Första halvan var oerhört seg och sen sa det svisch!

Hälsan

Här har jag faktiskt tagit bort kraven den här månaden. Ätit massa sötsaker och godis. Vilat har jag gjort och jag har faktiskt snittat över 11 000 steg! Närmare bestämt 11 912 steg i snitt. Otroligt nöjd med det. Sen jag började mäta 2018 har jag bara gjort det en gång tidigare och då höll inte hälarna. Nu har jag fokuserat byggt upp fötterna och nu klarar de detta – i barfotaskor!  Annan rörelse har det varit dåligt med. Trots allt som pågått så har jag ändå sovit helt ok.

Skoj

Läst men inte supermycket, några härliga utefrukostar, spelat en del piano, dragit igång med Duolingo och tyska igen. Vi har sett någon film och sen precis börjat se Prison Break tillsammans. Spelat en del spel men inte mycket. Inte pysslat något heller vad jag kan komma ihåg. Men ibland blir det så.

Relationer

Fina dagar i Bollnäs med familjen! Några rundor med Anna & Tilda och rätt många kvällsrundor med grannarna och deras hundar. En Flatenrunda där jag hann snacka med både Helena och Hanna (och några till). I övrigt mest kollegor som cirkulerat i mitt huvud, fikor och en aw.

Jobbet

Här både signade jag och slutade och ser fram emot en enorm förändring. Jag kommer kunna fokusera på Simon mer och fundera på vad jag faktiskt vill. Overkligt och det har inneburit en del väntan i de olika stegen vilket gjort att jag inte haft kapacitet att ens fundera på andra saker (se ovan).

Vi letar ju nästa boende och har snöat in på Bollnästrakten just nu. Några dagar på sportlovet tänkte vi spendera där och letade efter lämpliga objekt för husvisning. Visade sig att vi hittade två som låg nästan intill varandra – men olika dagar. Den första som är en exekutiv aktion var redan 11.30 på måndagen så vi tog oss i kragen och kom iväg tidigare och snabbare än vi någonsin lyckats med tror jag.

Svängde in 5 minuter före utsatt tid.

Eftersom det är en EA så fanns det inga bilder från inne i huset och det var en besvikelse. Alldeles för trångt och litet även om tomten var härlig (på sommarbilderna). Vi passade på att snegla lite på det andra huset som låg granne – en gigantisk skola.

Vi kommer inte att delta i auktionen.

Det här objektet hittade vi tidigt i januari och har spanat lite till och från. Drömt lite om alla stora ytor, samtidigt som vi läst besiktningsprotokollet och funderat över hur illa det kan vara.

När det var dags för visning på tisdagen var Simons ork slut och han stannade kvar “hemma” med Raffe.

Jag, John och Joel strosade runt i huset och på tomten nästan en timme. Gigantiskt (450 kvadrat). Så många rum att man inte riktigt vet vad man ska ha alla ytor till.

Huset var faktiskt i bättre skick än vi förväntat oss men vi såg ju inte in i väggarna utan misstänker att det finns en del dolda grejer att hantera. Vi inser dessutom att vi inte vill ha riktigt så stort.

Vi kommer således inte ge oss in i budgivningen om detta

Precis i närheten av husvisningarna hade vi spanat in en badplats och svängde dit efter första visningen. Vilket härligt ställe!

Liten dröm att ha ett sånt bad på gångavstånd från sitt hus!

Efter första husvisningen i måndags funderade vi lite på vad vi skulle göra (kunde inte checka in på boendet så tidigt) och kom överens om att dra till Bollebacken och kolla läget. Väl där såg det härligt ut så skidgrejerna började plockas fram. Simon gav upp innan skidbyxorna var på men John och Joel åkte ett antal åk.

8 plus och inte alls mycket folk. Jag strosade runt med Raffe lite. Simon satt med telefonen.

Sen messade jag med uthyrarna som gav grönt ljus och då packade vi ihop oss och drog dit.

I januari någon gång kom jag på att det ju är bra att ha någonstans att bo om vi nu skulle utforska Bollnäs några dagar. Jag kollade Airbnb och det fanns några och jag fastnade för Ljuva tun som hade en lägenhet i någon slags lada.

Det var lätt att hitta och just den här veckan var ägarna på kurs och istället hade de föräldrar och vänner som skötte om djuren. Vi mötte dem mest i mörkret!

Vi tog några rundor med Raffe, vi tittade på härliga ankor och klappade sociala hästar.

Första kvällen drog jag och Joel in till Willys för att handla lite och köpte även färdigmat inne i själva samhället (kebab och sushi från två olika ställen). Vi spelade Uno Flip och drack te och varm choklad.

Tämligen bra dagar!

Äntligen!

Vi drog till Björkliden 2018 med förhoppningen om att bland annat se norrsken. Det gjorde vi inte. Sen har det synts ett par gång i Stockholm men vi har inte orkat ta oss ut och iväg (för ljust just där vi är).

Så i måndags när jag, John och Simon var ute och gick med Raffe spanade vi på måne, stjärnor och planeter. Så undrade Simon var det var för konstiga moln. Skulle det kunna vara norrsken frågade han. Jag insåg att jag sett några lagt upp norrsken dagen före (lite längre norrut). Så kollade fejan och visst var det chanser för kvällen. Ju längre vi var där desto säkrare blev vi och ringde ut Joel.

Inte alls som jag tänkt mig men så är det ju ofta. Häftig känsla när ljuset spelade över himlen.

Vi gick in efter en stund när det lugnade sig och sen hade Simon örnkoll och gick och kollade lite då och då och någon timme senare var det dags igen.

Joel tog de klart bästa bilderna!

Simon testade skidbyxorna i lugn och ro hemma och kom fram till att han ville prova att åka. Jag tänkte han skulle palla några åk men det visade sig att han åkte över 3 timmar. Oklart på vilka muskler.

Själv valde jag att stå över då jag inte litar helt på höft och ländrygg. Jag strosade runt med Raffe och njöt av det fantastiska vårvädret. Snackade lite med min fd chef i telefon (hon var oxå på skidresa med familjen men åker inte så mycket själv). Snackade med BUP och vi avslutade vårdkontakten där.

Satt i solen på ett fårskinn med Raffe och njöt!

Vi åt lunch där och istället för att åka hem efter det som jag trott så ville Simon åka mer och övriga var med på det.

Alldeles underbart!

I onsdags tänkte vi att det var dags att testa längdskidor. Spåren såg fina ut och jag ringde numret för att kunna hyra skidor. 45 minuter senare var vi där och John, Joel och Simon hämtade ut utrusning. Jag stod för markservice och höll koll på Raffe.

Simon fick ett par som var för 10 kg mer än han vägde och då hann han tappa sugen så han och jag hängde med Raffe. Efter ett varv på någon bana stannade Joel med oss och John drog ett varv till.

Sen var vi rätt mätta på vinter och åkte till boendet, slöade (kollade på Prison Break), åt och bestämde oss för att åka hem på kvällen istället för dagen efter på morgonen.

Förra veckan var det dags för en återkoll hos tandläkaren. Det var vid 11-tiden och han frågade i förbifarten om jag jobbade och jag sa att ja, det gör jag typ. För det var min näst sista dag på Klarna och jag hade ju trappat ner tempot en del.

Han undrade vad nästa jobb var och då fick jag ju förklara lite. Han kommer från Irak och blev nyfiken på hur det funkar i Sverige så han satte på kaffe och sen satt vi och snackade 5-10 minuter. Han delade mig sig om hur det kom sig att han lämnade Irak och lite sånt.

Livet är så olika för människor.

Jag hade inga hål!

I höstas skulle Joel gå på bio med kompisarna och undrade var hans pass var. Det var en film med 15-årsgräns och hans pass var ogiltigt sen länge och vi har inte fixat id-kort. Det funkade med det gamla men vi insåg att vi borde fixa.

Så i januari kollade jag tider och för att det skulle funka med Joel så blev det på sportlovet – igår. Blev på Kungsholmen inne i stan så jag och Raffe hakade på och hängde i bilen medans de var inne. Vi hade parkerat precis vid ett ställe som sålde Ramen och det var lunchtid så vi köpte med oss hem.

Att drömma om nästa boende handlar ju mycket om att få sånt som vi saknar idag. Det är då lätt att glömma bort allt som vi idag har som är bra. Vi har pratat lite om det när vi varit ute och gått med Raffe. Vad är det vi kommer att sakna? Såklart lite svårt att veta innan man vet vad nästa boende faktiskt är men iaf.

Här är lite tankar.

• Inte lika enkelt med cykelturer och inlinesrundor vilket John kommer sakna.
• Antalet möjliga rundor med Raffe vi har. Naturen är verkligen fantastisk här.
• Flaten som badsjö är underbar, men det är för många andra där oftast.
• Enkelheten med att bo i radhus där det mesta funkar väldigt bra.
• Enkelheten med att bo i stan där det finns tillgång till service och mycket är väldigt tillrättalagt.
• Tillgång till buss och tunnelbana – finns överallt här, och dygnet runt.
• Cykelavstånd till mycket – tex hämta paket, handla lite extra
• Närhet till andra människor. Här finns det ju människor typ överallt – på gott och på “ont”.
• Kommunalt vatten, prioriterad elförsörjning och fjärrvärme
• Kunna få hemleveranser av mat och middagskassar och liknande. Tror iaf att det inte funkar på samma sätt på landsbygden.

Kommer säkert komma på fler saker.

Alltså vilket väder vi haft! Har klivit upp i hyfsad tid varje dag och gått en längre runda med Raffe – och någon mer.

• I torsdags gick jag och Sanna runt Flaten. Hyfsat isigt kan man säga.
• I fredags gick jag och Sanna runt Söderbysjön istället. Ännu isigare och svårare att gå vid sidan av stigen/vägen där det inte är isigt.
• Igår gick jag och John Klisätra-rundan som är lite kortare men förlängde lite via Flaten (dock inte runt).
• Idag gick jag och John runt Flaten – fast motsols. Lika isigt idag.

Älskar att gå dessa tidiga rundor för sen kan man sova en stund med Raffe och dagen har bara börjat!

Februari känns som att den gick väldigt fort även om jag vet att jag tyckte det var segt som fasen innan jag hade signat, och innan jag kunde berätta. Galet!

Just nu läser jag Landsvägarnas drottning som jag gillar skarpt (utspelar sig i de trakter vi kanske vill flytta till – inte hela boken men delar). Har börjat läsa Myten om moroten (kort så jag kommer snart att ha läst ut den). Ska ta tag i och hitta en bok med Simon snarast.

Just nu tittar jag på ganska mycket sport – mest (bara?) skidor i olika form. Försöker komma ihåg Carina Bergfeldt oxå. Sen tittar vi på Prison Break tillsammans. Vi kollade på den när den kom 2005 och orkade i kanske 2,5 säsonger – minns ärligt talat inte riktigt. Får se hur länge vi håller ut nu.

Just nu lyssnar jag på vårfåglar igen. Älskar när de dyker upp så här års. Ska fundera lite på vad jag vill lyssna på nu när jag kommer ha lite mer tid.

Just nu längtar jag efter den nya fasen i livet som börjar imorgon! Att vara på “garden leave” känns fantastiskt. Att ha tid med Simons mående, skolarbete, framtid etc. Att själv ha tid med saker som jag vill göra, att våga testa att köra eget, att ha rum för kreativitet. Tack livet!

Läs liknande hos: Enligt O, Västmanländskan, Och dagarna går, Fiktiviteter, Erikas bokprat

Tidigare: 2023 – jan, feb
Samlingsöversikt

Tänk att de besökte Bollnäs i boken. Och körde runt på massa småvägar i Dalarna och Hälsingland.

Skönt med en bok som inte bara handlar om yngre som blir kära, som har livet framför sig utan som här. 40+ och livet pågår för fullt på olika sätt.

Låter så härligt med en buss att köra runt med.

Lyfter viktiga funderingar om relationer, vänskap och föräldraskap. Hade gärna sett hur sonens mående fått ta mer plats. Viktigt att som förälder kunna förstå och stötta.

Ser att det kommer en del till i vår! Hurra!!

Förra veckan var det sportlov och det kändes precis som vanligt.

Idag är första dagen som jag inte jobbar, fast alla andra gör det.

Känns oerhört konstigt men samtidigt väldigt rätt.

• Inledde med att gå upp som vanligt och ta min joggingtur med Raffe.
• Sen kunde jag lyxa och väcka Simon med att läsa.
• Ätit frukost i lugn och ro.
• Har försökt förstå hur jag ska komma åt RSU/aktie-sajten numera – inte lyckats.
• Bloggat om boken jag läste ut när jag vaknade för tidigt i morse.
• Läst lite i Städa hållbart med ekotipset för att strax gå ner och ge mig på tvättmaskinen. Har som mål att göra städ/fix i 30 minuter per dag.
• Tvätta ikapp lite som jag inte prioriterat under sportlovet.
• Ska ha en session med Bokio för att se hur jag kan komma igång med ett företag via dem
• Behöver såklart ta en lunchrunda med Raffe (John jobbar på kontoret på måndagar) och Simon.
• Ska sen till osteopaten på eftermiddagen.
• Funderar på om vi ska ta och baka lite bullar, och räkna lite matte.
• Kanske köra lite på en av alla webbkurser jag har tillgång till

Känns inte som att jag kommer ha några som helst problem med att jag får tråkigt?

När jag insåg att garden leave (fortfarande anställd men arbetsbefriad) var ett faktum började jag fundera på att testa att vara konsult på egen hand. Har googlat, läst och frågat runt bland lite olika personer och idag slog jag till.

Jag valde att använda mig av Bokios tjänst för detta och har nu lämnat ifrån mig namnförslag och en verksamhetsbeskrivning. Imorgon åker pengarna över och snart kan jag signera papper och skicka till bolagsverket.

Ska bli oerhört spännande att se vart detta leder!

Andra saker som behöver styras upp lite kring detta (väldigt få måsten).

• Kör ett annat Google-konto för detta så jag kan skilja dem åt. Dvs en egen inkorg, kalender, drive etc.
• Tänker att vi borde ha en egen hemsida (blogg oxå?) för detta
• Funderar på om det är värt att ha instagram oxå.
• Har reggat mig som faciliterare på Collaboration Superpowers och ser fram emot att gå lite kurser för att sen kunna hålla egna.
• Laddar för ett inlägg på LinkedIn där jag kollar läget kring detta lite granna

Tre “lediga” dagar som inte riktigt känns som lediga. Livet springer lixom på. Måndagen blev ju fulltecknad kan man säga.

• Igår lyssnade jag på ett webbinar om High performing teams. Intressant!
• Städade badrummet där uppe hyfsat noggrant
• Sen drog jag in till stan för att långluncha med Lotta.
• Hann precis hem för att hinna logga in på en avstämning kring en möjlig framtida arbetsgivare.
• På kvällen cyklade jag i snöstorm till Reko 17
• Hann/orkade se ett avsnitt av Prison Break
• Avslutade med en digital träff med Rika tillsammans som vi går i år.

Idag hade vi lite planer men la ner de flesta pga snöstormen. Inte ens Raffe ville ut så morgonrundan blev typ 5 minuter.

• Men jag och Simon tog en extra runda och då var vi ute lite längre.
• Jag städade Simons skrivbord och sen gick vi tillsammans igenom hans kläder och rensade bort sånt han växt ur.
• Efter lunchen drog jag till skolan för möte med kurator och biträdande rektor. De ska söka till CSI-grupper och vi till (privata) resursskolor. Så får vi se sen.
• Ringt Habiliteringen för att se vad som händer nu när vi avslutat med BUP. Vi ska tydligen inom kort få inlogg till någon webbkurs, för att sen kunna få nästa inlogg så vi kan boka tid för en riktigt kurs. Älskar väntetider, ger sååå mycket värde.
• Bokat tid med barnförsäkringen för att kunna se om vi kan få ut något på den.
• Publicerade en post på LinkedIn om att jag lämnat Klarna och är öppen för förslag. Fick en del kommentarer och chatter om det. Superintressant att se vilka som skriver, och vad. Många kommentarer som värmer skönt.
• Haft en virtuell hejdå-fika för en fd kollega i USA. Det var väldigt konstigt att logga in i meet och se alla välbekanta ansikten och inse att vi inte jobbar ihop längre – några gör det såklart, men jag och flera andra som var där är inte längre kvar.
• Gått en härlig kvällsrunda med Raffe och hans kompisar
• Siktar på att se minst ett avsnitt av Prison Break.

Båda dagarna har jag läst ett par kapitel för Simon när jag väcker honom. Underbart att ha kommit igång med läsningen igen.

Vilken mysig liten novell!

Majgull lyckas på väldigt få sidor skapa ett sammanhang, en resa och kanske ge mening åt ett liv.

Beskriver fint hur olika små händelser bildar ett flöde i våra liv som för oss framåt till något som vi inte kunnat förutse.

Ser fram emot att läsa fler noveller men ska även se till att läsa mer av Majgull!

En ny syn på ledarskap och motivation.

Funderar mycket på ledarskap, och på motivation. Har en hyfsad bokhög om detta och det här var en lagom bok att börja med.

Har fått överväldigande bra feedback från mina team om mitt ledarskap och när jag läser här förstår jag att jag redan gör mycket av detta. Tillit, respekt, öppenhet är nyckelord för mig.

Upplägget är intressant. Det sägs väldigt mycket på väldigt få sidor. Kommer behöva läsa om saker och vill nog stryka över en del viktiga ord. Skulle vilja skapa lite struktur från det jag läser för att minnas det bättre.

Den här handlar ju om en ny VD för ett företag men hur kan jag omvandla detta till Simon? Det är såna tankar som cirkulerar i mitt huvud. Hur kan jag koppla dem till mig själv och den situation jag är i just nu?

Spännande!

Igår drog jag och Simon till Forum Nacka och Smarteyes där för att kolla upp synen på oss båda. Simon får ett par terminalglasögon och jag köper ett par läsglasögon.

Sen tänkte vi köra på Jumpyard men efter mindre än 5 minuter sträckte Simon till en muskel i ryggen och vi fick avbryta och åka hem (kommer kunna boka om så vi kastade inte pengarna i sjön iaf).

Igår kväll inledde jag med att ta mig till Eficodes omgjorda kontor (de köpte upp Riada för något år sen). Otroligt roligt att träffa flera gamla kollegor som jag inte sett på rätt många år (typ 5 kanske då). Och även träffa några fysiskt som jag bara träffat online då vi haft business med dem.

Efter typ 2,5 timme vandrade jag vidare till aw för min gamla chef Johan som oxå slutat nu. En härlig blandning av folk som fortfarande är kvar och andra som slutat tidigare. Hade önskat mer tid att prata med alla!

Helt färdig efteråt när jag tog tunnelbanan hem vid 11.43 (29 minuters väntan på taxi…). Fick dra min egen historia några gånger, och även vad jag planerar framåt. Det var otroligt nyttigt och jag fick nog ett par insikter under kvällen.

Återigen sjukt nöjd med att inte dricka alkohol.

Allt du behöver veta om livsmedel i kristider.

Funderar ju rätt mycket på framtida boende och en av grejerna jag gillar med tanken på att bo på landsbygden är möjligheterna till större självhushållning och att kunna förvara mer mat etc.

Har inte läst från pärm till pärm helt och hållet men det mesta. Skummat några kapitel och hoppade tex över kapitlet om mat till barn.

Gillar upplägget där Niklas går igenom lite olika områden och det känns som att man får ett helhetstänk.

Kort, informativt och lätt att ta till sig tycker jag. Skriver på ett sätt som gör att det känns enkelt att komma igång och förbereda sig för kris lite bättre.

Inser att jag just nu inte skulle klara mig särskilt länge och med tanke på världsläget känns det lite riskfyllt.

Ända sen vintern kom har jag tänkt att jag skulle kunna passa på och frosta av frysen. Vips gick veckorna och våren kom och jag insåg att jag glömt bort.

Men, så kom vintern tillbaka så igår bestämde jag mig för att göra det idag.

Vi vaknade hyfsat tidigt och före vi drog ut på Rafferunda tömde vi frysen så den fick stå och tina upp.

När vi kom hem diskade John lådor och jag torkade ur. Sen tömde vi kylen. John fortsatte diska och jag torkade ur.

Precis när jag tänkte börja plocka in till frysen föreslog John att vi kunde passa på att dra ut och dammsuga under och bakom. Sure.

Shit.

Nu är det gjort. Nu kommer jag i en veckas tid att le och sucka nöjd, kanske säga wow, varje gång jag öppnar kyl och frys.

I veckan la jag ut en post på LinkedIn, om att jag lämnat Klarna och önskade lite tips om vad jag skulle kunna hitta på.

Helt fantastiskt vilka fina kommentarer jag fått, och även flera meddelanden från personer som tipsar om konkreta jobb, eller vill att jag pratar med någon hos dem, att de tror att jag skulle kunna bidra hos dem och så vidare.

Vilken boost! Känner mig superpeppad på att kunna hitta vidare i arbetslivet!

Så fint att bli påmind om människor. Se vilka som reagerat på posten, vilka som kommenterat. Väcker många minnen!

Idag var det återigen andra söndagen i månaden och dags för Flatenrunda. 5 hundar med koppelhållare dök upp och vi fick gå på rad då endast ett spår trampats upp. Vi valde att gå den kortare rundan och den var nog klok.

Härligt som alltid men idag var kanske vädret verkligen fantastiskt! Kallt och strålande solsken som värmde och vackert snölandskap.

Vi hade med madrasserna till Bollnäs men nyttjade dem inte. Så idag när vi kom tillbaka från Flatenrundan såg jag hur några åkte vid stranden. Slog mig att vi borde ta oss dit. Så efter middagen fick jag med mig hela familjen och madrasserna.

Shit vilken fart!

Är ju van vid att det oftast är något som skiter sig när jag får såna här idéer men idag funkade det. Älskar dessutom hur Joel testar massa olika sätt att åka.

• Det var ingen annan där
• Det var ingen som skadade sig
• Det var inget som strulade
• Det funkade att åka

Enda bakslaget skulle väl kunna vara att vi tappade bort Raffes favoritboll.

Vilken lysande idé jag kom på!

Den funkade i typ 2 eller 3 dagar. Sen orkade jag inte riktigt.

I lördags körde vi hela förmiddagen med kyl och frys. Och tänkte att jag tar nya tag nästa vecka med den där dagliga fixen.

Nu är det tisdag och hoppsan. Jag har inte tagit tag i det. Har verkligen inte känt att jag velat/orkat etc.

Kommer fler dagar tänker jag nu!

Väldigt konstig tillvaro just nu. Försöker aktivera Simon mer men det är inte så enkelt. Hans ork när motivation inte finns är inte så stor.

Igår stod matte på min lista. Han orkade i kanske 5-10 minuter. Kanske var jag lite enträgen så han gick.

Efter en stund föreslog jag att vi skulle baka något och vi bläddrade lite i en bok jag köpte på rean. Hittade ett som han var sugen på att göra. Vit bärkladdkaka.

Vi hjälptes åt och var överens om att smeten var väldigt god. Vi testade med jordgubbar, hallon och blåbär. Jordgubbar var sådär, blåbär ok och hallon godast. Vi tror på att ha mest hallon med lite blåbär. Typ så som de gjorde i boken…

Intressant hur kakan inte alls blev lika snygg som på bilden!

Hela familjen är överens om att den var god och att vi gärna kan göra den igen.

Jag vet ju att jag sällan (aldrig?) har tråkigt men jag hade inte räknat med att det skulle vara så mycket att göra när jag inte jobbar. Får mig att inse hur jag maxat dagarna tidigare.

Utöver allt det vanliga som att äta/fixa frukost, lunch och middag. Gå med Raffe, sova och sånt så är det ju nu en massa saker jag vill/behöver ta tag i. Det är först när jag listar dem som jag inser att jag behöver strukturera mig så jag inte känner mig överkörd.

Här är lite av de områden jag vill ta tag i.

• Simons framtida skolgång. Här behöver vi som föräldrar dra lasset och undersöka vilka som finns, vilka som passar och sen kontakta för att se om det är lönt att söka (köer). Känns lite övermäktigt just nu, men vet oxå att det bara är att sätta sig en eftermiddag och inte ge sig.
• Rensa i hemmet. Vi har rätt stökigt på många ställen och det vore så skönt för min energinivå att bli av med dessa surdegar. Just do it. Det var ju de där 30 minutrarna varje dag…
• Umgås med Simon är ju en av sakerna jag verkligen vill göra. Bara att hitta saker vi kan hitta på tar tid. Fått en hel del tips på fejan och samlat på mig under en längre period. Nu har jag äntligen tiden! Ska bara synkas med allt.
• Starta firma. Där väntar jag just nu på att pengarna för aktiebolaget ska komma in till Bokio så att jag kan gå vidare. Vill dock få till en hemsida, och där väntar jag lite på att John ska fixa till lite förändringar för domänen. Styr upp lite saker i bakgrunden för att kunna komma igång snabbt med olika saker.
• Kurser online har jag en hel uppsjö. Dels några som jag aktivt går just nu, men oxå en del som jag har liggande på vänt som jag köpt/fått och som jag inte hunnit med. De vill jag ju testa nu.
• Få koll på Simons status och se till att han har rätt förutsättningar för att må bättre. Detta innebär besök hos tandläkare och läkare just nu.
• Nätverka med diverse kontakter. Vill ju utforska vad det finns för möjligheter och ha tid att träffas och snacka. Har en del inbokat och listan växer. Vill ju helst inte prioritera bort någon för jag har lovat mig själv att vara nyfiken och öppen.
• Läsa massa böcker. Har sjuka mängder som jag verkligen vill läsa, både romaner och fakta.
• Fixa till min CV. Här behöver jag uppdatera lite. Irriterar mig på mig själv att jag inte tagit för vana att lägga till när jag gått någon kurs. Skulle gärna vilja få till ett annat utseende oxå men risken är att tiden springer iväg när man pysslar med sånt. Den här borde ha högsta prio då flera redan velat ha den.
• Fixa de där gamla fotoalbumen som jag skjutit på i “några” år vore ju fantastiskt.
• Träffa vänner vill jag ha ork till då jag saknat det och här skulle jag ju nu kunna förflytta mig lite dessutom. Har lite planer på lite grejer som skulle kunna hända (både gamla kursare och kollegor).
• Utforska framtida boende lite mer vore ju väldigt trevligt att ha tid med. Vore ju enormt fantastiskt om vi dessutom kunde hitta något nu i vår.
• Möjliga anställningar i framtiden håller jag på och utvärderar lite. Har ett par stycken kontakter igång kring ämnet och det dyker upp fler nu och då. Relaterat till nätverkande men inte riktigt samma sak.
• Pyssla – jag har nu möjlighet att få in lite mer pyssel i mitt liv. Sticka, virka, tova, sy, måla, rita och allt annat relaterat jag skulle vilja göra.
• Fota mer och lära mig kameran jag köpte i höstas.
• Vore roligt att skriva mer. Tänk om man kunde skriva en bok av någon form?
• Möjliga uppdrag om jag kör som konsult. Det har dykt upp ett par olika förfrågningar som alla är väldigt intressanta och jag har en del att fundera över.
• Spela instrument! Vi har ju Yousician och jag kör lite piano nu och då men skulle vilja komma igång med gitarr oxå. Vore ju kul att spela lite tvärflöjt oxå.
• Få ordning på min kropp, både genom behandlingar men kanske främst genom att träna. Komma igång med rörelse på ett bättre sätt. En nödvändighet.
• Vore ju otroligt roligt att nyttja alla matböcker jag har. Baka, laga mat, testa lite saker jag aldrig orkat i vardagen. Gärna med Simon.
• Finns en sommar att planera dessutom och ett gäng resor som vi vill göra, eller har planerat att göra.
• Fick LinkedIn premium av en fd kollega som nu jobbar där och ska utforska lite mer.
• Finns massa saker jag skulle kunna tänka mig att se (serier, filmer, youtube etc) och att lyssna på (böcker, poddar, dokumentärer etc)
• Lära mig mer om autism via Habiliteringen som vi nu snart har tillgång till.

Det jag landar i när jag ser detta är att jag behöver förändra mitt liv så att jag faktiskt kan orka sånt här hela tiden!

Älskar att det skrivs om människor som inte är 20-någonting och som möter sitt livs stora kärlek. Här är det lite åt andra hållet. Snart 50 som funderar på skilsmässa. Älskar det!

Nu vill jag nästan flytta till fjällen! Älskar hur hela processen i Helena beskrivs. Måendets berg- och dalbana. Hur hon reflekterar över det som varit och det som finns framför. Hur hon ser detaljer i andras liv och funderar på dessa.

Relationer i mängd vilket jag tycker är mycket värdefullt att få ta del av. Högt och lågt, enklare och svårare. Livet helt enkelt.

Ser att det kommer en fristående fortsättning och den kommer jag absolut att läsa. Även andra böcker av Karin.

Såg info om Hela spektrat redan i höstas och var lite sugen, men kände inte att jag kunde ta en hel förmiddag från jobbet för detta. Så blev det som det blev och jag anmälde mig.

Hade rätt låga förväntningar när jag åkte dit i morse. 700 personer hade samlats på Lilla cirkus och det var från 9.00 till 11.45 minus 15 minuters paus i mitten.

Wow! Vilken inspiration, igenkänning, humor, allvar och massa mer. Väldigt glad att jag kunde gå.

Bästa citatet “Jag är allergisk mot nötter, särskilt mänskliga”.

#helaspektrat

Jag har ju bloggat om alla böcker jag läst sen 2006, vilket oxå innebär att jag vet hur många böcker jag läst varje år. Det har varierat kan man säga.

I år har jag gått ut hårt med läsningen och haft mycket läsflyt. Hittat några serier som jag plöjt. Det underlättar när jag vill läsa mycket.

Nu har jag läst lika många böcker i år som jag läste under hela 2014. Det var före jag listade barn- och ungdomsböcker som jag läste. Bloggade mest om de jag recenserade.

Älskar ju hantverk och sprang på den här kursen på något sätt. Minns inte riktigt hur.

Linda som driver A little sheepish art höll kursen hemma i sitt kök och delade med sig frikostigt av all sin erfarenhet och kunskap. Wow! Sjukt inspirerande och tack vare hennes instruktioner har jag nästan ett klart får – bara 3 ben och rätt mycket ull kvar på kroppen att fixa.

Sen hade hon fantastiskt mycket ull som man kunde klappa på, eller köpa om man så ville.

Hoppas jag kan få lite vana på att fortsätta med detta! Framför allt få klart fåret kanske…

Gav mig en till av samma författare efter förra boken. Ångrade mig inte.

Den här var som av en annan författare på något sätt, även om djupet är det samma. Djup fast utan så mycket fakta typ. Svårt att förklara.

Här går det fort fram och boken täcker stora delar av ett liv. Väldigt fint beskrivet om olika händelser i livet. Hur saker inte blir som vi tänkte, hur vissa saker finns kvar inom oss.

Bilderna på första upplagan av boken får mig att tänka att det här verkligen har hänt. Det är fint att få en inblick i livet för lite mer än 100 år sen. Tiden då min mormor föddes, och snart även min pappa.

Både jag och John var tidiga med att chatta och det har varit ett normalt sätt att kommunicera mellan oss. Vi har mest kört Google Hangout – som nu har ersatts av Google Chat. Barnen har dock aldrig fastnat för det.

Jag som använt Slack massor på jobbet försökte föra in det i familjen men icke. Istället föreslog barnen Discord som de använder med sina vänner.

Sagt och gjort. Joel skapade en server för vår familj och nu är det där vi får chatta med dem.

Simon är en liten filur dock så han byter namn hela tiden. Eftersom Joel inte heller heter sitt namn så får jag VARJE gång jag ska skicka direktmeddelande fundera på vem som är vem. Ganska ofta kikar jag på vad jag skrivit om tidigare och då vet jag vem som är vem.

Just nu är det dock väldigt enkelt att se vem som är vem.

Simon gillade att klappa hästarna när vi var i Bollnäs så jag kollade upp lite hur man skulle kunna komma nära hästar här. Fick en hel del svar på fejan. Ett ställe som verkade najs var Skutans gård. Mejlade dem. Det var bara att komma dit.

I fredags övertygade jag Simon om att ta oss iväg. Väl där var det folktomt, men svinkallt. Och rätt otydligt hur det funkade. Vi träffade på två stycken som höll på med varsin häst och de jobbade tydligen där men inte den här dagen utan de var där för att rida. Inte särskilt intresserade av oss kändes det som så vi bestämde oss för att dra hem.

Simon gillade dock stället så nu ska jag mejla och se mer hur det funkar och om vi kan få lite guidning vid ett nästa tillfälle.

Små steg.

På vägen hem köpte vi mackkorv till Simon, och sen orkade han följa med och handla!

Att vara på garden leave ger en del tankar kring framtiden, och hur jag vill leva mitt liv (garden leave = anställd men arbetsbefriad). Hur vill jag bo, hur vill jag få inkomst, vad tycker jag är roligt etc.

Det har varit rätt maxade år ett tag nu. Typ pandemin. Oxå ungefär samma tid som jag var team lead. Och samtidigt som Simon inte längre klarade av att vara i skolans miljö.

Vet ju att jag alltid har en vilja att göra många saker, och det blev ju rätt uppenbart när jag listade dem förra veckan. Livet är verkligen mer än jobb och jag kan se bakåt i tiden att de perioder jag jobbat heltid (eller mer) så har jag inte energi kvar till annat.

Det är dessutom en hel del som skaver kring vår livsstil och jag längtar verkligen ut på landsbygden till en annan rytm, en annan rymd.

Några saker jag redan nu kan landa i.

• Jag vill inte jobba heltid särskilt mycket i framtiden. Kortare perioder kan vara ok men jag vill verkligen ha ork till mer än jobbet. Så, om jag signar något jobb ska jag ha med det i mitt kontrakt.
• Jag vill inte sitta på ett kontor 100% och framför allt vill jag inte att någon annan ska bestämma åt mig när jag eventuellt ska vara på ett kontor. Så antingen behöver jag se till att ha med sånt i eventuella kontrakt, eller så måste jag se till att hitta bolag som har samma tankar som jag.
• Jag vill ha mer djur och natur i mitt liv.
• Jag vill ha mer plats till hobbies, både tids- och rumsmässigt.
• Jag vill nätverka, gillar att nätverka. Faktiskt mer än jag tänkt tidigare.
• Jag vill bo så jag kan få in mer och bättre rörelse i mitt liv, på ett enklare sätt.

Kanske förändras detta under våren och sommaren men i så fall roligt att veta hur jag tänkte just nu i mars.

Resan vi gjort kring Simons mående har bestått av så sjukt mycket väntan. Vilket oftast är lika med waste. Det tog oss två år att komma till en diagnos.

8 februari fick habiliteringen remissen från stället som ställde diagnosen. Exakt 30 dagar senare (de har 30 dagar på sig) fick jag ett sms om att jag nu skulle göra en webbkurs. 30 dagar då vi inte kommer vidare kring detta.

Från 10 mars så sköt jag upp det till 16 mars eftersom jag trodde det var en större grej. Det tog max 30 minuter visade det sig. 6 dagar som vi inte kom vidare.

Idag fick jag mejl om att vi nu har konto på habiliteringens sajt och kan boka kurser. Innan vi får tillgång till allt måste vi dock gå en kurs. Som tur är finns det digitalt så då tänkte jag beta av den direkt. Men där gick jag bet. Trots att det är digitalt och jag styr den själv (dvs inga inbokade sessioner) så har de maxantal och startdatum. Jag är nu anmäld till en kurs (den första möjliga) som startar 30 mars, dvs i 10 dagar måste jag vänta på att få dra igång kursen. 

Det är oxå först efter den här kursen vi kan söka till ett lokalt habiliteringscenter för att få mer stöd för Simon. Gissar att det är kö.

Ibland när jag tillåter mig att tänka mer på alla dessa saker känner jag för att bara bryta ihop. Hur kan det få vara så här? Jag fattar att jag inte ser andra sidan av det men det skiter jag ärligt talat i. Så här kan det inte få vara.

Träffade för något år sen (pre-pandemi) på ett team som hade en rolig grej som de nyttjade ibland. En “Bop it”.

Finns tre saker man gör på den.

1. Twist it
2. Pull it
3. Bop it

En röst säger vilken du ska göra och det går fortare och fortare. Du ska göra så många som möjligt i rad utan att göra fel.

Simon fick den för något år sen och jag hittade den förra veckan. Körde några gånger, gick sådär.

Så fokuserade jag lite, och drog igång.

93.

Enormt stolt eftersom jag vet att jag kommer ha minst ett barn som kommer köra hårt för att slå detta.

Har tänkt deklarera i typ två veckor. Idag satte jag deadline och bestämde att jag inte får börja med andra saker vid datorn.

Bara göra.

Det funkade, även om jag för att kunna deklarera och känna att jag har full koll faktiskt behövde regga mig på Pepins tex.

Älskar mig själv när jag söker bland mina dokument och hittar beskrivning på hur jag gjorde förra året. Skapade givetvis en för det här året oxå. Årets klurigaste var onoterade aktier i Isbjörn där jag inte riktigt förstått exakt vad som gjorts. Men läste lite gamla mejl och sen skrev jag ner i dokumentet exakt hur jag resonerade. Blir skönt att ha om jag får några frågor.

När jag väl fixat min som nog var klurigast erbjöd jag mig att guida både John och Joel. Tror inte att Simon behöver deklarera – kan iofs vara så att han sålt några aktier/fonder och i så fall behöver han. Ska nog logga in och kolla med honom.

I veckan hämtade både jag och Simon glasögon.

För Simons del handlar det om att få avlastning när han sitter vid skärm – terminalglasögon. För min del handlar det om vanliga läsglasögon – har haft många billiga som ligger lite här och var men kvaliteten har varit lite si och så. Nu ville jag satsa på ett par bra.

Vi passade på att prova lite solglasögon (bilden).

I tisdags var det dags för ännu ett event med Ut & insikter, “Mer natur på jobbet i Stockholms city”.

Vi samlades vid Kungsträdgården för en incheckning och sen gick vi till ett ställe och fikade. Snackade givetvis på vägen. Sen snackpromenad till ett annat ställe. Där fick vi göra en kort stubbsittning med Bosse från Utemaningen.

Otroligt tur med vädret!

Efter två timmar var det klart och vi var några som valde att gå till Medelhavsmuseet (?) och käkade middag. Tog sen buss x 2 (!) hem!

Nu har jag varit jobbfri i fyra veckor. Samtidigt som det känns helt ofattbart att det redan gått fyra veckor så känns det oerhört avlägset att jobba.

Det var så mycket jag tänkte att jag skulle ha tid med, och som jag knappt ens hunnit tänka på. Har funderat en del kring det. Listade ju allt jag tänker att jag ska göra tidigare, och det sätter ju saker i lite ljus ändå. Några anledningar till att jag kanske inte får så mycket gjort kommer här.

• Jag har dragit ner på tempot. Känner mig sällan (aldrig?) stressad. Tagit tupplur på eftermiddagen fler dagar än inte.
• Jag ska fortfarande gå oftast två rundor med Raffe varje dag, och hänga med honom för det är bra för oss båda. Fixat årliga vaccinationen oxå.
• Jag behöver fortfarande äta flera gånger om dagen och är ju en av de vuxna i hushållet och behöver således vara delaktig/ansvarig i mycket matlagning.
• Simon är hemma heltid och nu kan vi äntligen göra lite saker. Det tar rätt lång tid att få upp honom på mornarna (och nu slipper jag rusa in under mötespauser). Vi spelar en hel del kort och vi har gjort några utflykter tillsammans. Vi har planerat att göra ännu fler men har fått lyssna in dagsform och ställa in.
• Jag har passat på att göra såna där vårdrelaterade som man inte hinner i vanliga fall för både mig och Simon. Tex tandläkare, läkare, optiker och sånt skoj. Ska Simon med kräver det en del prepp och extra tid.
• Låtit lusten få styra lite mer än den brukar vilket är helt fantastiskt. Försökt undvika så många måsten. Som att städa 30 min varje dag. Funkat några dagar när lusten funnits där men annars har jag faktiskt skippat det med gott samvete.

Första veckan var ju faktiskt sportlov så egentligen kan man inte räkna den. Hade ju planerat att vara ledig då sen tidigare.

Det jag har hunnit är ändå en hel del och det är skönt att lista.

• Pappren om eget företag har kommit in till Bolagsverket och förhoppningsvis kan vi ta nästa steg snart. Har varit en del googlande och sånt för att få till detta såklart.
• Nätverkat har jag gjort i massor. Både fysiskt och digitalt. Min post på LinkedIn ledde till en hel del kontakter på olika sätt. Det har lett till en del olika typer av möten. En del kring potentiella uppdrag i mitt bolat, andra mer utforskande om möjliga framtida anställningar. Plus en del annat. Superspännande och det är klart att det tar tid och energi! Planerat in (eller håller på) lite träffar med olika forum (PE, PTC, gamla rävar, STP).
• Funderat och bokat lite resor. Åker till Skåne på dop nästa helg och jag och Simon drar med nattåg till Hamburg om en månad. Vi snackar lite om sommarens möjligheter men inget konkret. Jag vill åka en sväng till Skåne med Simon och Raffe i maj, och en sväng till Ed själv (eller med Raffe) vid något tillfälle.
• Funderat mycket på min framtid. Både jobbmässigt och privat. Ovant att ha så mycket tid att jag kan tänka mer eller mindre ostört ofta. Gör att jag grundar mina tankar lite mer. Hur vill vi leva och bo? Vad är viktigt på riktigt.
• Börjat läsa i ett gäng olika fackböcker (finns orimligt många) och det är verkligen spridda skurar (några nyckelord: npf, team, bonde).
• Jag har stickat en del och även nåltovat på kurs och lite hemma.
• Jobbar lite på att så sakteliga designa mitt liv på ett bättre sätt. En sak jag gör är att jag har börjat med en morgonrörelse. Den ska jag fortsätta med resten av livet har jag tänkt. Just nu är den väldigt kort och består av några få rörelseövningar. Planen är att bygga på den med sånt jag behöver just nu. Skapa hållbar vana.

Ser fram emot fyra nya veckor innan vi drar till Hamburg!

Ännu en bok som inte handlar om 20-nånting som träffas och har hela livet framför sig utan 40+ där livet har rullat på i upp- och nerförsbackar.

Hur viktig kommunikation är och samtidigt hur svårt det kan vara när man hittat sina hjulspår.

Underbart att läsa om en småstad som Gränna. Snacka om att hon säljer in småstadslivet!

Älskar böcker om livet som pågår märker jag. Hur många saker påverkar hur vi tänker, hur vi väljer och vad vi kommunicerar.

Gillar verkligen boken och jag ser att det är första delen i en serie om Gränna. Jag har redan en person som jag hoppas att nästa bok handlar om!

Äntligen kom Simona ut med en historisk roman igen. ÄLSKAR den!

1880-tal. Galet hur mycket som hänt på 140 år. När jag föddes levde fortfarande människor som levde på 1880-talet så det är inte superlångt bort ändå. Och ändå som en helt annan värld.

Uppskattar hur Simona blandar ihop dåtid med nutid. Hon skriver lite om det på slutet, att språket är mer som nutid. Kvinnors situation är definitivt dåtid och får en hel del fokus. Uppskattar detta. Vi har kommit långt här, och jag hoppas verkligen att vi kommer längre, och att alla länder kommer ifatt.

Här får vi följa två personer som inte haft det helt enkelt men ändå haft väldigt olika förutsättningar. Älskar dialogerna de har i sina huvud och att man får följa fler perspektiv än ett. Här blir det även några bipersoner som får ta en del plats vilket tillför mycket.

Gillar att det är tre delar; resan, slottet och staden. De har verkligen olika upplägg och fokus de tre delarna.

Tror inte det fanns något skav i den här boken alls. Inget! Vi får dessutom träffa huvudpersonerna i hennes första historiska bok som kom för 13 år sen. 13 år! Galet. Givetvis dyker slottet Wadenstierna upp!

Ovant att läsa en vanlig bok faktiskt (e-böcker kommer ju lite senare till Storytel och jag vägrade vänta på den här).

Jag hoppas innerligt att nästa bok oxå blir en historisk romance för det här var fantastisk läsning.

Här kommer en liten status kring var vi står med vårt AB. Jag trodde ju att pengarna åkte över rätt snabbt, men det visade sig att pga en liten dålig tajming på Skandiabanken så fanns det inte täckning och de har inga meddelanden om sånt… (gött med fokus på användarna, NOT).

Jag insåg dock det efter en vecka, och sen gick det snabbt. Fick pappren från Bokio och skrev under (John oxå) och skickade in dem i tisdags.

Ny förfrågan om att betala in själva kostnaden och revisorsintyg. Första fixade jag, det andra Bokio.

Idag fick jag att jag behövde uppdatera verksamhetsbeskrivningen. Kände mig lite vilsen i hur jag skulle skriva men så insåg jag att det fanns direktnummer till handläggaren. Tog mod till mig (jobbigt att be om hjälp, och att ringa) och ringde upp.

10 minuter senare hade jag uppdaterat texten online efter en väldigt bra diskussion med handläggaren! Verkar oxå som att revisorsintyget kommit in idag.

Ett steg i taget.

Tänk att det svänger rätt mycket i livet. Idag känns det lite motigt. Bra att lista tänker jag och fundera på vad man kan göra.

• Bolagsverket som jag fick så bra hjälp av vill ha ännu bättre beskrivning. Intressant eftersom jag pratade med handläggaren som föreslog ändringarna så vi skulle slippa ha långbänk. Ringde tillbaka idag och då var hen på semester och åter 11 april.
• Att aktivera Simon är det primära målet. Känns lite hopplöst ibland.
  • I måndags tog det hela förmiddagen att få upp honom.
  • Igår skulle vi åkt och badat men hans ork fanns inte. Vi handlade iaf istället, men det ger ju ingen motion.
  • Han har ont i fötterna och det begränsar så enormt. Vissa dar lite bättre, andra dar sämre. Därav vill vi ju simma (se förra punkten). Behöver ta tag i både träning och nog sjukgymnast igen.
  • Eftersom han lätt får ont i fötterna så var tanken att vi skulle cykla på utflykter. Tack snön. Går sådär när det är 2 dm snö.
• Höften/rumpan/benet suger energi. Att ha ont är f*n inte roligt. Går hos osteopat och det blir små framsteg. Borde säkert träna mer hemma men har svårt att komma igång när jag har ont. Ond cirkel typ.
• Nästa boende känns lite hopplöst. Vi har haft koll så himla länge och det är sällan (aldrig?) något riktigt bra dyker upp. Dessutom så går ju räntorna upp, och jag har bara fastanställning till 8 juli och sen blir det svårt för mig att få lån om jag kör egen firma. Vill så himla gärna hitta något som vi kan hänga i till sommaren så vi kan få igång Simon mer än vi får här hemma.