dagtid, men så började det smyga sig på viss stelhet och till slut tog jag mig i kragen och hittade lokal osteopat som med en behandling fick bort det värsta i höften/ryggen men jag ska se till att få full ordning nu.
• Nacken/armen har blivit lite sämre och det kommer vara andra fokuset hos nya osteopaten.
• Nässelfebern som beror på saker jag äter håller sig bra. Någon gång ibland dyker någon enstaka upp för att sen snart försvinna igen. Köldurtikarian har funkat ännu bättre den här vintern. Inte märkt av den så mycket på hundrundor. Även när jag tar av och fotar så funkar det. Värst är nog faktiskt när jag ska skala och skära grönsaker som legat i kylen…
• Hälarna är har verkligen blivit bättre. Hittade ju en sjukgymnast som gav mig diagnosen hälsporre och även övningar att göra dagligen och det har jag gjort i nästan tre månader nu. Känns otroligt skönt att det går åt rätt håll även om jag minns att han sa upp till tre månader att bli bra. Högerfoten skulle jag säga är i princip ok nu men inte den vänstra. Tyvärr är sjukgymnasten på föräldraledighet till augusti så jag får väl se hur det blir och fortsätta med övningarna.
• Liktornen finns kvar även om jag har försökt behandla flera gånger. Suck. Har inte haft riktig energi att ta tag i det.
• Finnarna eller vad det nu kan vara har blivit aningens bättre av en salva jag testar från Annelunds Granatäppleolja och bivaxsalva.
• Synen tycker jag tyvärr försämras mer. Svårare att läsa text utan läsglasögon om den är liten, och i mörker.
• Vagel i högra ögat kom tillbaka med besked före jul och det var rejält svullet. Det gick ner och sen dess är det bara en liten förhöjning där den sitter på insidan men det vill inte ge sig. .
• Vårta på min tumme har inte lyckats växa sig så stor än och jag behandlar lite nu och då. Kanske är det så att det är en liten minivårta intill den…

I övrigt är jag rätt trött på att vara begränsad av att kroppen inte funkar så jag kommer bita ihop i vår och få ordning på den med hjälp av osteopaten och träning.

Tidigare: 2020-05, 2020-11

Tänk att även idag levererade vädret och vi satsade på utelunch. Otroligt härligt!

Idag kom jag ihåg ben till Raffe så han kunde ligga och ta det lugnt en liten stund.

Hann vara hos osteopat (både jag och Simon) och komma hem för att i första mötet bli utkastad. Nätet dock. Igen.

Drog igång telefonen och sen körde jag så resten av dagen fram till kvar i 6 då det kom tillbaka.

Alla sa att det skulle bli så mycket bättre med fiber. Tveksam.

Äntligen är det soluppgång som passar med mina morgonrutiner! Så idag efter morgonyogan stack jag och Raffe ut på en längre morgonrunda. Soluppgång, någon minusgrad och alldeles folktomt.

Underbart!

Extrema dagar på jobbet så kände att jag behövde en favorit i repris. Dock en annan runda idag – något längre, så det blev dryg 1,5 timme. Minus 6 grader och alldeles underbart i skogen. Testade att ha Raffe lite lös och det är sån otrolig skillnad för då håller han sig allra helst extremt nära.

Blir inte lika mycket tid i morgonsoffan vid tv:n men klart värt det när dagen sen är väldigt intensiv.

Första delen i en serie och en bit in bestämde jag mig för att nog inte läsa mer än denna men på slutet tog det sig rejält och jag har spanat in mig på del 2, men ska ta lite andra böcker emellan.

1915 och Ellen är 17 år. Tänkt en del på min mormor som föddes 1902 och vad av allt detta hon har upplevt.

Gillar att få följa Ellens tankar, och hur hon dras in i olika sammanhang och ändå har kvar hemmet i tankarna, men främst att systern är så närvarande i tanken.

En otroligt annorlunda tid än vi har idag. Snacka om perspektiv.

Jag var ju lite sen med den för februari så det känns som alldeles nyss.

Just nu läser jag en bok som många har pratat om Där kräftorna sjunger och jag är inte superimpad ännu. Har ett gäng jobb- och föräldrarelaterade böcker jag skulle vilja komma igenom oxå.

Just nu tittar jag på WandaVision med familjen men jag tror att det var säsongsfinal igår. Försöker fortfarande komma ihåg Anders Hansens serie om hjärnan och även Carina Bergfelts show. Vinterstudion är inte heller fel! Har kollat hela första säsongen av Bridgertons sen senast iaf.

Just nu lyssnar jag väldigt sällan på något alls. Men har fått tips om ett gäng dokumentärer på SR om hemmasittare som jag ska slå till på.

Just nu längtar jag egentid. Tid att bara vara. Att inte behöva tänka på något som ska fixas. Den ljusa tiden är här så jag ser fram emot långpromenader tidiga mornar.

Läs även hos Fiktiviteter, Enligt O

Tidigare: 2021 – jan
2020 – dec, nov

Av olika anledningar blev jag sugen på att läsa denna. Beställde den på mindlers hemsida där den är gratis men man står för frakten.

Den tar upp flera olika delar kring psykisk hälsa (hälsoångest, missbruk, OCD, social ångest, depression etc). Intressant läsning och många bra tips. I slutet finns en litteraturlista som jag själv tyckte var intressant.

De olika utmaningarna illustreras bra med berättelser från verkligheten. Vilket visar att det är svåra utmaningar eftersom det kan vara så otroligt olika, även om det finns likheter.

Beställ ett eget exemplar.

I morse när jag gick morgonrundan med Raffe lekte vi som vanligt på ängen. När vi gick därifrån såg jag blåljus, en ambulans kom körande utan sirener. Inte helt ovanligt då ett “behandlingshem” ligger nära. Vandrade vidare och när jag var på väg hem igen (en väg en liten bit bort) hörde jag flera sirener i fjärran och funderade på om jag kunde höra var de körde. Så tystnade de.

En kort stund senare kommer en ambulans till körande, tätt följd av en brandbil. De åkte inte till behandlingshemmet. Gick vidare hemåt och ser en polisbil och akutläkare komma körande oxå. Precis innan jag gick ner mot huset så åkte brandbilen därifrån.

Inte helt utan att jag är nyfiken.

Både jag och Simon har ju haft ont i hälarna över ett år och det gör att vi rör på oss rätt lite. Simon har haft ondare än jag och verkligen rört extremt lite på sig. Vi testade längdskidor men det var långt ifrån succé och med pandemin har det inte funkat med simhallen heller.

Men nu har vi John fixat till hans cykel och för första gången på åratal har han börjat gilla att cykla. Igår tog jag lunchrundan med Raffe och John och Simon tog en cykeltur. Idag var det ombytta roller och vi bestämde oss för att ta med fårskinn och te.

Alldeles underbart! Tämligen kallt och extremt blåsigt men ändå. Att sitta där med en kopp varmt te, titta på träden och prata om ditt och datt. Vilken lycka!

Vi kunde inte låta bli att klättra upp på ett berg heller.

Älskar att vara ute och behöver verkligen pauser från att vara inne (ofta vid en skärm). Nu när vädret är lite tillåtande testade jag igår att ta med lite fika.

Jag och Raffe knallade runt och min förstavalsplats var upptagen så vi fick hitta en annan. Inte supersvårt. Här kunde dessutom Raffe spana lite på folk som gick och cyklade på en stig en bit bort. Otroligt nyttigt.

Den här årstiden är suverän för man kan gå nästan överallt och det finns i princip inga insekter.

På väg hem träffade vi på en hund som Raffe fick hälsa på och de lekte sen i säkert 20 minuter. Tror aldrig att han lekt så bra med någon förut.

Köpte boken när första upplagan släpptes våren 2017 eftersom jag gillar det hon gjort, och jag träffade henne på vinterkörningen 2012.

Har testa några olika under åren men har lixom aldrig fått någon vana. Förrän nu. Har insett att eftersom vi är hemma alltid är det supersmidigt och lyxigt. Dessutom äter barnen gärna frukost då vilket inte alltid är fallet annars.

Favoriter just nu är tekakorna där jag gör deg och förbereder allt på kvällen. Sen får plåten stå inplastad i rumstemperatur för att sen på morgonen bara stoppas in i ugnen.

Nu i helgen testade jag ett annat recept där man hade en långpanna som stod i kylen under natten.

Inser att jag föredrar de där man förbereder allt på kvällen och bara har ugnen kvar på morgonen. Det är lite för mycket att börja gegga med smet/deg tidigt på morgonen.

Jag tog morgonrundan med Raffe så på lunchen var det dags för mig och Simon att ta en vända med cykel.

Just när vi skulle dra iväg började det komma några snöflingor.

När vi väl fått på oss allt och satte oss på cyklarna toksnöade det. Härligt på något sätt även om det var lite jobbigt att se…

Väl hemma avtog snöandet rätt snabbt.

Vi var överens om att vi var rätt osugna före men att det är överraskande skönt både under turen och efter.

Imorgon 12:00-12:50 ska jag, Simon och John på en grej i stan.

13:30 ska jag vara på en annan grej i stan.

Min hjärna funderade lite över det där.

Planerade att vara förberedd och bara kunna släppa av dem och sen dra in till stan igen. Sen såg jag väderprognosen och det kändes lite sådär.

Så kom John på lösningen. Han droppar mig där jag ska vara och de åker hem. Jag tar taxi hem (kostar ändå multum att parkera där jag ska vara).

Skönt att vara flera som kan komma på bra lösningar tillsammans.

I slutet av januari fick jag en fråga av en kollega om jag ville prata om future ways of working på något som hette Konnect21. Sure, lät ju superspännande och tänkte att det var deras domän som hade något event.

Visade sig vara hela Klarna.

Efter lite korta avstämningar pga tajta kalendrar kom vi överens om ett format och jobbade lite nu och då på det. Extremt kort tidshorisont var det före det skulle spelas in. Och idag visades det för alla som ville se på Klarna (parallellt med tre andra talks så alla såg inte oss) och jag var med i studion live efteråt.

Sjukt fränt att ha fått vara med om en tv-inspelning från den sidan. Suttit i sminket typ samtidigt som Agnes.

Har ännu inte sett mitt deltagande själv så vi får se hur känslan är efter det. Otroligt imponerad av både Epicenter där studion var och de Klarnauter som var med och fixade, och de som höll andra talks. Som tur är finns alla inspelade och jag kan kolla på dem senare. Vissa kommer bli helt publika tror jag så vi får se om vårt är ett sånt…

Har sett mycket om denna. Lika bra att läsa då. Hade jag inte hört så mycket bra om den hade jag lagt ner. Nu tänkte jag att den ju borde bli kanon någon gång. Visst tyckte jag att den var helt ok men inte så dundersuper som många verkar tycka.

Kanske hade jag väldigt höga förväntningar.

Den ger dock många insikter i hur vi människor beter oss, och vad som är viktigt på riktigt. Fina relationer, men oxå hemska. Om utanförskap. Om tillit.

Framförallt är det fint om närheten till naturen, och dess förutsägbarhet samtidigt som även den är oförutsägbar fast på ett annat sätt än vi människor.

Hitta ditt exemplar.

Varannan måndag har vi som sagt städ hemma. Måndagen som gick var en sån måndag. Insåg på sportlovet att även Joel skulle vara hemma pga hemundervisning veckan efter sportlovet. Mejlade städfirman och de skulle komma två så det blev mindre tid att vara borta.

Så i måndags 7:45 gick vi tre (John cyklade in till jobbet och satt där) till dagis och lämnade Raffe och sen till fiket där vi brukar hänga. De öppnar 8 så helt perfekt.

Dock inte längre för på dörren satt nya öppettider och numera öppnade de först 9. Suck. Vi googlade på andra möjligheter och insåg att det inte fanns några, så vi gick hem. Städet kom och kunde börja nere och Joel hade sin första lektion, jag jobbade och Simon betade av någon skolgrej.

Vid 9 när Joels lektion var slut så packade vi ihop och tog cyklarna till fiket. Fortfarande mörkt och låst? Gick in på fejan och där stod det minsann ett inlägg om att de just måndagen 8/3 hade stängt. Ja men tack för att det även stod på dörren… not.

Bara att cykla hem igen och sitta i soffan och jobba 1,5 timme.

Får se hur vi gör kommande städ.

Ett år av videomöten pratas det mycket om. Personligen har jag extremt många möten varje dag men jag har oxå haft videomöten sen före 2010 (minns inte exakt men jag skaffade Skype före vi gifte oss så det måste ha varit före 2007 helt enkelt).

Fyllde i en undersökning på nätet som handlar om den trötthet som många upplever. Tycker själv att det beror väldigt mycket på vilken typ av möte, hur många deltagare, förväntningar, vem som håller i mötet, längden, pauser och säkert fler saker.

Blir tröttare på andra sätt av fysiska möten faktiskt.

Vill du testa dig?

Det har varit intensiva veckor efter jullovet och det är underbart att få pausa med snölek med Raffe.

Andra söndagen i månaden och givetvis dags att vandra runt Flaten med Raffe och ett gäng andra glada hundägare och vovvar. Rekordmånga idag (flera nya) då vi var mer än 16 hundar.

Det är med stort leende på läpparna jag går runt eftersom det är så härligt att se alla olika individer springa runt. Vi har dem lösa stora delen av promenaden och det funkar otroligt bra. Raffe håller otroligt bra koll på mig.

Förra gången var Raffes mamma Nilla med och idag hans syster Anella. Superkul att se hur lika de är, och prata med ägaren om liknande beteenden.

Härom dagen var det ett år hemifrån för John och på tisdag är det ett år för mig. Ofattbart och ogripbart på något sätt.

Vet att jag i början var oerhört naiv och trodde det var typ två veckor. Trots att jag egentligen vet hur virus funkar. Tänker att det tar lite tid för såna här saker att sjunka in. Framåt i slutet av april hade jag börjat inse att det här inte var ett par veckor.

Är otroligt intressant att läsa tillbaka på bloggposter under corona-tiden.

Det som för mig har varit största utmaningen är att jag inte får någon ensamtid hemma, även om det kom några nya insikter.

Efter drygt fyra månader gjorde jag en sammanställning och den gäller väl faktiskt rätt bra fortfarande.

Under hösten pratades det mycket om vacciner och hur det kändes som att så snart de fanns skulle allt bli bra. Önsketänkande tänkte jag och fundera över alla problem som skulle kunna komma och nu ser vi det. Logistiska utmaningar, länder som inte vill dela med sig och annat.

Nu är ovissheten för min del mest kring hur det blir när vi har fått bättre kontroll på viruset. Hur länge kommer vaccinationerna att hjälpa? Hur kommer arbetslivet att se ut? Hur kommer våra resemöjligheter att se ur? Kommer klimatkatastrofen att få mer fokus? Kommer allt detta att få många att vilja flytta från städerna, så som vi tänkt och således driva upp priser?

I slutet av januari började jag en torsdag gå upp 5.30 för att köra 15 minuter yoga med Moa som höll yogaretreaten.

Veckan efter hakade John på och sen dess har vi med undantag för 2-3 dagar en vecka när testmånaden på yogobe gått ut gått upp 5.30 alla vardagar och kört ett pass på 15 minuter.

Lusten när klockan ringer är inte så stor men det är otroligt skön start på morgonen.

Vi har några favoriter som vi blandar med. Variation i lagom mängd är vår melodi. Det roliga med att köra mest samma är att vi börjar kunna vad de säger (och framför allt när de säger fel) och det blir lite extra underhållande på morgonkvisten.

• Sweet Morning Practise med Jennie Liljefors där vi gör “suficirklar” och annat nyttigt. En otroligt skön “rullning” med nacken till exempel.
• Matchalatte med Milla Floryd där vi luftar armhålorna och väcker kroppen på ett skönt sätt.
• Moas solhälsning för hela kroppen kör vi lite då och då.
• Moas liggande yoga för rygghälsa är en ny favorit som nyss släpptes.

Vi har testat några till men det är dessa vi fastnat för. Måste vara max 15 minuter och inte för jobbigt.

Jag har ett bra tag följt Utemaningen både på instagram och via nyhetsbrev. Gillar tipsen!

Nu fick man ett erbjudande att ta svart bälte i stubbsittning för halva priset så jag slog till. Typ den sortens utmaning som jag pallar just nu, och även behöver (och ändå hade tänkt på)

För att få vitt bälte krävdes en stubbsittning. Man hittar helt enkelt en plats i skogen och sitter i 10 minuter. Ingen telefon, ingen musik, inget fotograferande. Bara titta.

Då ska vi se om detta kan bli en vana. Just idag passade Raffe på att sniffa runt och äta sin lunch (hoppade frukost) och vi var på en plats där få är och han inte riktigt kan ta sig någonstans så han gick fritt. Planen är dock att han ska lära sig vila bredvid mig.

Jag läste Anne Franks dagbok i tonåren gissar jag. Berörde mig mycket. En bok som stannar kvar. Därför blev jag givetvis sugen på den här!

Fullkomligt älskar bilderna. Att de är svartvita, att dagboken är i färg (för tankarna till Schindlers list).

Gillar “tidslinjen” i slutet av boken men jag hade önskat att den gav mycket mer info. Den upprepar i princip det som står på baksidan och det som även står i boken. Barnen, som förvisso är äldre (12 och 13) än målgruppen som är 6-9 år, tyckte det var samma information hela tiden.

Tror att det är otroligt viktigt med den här typen av böcker för yngre barn. Skulle önska någon slags mellanbok för barn i min ålder. De borde väl egentligen kunna läsa riktiga boken men jag tror att det är en bit dit med tanke på vilken typ av böcker de föredrar.

Hade jag varit lärare hade jag definitivt använt mig av denna.

Fick tips om boken och beställde direkt. Läst igår och gillar verkligen.

Älskar hur färgerna används i boken. Hur det växlar mellan glada fina lugna färger och mörka hemska färger. Lite som det kan kännas när man har det lite kämpigt i livet.

Visar oerhört tydligt hur dåliga vi vuxna är på att tolka känslan i barnet. Fick bekräftat att jag förut var lite som mamman i boken men inte längre. Känns bra att det går att lära sig.

Det enda vi har att säga är att det verkar gå så lätt att komma tillbaka. Det känns inte riktigt som att det är så i verkligheten.

Texten är speciell, men fin, och läsvärd.

Tidigare var allt så enkelt.
Dagarna var ljusa och lätta.
Men plötsligt vill inte Pim gå i skolan.
Det blir svårare för varje dag som går.
Pim blir så fruktansvärt trött
och får ont i magen och huvudet
och vill gärna gömma sig helt och hållet,
gräva sig ner, bli en grävling.

Men skolan förstår sig inte på grävlingar.
Då är det inte så lätt att vara Pim,
för alla barn måste ju gå i skolan.
Eller måste de inte det?

Tror alla skulle ha nytta av läsa den här boken. Att förstå känslan som finns för vissa.

Idag fick jag till ännu en stubbsittning. Strax under nollan och lite mulet men skön känsla ute. Så typ kvart i 8 stack jag och Raffe ut på morgonrunda. Jag packade fårskinn och frukost åt oss båda. Han anade oråd och satte sig och darrade. Stackarn som fått för sig att ovanliga saker är jobbiga.

Fördelen med tidig helg är att det inte är så många andra ute, så från gräsmattan och nästan en timme framåt kunde han gå lös bredvid mig. Jag såg två harar som Raffe missade. Han håller sig alltid nära mig om han går lös för han vill ha koll på mig. I koppel drar han gärna så långt han kan. Intressant!

Kastade lite boll och sen när jag satte mig på fårskinnet vid ån för stubbsittning och frukost sniffade han smulor som jag kastade.

Underbart att strosa runt sådär på morgonen. Blev 1,5 timme och drygt 3000 steg. Skön början på helgen!

Två gånger till har jag nu bockat av och då är det minsann gult bälte.

10 minuter. Första gången kändes det länge och jag blev sugen på att ta upp telefonen och fota, eller kolla hur långt det var kvar.

Idag tyckte jag tiden gick jättefort.

Idag skulle man fokusera på platsen. Känna av och fundera på vad man ville ha och hur det kändes. När jag såg den här platsen var det inte svårt att känna att det var rätt. Strax över nollan och skön morgonsol. Rätt blåsigt men lä just där jag satt så mer underhållning att lyssna på vinden i trädens kronor.

Vi går dessutom på ett område där få rör sig, och det finns staket åt ena hållet och träsk/å på andra. Sen var det före 8 på morgonen en söndag… Så Raffe får springa lös en del och det är såååå härligt!

Dags att deklarera tänkte jag igår. Brukar ju vara enkelt tänkte jag. Så kom jag på att Trine blir lite extrajobb och att jag inte riktigt minns hur jag gjorde. Började leta lite i minnet och bland digitala papper.

Kom på typ och lyckades få till.

Insåg sen att vi ju så glatt började med aktier jullovet 2019-20. Om man sålt måste man såklart redovisa.

Fick klura lite innan jag tror att jag fattat rätt. När jag väl fått min klar hojtade jag till John och satt bredvid när han fixade via snitslad bana.

Vi har ju planer på framtida boende. Så kom corona och helt plötsligt är nästan alla hemma i Sverige. Och man kan jobba hemifrån mest hela tiden.

Så mina tankar började lite smått fundera. Har prenumeration på hemnet och det dyker upp lite olika objekt. Sällan något som verkar intressant, varken på kort eller lång sikt.

Så i slutet av veckan dök det upp ett fritidshus. Med fiber. Drygt två timmar från oss. Med bra tomt. Med några hundra meter från vatten.

Vi kollade allihop. Barnen skeptiska då man inte är precis vid vattnet. Jag och John rätt positiva. Det gick en dag eller två och blev helg.

Helt plötsligt är vi supersugna. Har ansökt om lånelöfte ifall att. Räknat på ekonomi och kollat upp lite olika saker. Besiktningsprotokollet visar på ett antal saker som man bör ta tag i (och till viss del kolla upp före köp).

Nu är vi anmälda till digital visning på torsdag lunch och om det verkar lovande kan det bli en fysisk visning under påsken.

Spännande!

Vore så himla najs att kunna hänga någon annanstans på loven kommande åren känner vi. Här är svårare att göra enkla grejer med tanke på den lilla tomten vi har.

Rakt in.

Har läst den två kvällar i rad nu. 1-7 rader per sida. Korta meningar, ibland bara ord.

Sjukt imponerad av att någon har kunna fånga förloppet så oerhört träffsäkert.

Fånga så mycket känslor i så få ord.

Kommer läsa den fler gånger. Och rekommendera den till alla som vill veta mer om “hemmasittare”.

Idag var det dags för digital visning av sommarstugan vi snöade in på förra veckan. Digital visning är ju sjukt smidigt! Att kunna få känslan av att vara där, kunna ställa frågor (via chat) utan att behöva åka är toppen.

De var dock tydliga med att man i princip behövde vara på en fysisk visning för att kunna buda och det tycker jag är bra.

Däremot är vi inte längre helt säkra på om vi verkligen ska åka på fysisk visning. Är det verkligen en sommarstuga vi vill ha? Nä, det är ju inte det. Däremot vill vi gärna hänga någonstans i sommar…

Så då får vi kanske lösa det istället. Går ju att fixa till här hemma lite bättre så trädgården är lite mer hängvänlig kanske – kanske även balkongen. Sen kan man hyra en stuga någonstans för att komma bort – och hänga i Halmstad. Vi får se.

Rätt spännande att väcka funderingar dock!

Jag har en tendens att vilja vara påläst. Köper gärna böcker eller tidningar när jag blir intresserad av ett ämne av någon anledning,

Minns när vi letade hus hur jag läste på om högt och lågt. Nu är ju det 15+ år sen så när vi hittade sommarstugan som vi blev intresserade av friskade jag såklart upp minnet. Lusläste besiktningsprotokoll, spanade på bilder, gjorde en ritning över huset (fanns ingen), googlade massor på olika saker (mobiltäckning, vilken fiber de hade dragit in) och så vidare.

På den digitala visningen kunde man ställa frågor i en chat. Inget prat.

Jösses vad många som inte läst igenom ens besiktningsprotokollet. Vissa saker kunde jag svara på, men inte mäklaren. Gjorde det såklart inte men bara att (gällde en fråga om var utblåset till köksfläkten var och det fanns både bild och kommentar om det i besiktningsprotokollet). Sen tror jag att in hjärna är bra på att ta in såna detaljer och komma ihåg dem.

Inte så konstigt kanske att det tar energi, och att jag ibland inte orkar ge mig in i saker…

Simon (och även jag) har haft ont i fötterna ett bra tag och det gör att det blir lite dåligt med rörelse. Särskilt under vintertid.

Så nu har vi plockat fram cyklar och dragit igång.

Den som inte går med Raffe på lunchrundan tar en cykeltur med Simon och den som då inte tar kvällsrundan tar oftast en cykeltur med Simon efter middagen.

Både jag och Simon har extremt dålig kondis medans John orkar typ hur mycket som helst.

Den här veckan har jag haft flera bra utflykter med Simon. En härlig kvällstur där himlen vid Flaten var alldeles underbar, en lunchtur med te i solen på ett berg och en kopp te i skogen där Simon cyklade lite omvägar och jag gick med Raffe och så sammanstrålade vi på en förbestämd plats (John behövde jobba).

…om skolan, tårarna och kampen i hallen.

En bok som behöver läsas av alla som jobbar i eller nära skolan.

Uppskattar att Nadja både har grävt (uppdrag granskning har satt sina spår såklart) och delar med sig väldigt frikostigt av sina egna erfarenheter. Det blir en väldigt bra mix. Bra att förstå hur det var för dem, den resa de genomförde, men oxå hur det ser ut på det större planet. Hur lite vi faktiskt vet om hur många “hemmasittare” vi har i Sverige. Nästan så att jag sitter och gapar när jag läser.

De senaste månaderna har öppnat mina ögon för ett, för mig, tidigare vitt papper. Det börjar sakta fyllas på med överraskande insikter. Tar tid att smälta. Önskar på ett sätt att jag hade boken som fysisk så jag kunde vika hundöron. Nu har jag fotat av en del sidor där jag tänker att jag ska grotta ner mig mer.

Enligt O (som jag följt i många år) skriver väldigt bra om den här boken och även hon drar paralleller till egen erfarenhet.

Hitta ditt exemplar.

Tror att jag fått till fyra stubbsittningar den här veckan. Dagar går lite i varandra inser jag. Tisdag, torsdag och lördag morgon, plus en kväll (kanske fredag). Tror faktiskt att jag lyckats få orange bälte!

I lördags hade jag sällskap av två kanadagäss som simmade och tittade nyfiket på mig, och på Raffe som faktiskt aldrig upptäckte dem då han hade fullt upp med att sniffa smulor från mina frukostmackor.

Inser hur jag redan på kvällen längtar lite efter morgonens frukost med stubbsittning. Har med ett fårskinn som jag lägger ut och har nu lagt till fil + sylt i en burk och sen tidigare mackor och kaffe. Kastar smulor till Raffe (gör jag även hemma vid frukosten) och när de är slut blir det ibland torrfoder som är hans riktiga frukost.

Jag har lagt ner stora planer inför helgerna då jag behöver vila och ta det soft mest. Har nog gjort lite nytta för i helgen kände jag lite spirande energi.

• Skrivit påskbrev till mitt team (får ju göra det bästa av situationen när vi inte kan ses)
• Fått tummen ur och gjort ett paket till den i mitt team som bor i USA (haft grejerna i 1,5 månad…)
• Åkt till posten och skickat paketet ovan – plus modemet till ComHem som vi inte använt sen 28 januari…
• Tagit ett varmt och skönt bad och pysslat om fötterna
• Städat ur dörrhyllorna i kylskåpet och torkat av dörren
• Fixat i en av skafferilådorna som varit så överfull att jag inte vetat vad vi har. Nu sorterat i burkar och tömt massa påsar och slängt sånt som var dåligt.
• Försökt räkna på aktieprogrammet på jobbet och skatt men gav upp efter en stund.

Men vi har fortfarande julgardiner i flera rum och alldeles för många bokhögar och annat som finns lite här och var. Även skjutit upp vattenfilerna för samfälligheten till påsken.

I höstas åt jag ovanligt mycket godis. Oklart varför. Så vid nyår la jag ner. Saknade det inte. Inte alls.

I 2,5 månad. Sen har jag tänkt orimligt mycket på godis och idag bestämde jag mig för att nu ska jag moffa godis en period.

Behövde det kände jag.

Tur att jag hamstrat lite från matsmart och att barnen inte ätit allt!