Juni känns ändå som en ganska lång månad på något sätt. Mitt tempo har verkligen gått ner. Kanske påverkar det tidsuppfattningen? Lysande i så fall.

Kreativitet

Varit lite mer kreativ med mat för min egen del (särskilt frukt och grönt), bloggat mer än vanligt tror jag. Känner att tankar på pyssel och liknande börjar vakna till liv!

Skoj

Oslo är nog höjdpunkten ändå. Lycka att resa med barnen!

Jag och Simon har fortsatt med Naturpasset ett par gånger men tappade fart efter Oslo. Givetvis kör vi vidare med de olika apparna vid lunchen.

Vi åkte på visning utanför Mellösa och fick således en familjeutflykt. Vi åt trerätters igen.

Både läst och lyssnat mycket. Gillart! Även kollat Bridgerton, och så såg jag och John klart Husdrömmar – 11 säsonger sen i januari. Inte illa!

Lyckats med hundpromenad med både Sanna och Anna + Tilda. Lunchsnack med Lotta. Flatenrunda med bla Helena.

Hälsan

Hälen och höften har väl inte varit fantastiska, men nu har jag fått rehabövningar och andra tips för hälen så det känns ändå hoppfullt. Höften tror jag skulle må bra av lite yinyoga. Just do it? Ätit för mycket sött även om jag inte ätit godis så mycket. Sovit väldigt bra förutom nu när det varit på tok för varmt (25 grader i sovrummet…).

Fick en svacka med PAI och låg för första gången på över ett år under 100. I slutet tog jag mig upp över 100 igen så nu får vi se hur lång denna streak blir.

Energin och orken hoppas jag blir bättre när jag kommer igång att träna, och det ska jag väl göra i sommar kanske… Trodde pollensäsongen var över för min del, men icke. Kör vidare med antihistamin och ögondroppar.

Har pga hälen släppt fokuset på antal steg. Vet ju att jag kommer upp över 8000 steg i snitt så det är lugnt. Tog oss till simhallen en gång!

Ekonomi & boende

Vi var på en visning. Spännande! Mycket tankar. I övrigt har “vi” sålt en del med dödsboet. Huset signat och övertagande sker i slutet av sommaren, bilen såld och massa prylar lika så via auktionsfirma i Sundsvall.

Jobb & utbildning

Har verkligen dragit ner på tempot vilket känns fantastiskt men även stressar mig lite att jag “borde” jobba mer så jag kan dra in mer pengar. Men landar i att det är tillräckligt och att livet är nu, och inte bara jobb.

Mina 15 högskolepoäng trillade in. Rätt nöjd ändå.

Nätverkar lite nu och då på olika sätt – mest digitalt på olika sätt. En aw med fd kollegor på Klarna, och en avstämning med en kontakt som jobbat på Spotify.

Fokus 2024 (kreativitet): januari, februari, mars, april, maj
Tidigare år

Sen något år tillbaka kör barnen och jag med godisburkar när vi åker bil långt. I år kom vi på att man kunde sätta tejp på dem – våra färger så man känner igen dem enklare.

Väldigt skönt att slippa godispåsar och godisbitar lite här och var. Plus att man vet att man bara har godis man själv gillar i sin burk.

Vi hann knappt komma fram till farmor i Kvibille och packa in förrän vi drog till Slöinge och Sias butik där. Vi siktade på att ha glassbuffé samma kväll nämligen! Plus att vi sällan äter upp allt så bra att ha det tidigt under besöket.

Vi tänkte att vi skulle äta mjukglass i butiken men det var 20 personer före i kön och när vi hade handlat i butiken var det 10… så vi drog hem. Vi hade ju ändå rätt mycket glass med oss (även om mjukglass är något speciellt).

Numera en tradition då det är tredje året i rad som vi kör glassbuffé.

Vit choklad är bra, likaså alla sorbetsorterna. Fast kanske är det mixen av flera olika sorter som gör att det blir så bra? Svårt att välja bara någon.

I tisdags beställde vi pizza i Slöinge som vi hämtade upp på väg till stranden. Återigen drog vi till Ugglarp söder om Falkenberg där man får ha hund och köra ner på stranden med bilen. Således kan farmor följa med.

Det var hyfsat blåsigt och inte särskilt varm i vattnet så det blev ett extremt kort dopp för barnen. Dock grävde vi en hel del och framför allt så skällde Raffe. Det var så vi på allvar letade efter en avstängningsknapp och vi fick ta bort honom till egna äventyr lite nu och då. Pust.

Vi avslutade även med att hoppa lite bland klippor.

Det fanns ett par områden att fixa med när vi var hos farmor.

• Löv på taket
• Mossa på altanen
• Mossa på uppfarten

När vi åkte hem fanns det inte alls mycket av detta kvar. Raffe stjälpte till i vanlig ordning så ibland fick han inte vara med.

Johns syster har haft höns ett antal år. Närmare bestämt i åtta år för det var vi som skjutsade dit de första sommaren 2016. I år har hon uppgraderat och köpt tre kalkoner. En hanne och två honor.

Vi stannade förbi på väg hem från Halmstad, dels för att gratta på födelsedagen men kanske mest för att hälsa på kalkonerna!

Så himla coola! Särskilt hannen Kalops.

Vi tyckte det var lite roligt att göra trerätters så att farmor fick vara med. Så i onsdags slog vi till.

• Förrätten var en favorit – bruschetta
• Huvudrätten lax i hummersås med pressad potatis som varit något vi ätit under nästan alla besök hos farmor
• Efterrätt blev kladdkaka med grädde eller glass, och lite extra glass för de som ville (rester från glassbuffen)

Uppskattades av alla! Inklusive Raffe som fick hjälpa till med disken lite.

Vi har kommit några dagar in i juli redan.

Just nu läser jag sjätte delen om Westerbergs, Sara. Gillar! I bokcirkeln fortsätter vi med Teal, tillit och transparans som hittills inte riktigt motsvarat mina förväntningar. Det är absolut bra innehåll men mest sammanfattningar av annat. Funderar lite på hur jag ska lägga upp mitt läsande av faktaböcker så just nu bläddrar jag i lite olika.

Just nu tittar jag inte på något alls. Efter att husdrömmar tog slut har vi inte dragit igång något gemensamt. Vore kul med något för hela familjen men vi får se om vi får till det.

Just nu lyssnar jag ganska ofta på radio även hemma och har lyssnat på en del sommarprat (7 hittills).

Just nu njuter jag av att kunna styra min tid själv. Älskar att inte vara anställd.

Just nu längtar jag efter att få vara själv. Helt själv. Inget prat, inget socialt. Bara jag. Vi får se om jag får till det på något sätt. Längtar även efter OS!

Just nu tränar jag på med mina 10-min dagligen men det är lite segt. Önskan om att göra mer finns men energin saknas på något sätt.

Läs liknande hos: Kulturkollo (master), Enligt O, Västmanländskan, Och dagarna går, (Lottens bokblogg, Bokdivisionen, Fiktiviteter, Erikas bokprat).

Tidigare: 2024: Jan, feb, mars, april, maj, juni
Samlingsöversikt

Beundrar Anna som kan hitta på ett helt nytt grepp på historia kring familjen Westerberg! Den här boken, nummer sex i ordningen, är lite annorlunda på flera sätt, dels grundhistorien men även kärlekshistorien.

Gillar att få ett nytt perspektiv på familjen och även på livet i Ystad.

Längtar till nästa bok i serien och önskar att någon del faktiskt skulle återvända till några av huvudpersonerna för att få se hur deras liv blivit.

Givetvis en samlingspost (precis som tex förra året). Det blev ett ganska kort och intensivt besök lite på grund av vädret. De dagar vi var där lyckades vi rätt bra med men på torsdagen drog rejäla regnoväder in och vi styrde kosan norrut.

Vi körde som vanligt godisburkar i bilen och det gick riktigt smärtfritt att köra både dit och hem. Stora barn, skärmar, bra vägar.

Väl framme i Kvibille på måndagseftermiddagen drog vi ganska snart till Siaglass i Slöingen för inköp av glass och senare på kvällen mumsade vi.

På tisdagen fixade vi en del hemma. I huset sågade John av en dörr som inte gick att stänga pga ramp till rollator. Vi hann även fixa en del i trädgården. Vi avslutade tisdagen med att dra till Ugglarp och stranden där.

På onsdagen stod det trerätters på agendan efter att barnen hade badat i Getinge medans John åkte inlines och jag gick med Raffe.

På hemvägen stannade vi förbi hos Anna för att gratulera på födelsedagen och hälsa på kalkonerna. Vi fick även träffa hennes kompis Helena och fika i det pågående växthusbygget.

Andra veckan har blivit väldigt skral eftersom vi åkte bort, och då är jag alltid väldigt dålig på att lyssna. Sen blir jag alltid lite osugen när jag kommit efter och det finns massor att lyssna på. Då måste jag välja och det blir svårt. Ska se om jag kan jobba mig bort från det. Finns ju så mycket annat bra att lyssna på hos Sveriges Radio!

• Carl Bildt som delar med sig av ögonblick och händelser från sitt liv som även är stora för världen. Intressant att höra hur personliga kontakter spelar stor roll. En moderat som faktiskt förstår vilka utmaningar vi står inför vilket vår nuvarande statsminister inte verkar göra alls. Hade varit intressant att höra hans bild av det som pågår i Sverige nu men det lämnar han därhän (går ju att förstå varför). Gillar såna här prat om tider som jag minns, där han haft ett finger med i saker som jag då inte hade koll på. Ger en ny syn på historien.
• Cecilia Uddén som berättar om typ 40 års närvaro i mellanöstern. Hon blandar högt och lågt, mycket smärtsamt med människor som hon kommit nära som drabbats. Uppskattar hur hon delar med sig av alla sidor. Att det är komplicerat. Att det som hände 7 oktober kommer ge effekt under lång lång tid framöver, oavsett hur det som pågått sen dess slutar.

Listan för 2024

Har en bekant som i 15-årspresent ger en stor burk kondomer. Personen har jobbat som barnmorska så det känns rimlig. Har även en vän som med barn i samma ålder som vi ställt fram en stor burk med kondomer i.

Gillade idén så mycket att jag för ett tag sen gjorde en likadan burk här hemma. Tog sen en bild på den och la ut i en kanal på familjens discord. Skrev att det var fritt fram att botanisera, att den kommer fyllas på utan att frågor ställs, och att det är fritt fram att ställa frågor. Vi fattar ju att det kan vara pinsamt att fråga om.

Får se vad som händer med den!

Hittade av en slump och började läsa. Älskade!

Tur att jag kan styra mina arbetstider rätt bra själv för igår ville jag mest läsa. Så min faktaboksläsning fick stå tillbaka för den här boken.

Daphne & Peter, Petra & Miles. Vi får hänga med där det svänger rätt rejält ibland. Det som skulle kunna blivit en ganska kort historia dras ut till en intressant resa i framför allt Daphnes tankar. Hur uppväxt och relationer till föräldrar påverkar. Även Miles får vi följa i ungefär samma resa.

Hur kan man hitta till sig själv? Vad vill man egentligen.

Kommer helt klart att läsa fler böcker av Emily men nog bra att pausa med någon annan bok då det blev ganska intensivt!

Första halvan av 2024 har swishat förbi.

Kreativitet

Har funderat på den här delen eftersom jag är lite frustrerad över att jag inte får till det. Fast kanske har jag fel förväntningar? Om jag läser mina tankar kring ordet så känns det som att jag ändå lyckas? Kanske för att jag försöker se de små bitarna och inte helheten. När jag ser tillbaka över hela våren känns det som att jag lyckats rätt bra ändå. Jag har verkligen fyllt på hjärnan med kunskap via kurser och böcker; Bokcirkel Äg dit fokus, Okaloa, Bärkraftigt byggande & boende, Agila Sverige, WIT. Taggat ner tempot och faktiskt börjar hjärnan bli lite mer kreativ inser jag. Vissa saker tar dessutom tid att förändra tänker jag.

Skoj

Det här överlappar ju en del med kreativitet känner jag. Fantastiskt att få resa med barnen både till Åre och Oslo. Fränsta och Halmstad med hela familjen. Våra trerätters! Naturpasset med Simon. Läst massor. Spunnit garn. Hunnit träffa en hel del vänner på olika sätt. Kollat på alla säsonger av Husdrömmar med John. Gjort When taken, connections, TimeGuessr med John och Simon (ibland Joel). Flatenrundor. Kursen färga med indigo & vejde (bara börjat än så länge). Skulle vilja vara aningens mer producent av saker än konsument av olika medier.

Hälsan

Lyckats väldigt bra med mina 10 minuter varje dag. Inte missat en enda dag sen jag började 31 oktober. Att vänstra hälen smärtar igen är ett bakslag som tyvärr påverkar en hel del. Det gör även att jag tappar kosten lite. Däremot har jag ett lugn som var längesen jag hade. Sovit otroligt bra känns det som. Inte alltid men merparten. Insett att jag är allergisk mot Hassel och Timotej (det visste jag ju men har inte märkt av så mycket tidigare). Cyklat en del med Simon men vi lyckas sällan hänga i utan tappar det efter ett tag. Lite som vi gjorde med bad/simning.

Ekonomi & boende

Det har varit (och är) lite kämpigt med ett dödsbo. Många saker man inte kan utan behöver ta reda på. Fint att vara flera om det. För tillfället tar det av ekonomin (så kanske tur att vi inte hittat nästa plats ännu) men snart ger det ett litet tillskott i kassan. Vi har hittat ett par olika hus som varit intressanta men inte varit med på någon budgivning. Funderat mycket på vad vi faktiskt vill. Hållit tillbaka inköpen bra. Dock fick vi slå till med en del vitvaror.

Jobb & utbildning

Hurra säger jag bara! På mitt långa uppdrag lyckades jag få in lite produktivitetstänk – och fick vara med och skapa en session på deras företagsdag – Äg ditt fokus. Hur kul som helst! Har signat tre mindre uppdrag och avslutat ett större. Är nu klar med min kurs Bärkraftigt byggande & boende som gett otroligt mycket. Börjat hitta en balans som jag varit ute efter. Fortsatt att nätverka och det bygger ju på helt klart och ger lite oanade effekter ibland.

När vi tar oss ut på cykeltur är det alltid någon härlig fundering som Simon lyfter.

I veckan var det följande:

Undrar om det hade varit svårare att röra på kroppen om man inte hade någon känsel

Ja, vad säger ni?

Vi kom fram till att det nog skulle vara en enormt stor skillnad. Intressant att tänka på hur mycket man egentligen känner helt tiden men som hjärnan sållar bort från mitt medvetande men som det undermedvetna använder som input.

Idag var det dags för tillfälle 2 på kursen jag går. Återigen vid Hornsbergs strand och koloniföreningen där. Det är två grupper för kursen och den här gången bytte jag grupp så nu fick jag träffa några från tuschkursen förra sommaren!

Fantastiska Katja guidade oss genom några olika sätt att använda bladen och förklarade själva processen i bladen/tyget som man är ute efter och som ger den blå färgen. Känner att jag borde läsa på om både lut och kalk, och kanske basiskt och surt.

Fokus idag var på indigoblad. Vi fick testa att banka färska, en kypert på torkade blad och saltblandning med färska där vi knådade. Älskar att se hur färg skapas på olika sätt.

Ännu en vecka har passerat och jag har lyssnat på ett par stycken. Har nog ett par påbörjade där jag av olika anledningar inte fortsatt. Får se om jag lyssnar klart på dem. Flera av veckans prat fick mig att fälla tårar – av olika anledningar.

• Johanna Nordström som jag nog bara känner igen från Bäst i test. Fint prat riktat till en storebror som på något sätt försvann ur familjen. Sår som man bär med sig, som påverkar och som styr på olika sätt. Att drömma, och om att uppfylla sina drömmar trots utmaningar. Fällde ett antal tårar under pratet.
• Anna Lindmarker som varit nyhetsankare så länge jag kan minnas berättar på ett fint sätt om sin uppväxt och sitt liv i media vilket inte alltid varit enkelt.
• Jennie Walldén berättar om hur hon adopterades till Sverige. Tårarna trillar på flera ställen i hennes berättelse. Helt ofattbart hur man såg på “oäktingar” i Korea på den tiden. Uppskattar att hon delar med sig så frikostigt om tankar och erfarenheter och hur livet blev.
• Stella Österling berättar om sin uppväxt med fokus på behandlingshem. På hur fruktansvärt det var. Att som 13-åring åka in på hem. Gah! Blir galen på människosynen men tyvärr inte förvånad. Var är empatin? När tänker vi att människorna ska läka? Rysningar, tårar och lite gapande över hennes upplevelser som hon delar.
• Sanna Sundqvist berättar om föräldraskap och hur mycket är en inställning. Relationen till sina barn och sin far. Downs syndrom. Avslutningen av sommarpratet får det att brista.

Bara kvinnor ser jag nu. Intressant.

Har lyssnat på 13 av 22.

Listan för 2024

Tid är konstigt. Ogripbart och samtidigt allt vi har typ.

• När vi flyttade in här var huset 21 år. En hel evighet. Nu har vi bott här i 18,5 år. Snart halva husets livstid.
• När jag föddes var det 29 år sen andra världskriget tog slut. På 80-talet kändes det som en evighet sen. Nu är det 30 år sen jag spenderade ett år i USA. Inte alls avlägset, och jag inbillar mig att jag har koll på hur det är i USA. Really?
• När John föddes var det 22 år sen andra världskriget tog slut. I februari har vi varit ett par lika länge…
• När jag var lika gammal som Joel är nu hade jag bott hemifrån ett år (förvisso var jag hemma hos mamma på helgerna men iaf).
• När min grannes pappa fyllde 30 år (jag kan väl ha varit typ 8) så tyckte jag han var skitgammal

Man blir nästan lite förvirrad av att fundera på såna här saker, så jag tar och fokuserar på nuet istället tror jag.

Andra söndagen i månaden och dags för Flatenrunda. Vi var 3 två-beningar och 4 hundar. HÖG luftfuktighet och varmt men inget regn.

Pga min häl tog vi den kortare rundan (6 km och typ 10 000 steg) vilket nog ändå blev rätt lagom. Lite längre fika än vanligt tror jag då det fanns mycket att snacka om.

Mycket bra stämning mellan hundarna idag!

Åttonde boken och jag kastar mig numera över dem så fort de släpps. Älskar att det kommer en varje månad (planerat så minst till juli nästa år!)

Inte så mycket kärlek den här gången utan mer fokus på att det går framåt i lite olika delar. Misstankar frodas här och där kring både nya problem och de genomgående utmaningarna.

Inte utan att jag börjar fundera på hur saker och ting kan utvecklas på olika håll eftersom jag vet att det finns väldigt många delar. Gissar att jag kommer ha rätt fel.

Jag får rätt ofta idéer kring saker jag vill blogga om. Ibland skriver jag upp på papper, ibland i tex Trello och ibland hinner jag börja på en post för att sen glömma bort.

Kollade i början av sommaren och det fanns över 100 drafts… Så det åkte upp en uppgift på min sommarlista – Gå igenom drafts.

Jag har börjat nu.

Hittar massor gamla roliga inlägg, och andra som jag knappt fattar. Vissa slänger jag, men andra lägger jag lite kärlek på och har nu schemalagt ett gäng (9 stycken och 90 drafts).

Blir rätt kreativt att skriva om poster jag började skriva för typ 4-5 år sen. Det har ju oftast hänt lite på området kan man säga.

Hittade en gammal post från tidig 2012 där jag listade vad jag gör (och inte gör). Tänkte att en uppdatering vore lite roligt att göra.

• Har två tonåringar varav en mådde rätt uselt under flera år
• Driver eget företag som konsult
• Har en hund som behöver omvårdnad, promenader, mat, bus, kärlek och lite så
• Läser i nästan 1 bok per vecka!
• Har börjat plugga igen (på deltid och gillar det överraskande nog)
• Bloggar i dokumentationssyfte – inte lika frekvent längre dock
• Funderar orimligt mycket över framtida boende

• Är gift
• Är husägare
• Medlem i samfällighet (två städdagar per år, årsmöte)
• Håller koll på ekonomin (betalar räkningar, fixar med försäkringar, sparande)
• Handlar och tvättar
• Håller koll på en hel hög bloggar men framför allt många instagramkonton!
• Hänger på facebook ibland

Sånt jag i princip inte gör

• Läser morgon- och kvällstidningar
• Diskar
• Ser på tv eller streamat – finns undantag
• Lyssnar på poddar – undantag finns (radio som kallar sina program för poddar)
• Umgås med personer som inte ingår i min direkta familj
• Flyger
• Jobbar minst 40 timmar per vecka i snitt

(faktum är att jag hittade den här bland drafts – skriven december 2022 och det var bara några få saker jag behövde uppdatera… )

Motivation är kluriga grejer. Försöker fundera rätt mycket kring vad som funkar för mig och för andra i familjen, men även i mina uppdrag. Hur får man saker gjorda?

I olika spel är det ju vanligt med olika typer a gamification och just nu kör jag både Pokemon Go (ja jag drog igång igen efter 1,5 års uppehåll) och Duolingo (även om jag är på väg att lägga ner pga behöver rensa dagliga saker).

PAI är även det en typ av gamification har jag insett – där man får poäng varje dag.

I alla dessa inser jag en del saker om mig själv. Har lite tankar kring detta.

• Att ha en streak som man inte ska bryta är väldigt effektivt. Jag kan dock känna att det lätt blir ett måste och inte lika roligt då. Plus att man behöver fundera på hur en bruten streak kan ses som en möjlighet att börja på en ny kula.
• Man kan sen lägga på att ha en streak tillsammans med vänner. Tydligen något som Snapchat vunnit mycket på. Det har Duolingo nu infört. Ogillar att jag inte kan stänga av.
• I Pogo är det lite fomo som man bygger på, att om jag inte spelar så missar jag något. Där har de ändå lyckats rätt bra i att det inte riktigt känns som ett måste. Helt fine att pausa och sen återvända. Deras streaker är veckobaserade.
• I Duolingo har de även ligor. Jag har tagit mig till högsta ligan (Diamond) och har hållit mig där i 20 veckor men nu är det nog det som gör att jag är beredd att lägga ner helt. Ska se om jag istället ska skita i liga och bara köra lite.

Om man bara har EN grej så kan en del saker funka men när det blir en HEL HÖG så blir det en annan grej. Intressant samhälle vi lever i ändå?

Att inte flyga är på ett sätt ett väldigt lätt beslut eftersom man egentligen inte så lätt kan flyga. Inte som att sluta äta godis och det finns där och man kan råka äta godis. Samtidigt är det så svårt för det tar bort en del av livet som jag vant mig vid. Jag som sett fram emot att visa barnen världen, att upptäcka den tillsammans.

Förra året fick jag en fråga om jag håller kurser på plats vilket jag såklart gör. Däremot var det i Schweiz och eftersom jag inte flyger fick jag tacka nej. Det sved. Hade varit ett häftigt äventyr!

Samtidigt gör det mig stolt att jag har bestämt mig, att jag håller fast vid det.

Försöker att inte flygskamma andra utan snarare föregå med gott exempel även om det är svårt. Har väldigt svårt att förhålla mig till att andra fortsätter flyga, visar sina barn världen, njuter av andra platser och så vidare. Bara för att man kan, inte för att de måste.

Det är den största enskilda grejen man som privatperson kan göra. Varje kilo koldioxid räknas.

Förra veckan slumpade det sig så att jag åt lunch på stan två dagar i rad.

På onsdag var det Lollo som jag inte träffat på vääääldigt länge (vi vet inte säkert men vi misstänker att det kan ha varit ett annat århundrade då…). Vi både lunchade och fikade. Snackade mycket hemmasittare då vi tyvärr delar den erfarenhet som föräldrar. Även livet och vad det har inneburit.

På torsdagen var det Lotta och vi hörs ju varje månad sen 3 år tillbaka men vi ses alldeles för sällan på riktigt. Den här gången tog vi oss i kragen. Utbytte tankar och erfarenheter kring både jobb och föräldraskap, och kanske livet i allmänhet. Som alltid väldigt bra.

Förra våren kom jag och Simon igång med träningspass som Google hjälpte oss med. Simon insåg att Google kunde slumpa tal.

Vi bestämde ett antal övningar 1-10 där vi sen bad Google ge oss 5 nummer mellan 1-10. Sen bad vi Google bestämma hur många av varje övning vi skulle göra. Vi hade bestämt olika intervall. Knäböj hade vi 1-100 tror jag medan burpees nog var 1-10.

Snacka om att inte veta i förväg!

Riktigt roligt var det och man behövde inte göra allt i ett sträck utan kunde sprida ut de över dagen.

Kanske borde ta tag i det igen…

Provade lite olika böcker men ville ha lite vanlig feelgood och hittade denna. Blev verkligen inte besviken. Och kanske lite sugen på att bo vid havet?

Nora som skriver och råkar hitta en stuga att hyra. Gillar att följa utvecklingen i hennes huvud. Hur hennes historia vecklas ut när man får lära känna henne. Hur de runt omkring överraskar henne med sina historier och erfarenheter. Det är inte alltid så enkelt, det där livet.

Hade gärna sett en uppföljare med samma huvudpersoner.

Kommer läsa fler böcker av Ida. Finns några serier! Hurra!!

– eller bara i förklimakteriet?

Har länge tänkt att jag borde läsa mer om klimakteriet och har tre böcker om det. Har bläddrat men inte riktigt läst så nu tog jag tag i det. Känner att jag nått en gräns där jag behöver ta reda på mer.

Den här ger en bra genomgång av utmaningarna och möjliga lösningar. Det som får mig lite tveksam är att hon skriver på Food Pharmacy som jag inte riktigt känner full tillit till då flera av de jag följer är skeptiska (och de är kunniga kring tolkning av forskning etc).

Uppskattar att hon först går igenom livsstilsförändringar, för att sen gå in på hälsokost och sist receptbelagda grejer.

Följer henne även på LinkedIn vilket ger en hel del insikter, framför allt kring hur det här området inte har prioriterats trots mängden människor på jorden (typ hälften) som drabbas av det här.

Rätt intressant att se tillbaka på olika faser i livet när det gäller kommunikation.

• 1974-1981 bodde jag, mamma och pappa i hus med fast telefon (0534-10301 TROR jag numret var). Ringde nog mest min kompis Anna för att fråga om vi skulle leka. När vi på lekis skulle säga våra nummer kunde vi bara varandras! 10211 var deras.
• 1981-1990 bodde jag och mamma i hus där vi hade fast telefon (0534-10979). Brevväxlade inte jättemycket men med några tror jag.
• 1990-1993 när jag bodde i egen lägenhet i Åmål på veckorna var det en hel del pratande i telefon (0532-14102 tror jag mitt nummer var). Minns att jag och Jenny fick ha telefonförbud dagarna före prov…
• 1993-94 när jag gick på folkhögskola i Värnamo och vi hade en gemensam telefon var det mest mamma jag pratade med. Tror vi hade en bestämd tid varje vecka då hon ringde. Skrev mest fysiska brev, men enstaka gånger tror jag att jag pratade med kompisar.
• 1994-95 när jag stack till USA var det i princip bara fysiska brev. Minns att jag skrev när barnen sov middagslur. När postbilen kom var det dagens höjdpunkt för att se om man fått något. Sjukt smidigt var att man kunde lägga sina skrivna brev i lådan och lyfta upp en plastflagga – då plockade brevbäraren med sig breven. Pratade med mamma varannan vecka eller så. I övrigt ringde jag bara en kompis – Jenny, på nyårsafton (runt 12-slaget svensk tid) och de svarade inte utan jag talade in på telefonsvararen. 703-765-0599 var numret och jag kan det bara på engelska inser jag.
• 1995-96 på Skinnskattebergsfolkhögskola fortsatte det med fysiska brev. Nu hade vi en gemensam telefon i huset och jag minns faktiskt inte hur vi ringde ut, kanske i skolbyggnaden. Men även här var det dagens höjdpunkt när posten delades ut.
• 1996 på hösten flyttade jag till Uppsala och fixade återigen egen fast telefon (018-?? men väldigt likt det i Åmål). Pratade sjukt mycket telefon vill jag minnas. Tror att jag fortfarande skrev rätt mycket fysiska brev. Fixade egen telefonsvarare! Nu fick jag min första mejl tror jag. Plus att vi började chatta tror jag.
• 1998 på hösten var vi 5 stycken som delade en lägenhet i centrala Uppsala, med en gemensam telefon och där var det månatlig uppgift att med överstrykningspenna gå igenom vilka nummer man ringt. Det var sällan den var ledig. Tror det var mitt nummer som flyttade dit.  Tror jag att jag fick min första mobiltelefon samma höst, eller om det var 1999. Då dök möjligheten till sms upp. Det var dock inte direkt gratis så man var lite restriktiv med dem, precis som med att ringa från mobilen då även det var riktigt dyrt. Någon gång här dök ICQ upp och vips kunde man chatta med vänner oxå, inte bara mejla eller prata telefon.
• När vi reste i Asien hösten 1999 var det mejl som gällde. Jag minns att jag även hade en sida på nätet där jag kunde skicka sms till mamma. Skrev säkert ett gäng vykort.
• 2000 i juni drog flyttlasset till Stockholm och den fasta telefonen flyttade med (08-7150055). Tror att både jag och Camilla pratade väldigt mycket telefon. Både mobil och fast. Nu kunde man även koppla upp sig via telefonen, och således mejla och chatta. Här någon gång började jag chatta med au-pairbarnen vilket var helt fantastiskt!
• 2002 i augusti flyttade jag till en etta och telefonen följde med, precis som mobilen såklart. Då hade jag även börjat jobba så jag tror att jag hade två mobiler eller kanske bara jobbtelefon.
• 2005 startade vi den här bloggen och där har det skett en del kommunikation i kommentarsfälten (dock inte längre i princip)
• 2007 gick jag med på Facebook och någon gång efter det flyttade en hel del av min kommunikation dit. Särskilt efter att de kom med Messenger.
• 2012 skaffade jag Instagram och där kan man ju kommunicera via kommentarer på inlägg men vid något tillfälle tillkom chat.
• Rätt nyligen (2022-23?) sa vi upp vår fasta telefon och har numera bara mobiltelefoner.  Pratar dock oerhört lite telefon och har flyttat den mesta kommunikationen till olika chatter.

Senaste posten var för 2,5 år sen, för ett halvår senare la jag ner och först i vintras plockade jag upp det. När jag strosade runt på gatorna i Skarpnäck igen. Gillar ändå att göra såna här sammanställningar för jag uppskattar när jag kan läsa tillbaka!

Jag är kvar på level 41 eftersom jag behöver utveckla några eevees (5 av 8 klart). Har typ tagit reda på hur jag gör så jag laddar nog mest mentalt för att bara göra. Har nästan XP för level 43 så det blir nästa grej att spana på hur jag ska göra för att ta mig dit. Lär ta sin lilla tid.

Jag har 114 vänner och 11 ej kompletta specialuppdrag. De flesta av dem kräver att jag slåss mot lite bossar.

Generation 1 – Kanto (151/151): Är sen i slutet av september 2018 komplett!

Generation 2 – Johto (100/100): Tog Heracross i februari 2022.

Generation 3 – Hoenn (132/135): Deoxys 3/4. Torkoal, tropius, relicanth är kvar så fått en.

Generation 4 – Sinnoh (99/106): Fått en..

Generation 5 – Unova (142/147): Fått nio.

Generation 6 – Kalos (56/?): Ökat med sexton.

Alola (50/?): Oklart vad jag hade.

Galar (9/12): Oklart vad jag hade.

Hisui (1/6): Oklart vad jag hade.

Paldea (28/?): Oklart vad jag hade.

I pokedexet finns en översikt på olika specialare man har.

Lite allmänna stats.

En hög med olika typer av medaljer.

Vi får se hur länge jag håller i den här gången.

Tänker rätt mycket på hur saker och ting hänger samman. Beroende, följder och sånt.

Det är en utmaning att vara en sån person för det är så svårt att nå fram, att få gehör. Enklare att bara fokusera i sitt stuprör.

Minns på mitt första jobb i chefsroll där jag kämpade. En ny person började på andra kontoret och på ett styrgruppsmöte där jag lyfte lite saker och som vanligt fick motstånd hörde jag personen i högtalaren. “Jag tror vi ska lyssna på Susanne, hon verkar veta vad hon sysslar med”. Han stod ut ett år.

Har försökt i andra forum – föräldragrupper till exempel men många har fokus på just här och nu, på mitt.

På mitt ett jobb har jag en chef som faktiskt lyssnade, som förstod att jag är bra på att se den större bilden. Hjälper dock inte när de över hen inte förstod.

Min utmaning är att veta när jag ska släppa och gå vidare och när jag faktiskt ska driva. Fått många insikter på de tre olika arbetsplatserna jag haft.

Nu när jag testat på vården lite mer blir det oerhört uppenbart att man verkligen inte ser helheten här. Inte heller kring hemmasittare (som är både skola och vård i kombination oftast, ibland kanske även kommun/socialen). Oerhört illa för människor far så otroligt illa pga detta.

Vi är så rädda att göra fel och vi fokuserar enbart på vår egen lilla del för mer orkar man inte. Fattar att det blir så. MEN vem ska se helheten?

Glasögonen har typ smugit sig på.

• 2019 började jag använda läsglasögon
• 2020 fixade jag terminalglasögon som jag hade lite utmaningar att vänja mig vid men ändå började använda så smått och helt plötsligt hade jag dem hela tiden.
• 2021 blev det progressiva som jag verkligen inte kunde vänja mig vid. De hamnade i ett fodral rätt snabbt. Men sen blev det nästa par 2022 istället.
• 2022 fixade jag rumsprogressiva/terminalglasögon som jag verkligen har gillat! Dock blev de sämre vid skärmen efter ett tag och jag gick tillbaka till att ha mina terminalglasögon istället. Dessa blev istället mina vardagsglasögon så jag kan kolla mobilen etc. Har gått på hundpromenader utan glasögon men då haft svårt att kolla saker på mobilen. Och kameran jag köpte kunde jag knappt använda för att jag inte såg inställningarna…
• 2023 köpte jag bättre läsglasögon och jag gillar dem verkligen men bara när jag läser (eller möjligtvis kolla mobilen).

Nu i sommar har jag börjat gå med glasögon på promenader, så jag bokade tid för att kolla och det har blivit liten försämring så nu slog jag till på ett par progressiva med bättre glas (ser bättre på nära håll). Inför besöket letade jag upp mina progressiva från 2021 och faktiskt så funkar de mycket bra helt plötsligt. Har väl vant mig vid mina rumsprogressiva så det känns inte lika skumt längre. Inser att jag kanske faktiskt hade klarat mig med dessa? Fast kan vara skönt att ha flera oxå. Och de är nog bättre än dessa. Vi får se!

Inser att jag fixat nya par varje år. Undras om det blir nya terminalglas 2025 då?

En post jag började skriva i september när Joel fyllt 13. Nu har Joel fyllt år flera gånger sen dess och haft boken i snart 4 år. Även Simon har blivit tonåring och fått en bok om sina första 13 år.

Områden som i de flesta fall fick egna sidor. Båda barnens fotoböcker var väldigt lika. Sjukt roligt!

• I väntans tider och strax efter födseln
• Nära och kära. Bild på både farmor och mormor med honom i famnen första gången de träffades.
• Krypa, stå och gå
• Födelsedagar
• Julkort – nästan (dvs inte bilden som vann utan någon specialare)
• Aktiviteter
• Resor vi gjort till vinter
• Resor vi gjort till värme
• Besök i Kvibille
• Besök i Ed.
• Att få ett syskon (endast Joel då…)
• Foton från förskola och skola
• Olika fordon på hjul
• Bilder med Raffe
• Blandade skojigheter

Hösten 2019 hade Raffe tassproblem och vi har sen dess ett extra öga på detta för det var så otroligt jobbigt på flera sätt. Härom dagen började han visa tendenser på tassont igen.

Undersökte med pannlampa och lupp men kunde inte se något. Till slut bokade vi en tid hos veterinär på tisdag. Har lokaliserat det till höger framtass, och den trampdyna som är under “ringfingret”. Det verkar inte vara klon för den kan man känna på utan att han reagerar utan just trampdynan.

Håhåjaja.

Insåg att detta kanske är möjligheten att träna honom lite mer på att åka postcykel. Det vore nämligen fantastiskt om han kunde det i normala fall oxå för då kan vi ta lite längre utflykter och gå på andra platser. Har inte orkat ta tag i sån träning men nu så!

Nu har vi varit ute 6 turer med postcykeln. Så länge vi inte möter någon hund går det hur bra som helst och hundmöten får vi väl öva på och framför allt ha ögonen öppna så vi kan anpassa (ta omväg eller stanna). Känns roligt att kunna komma iväg till platser som är lite roligare och enklare att rasta honom på än bara ut på gatan här.

Nu verkar han dessutom väldigt nöjd. Igår visade han dessutom rätt tydligt att han ville upp i korgen igen efter att ha gått en bit.

Jag har under många år (typ sen jag runt 1998 började med ICQ) chattat med olika tjänster. Några nämndes såklart på min kommunikationsöversikt.

• ICQ – började jag med på universitetet om jag minns rätt. Runt 2001 köpte jag en t-shirt med mitt icq-nummer på. Minns inte när jag slutade använda faktiskt.
• Jabber/Trillian – körde vi på jobbet. Jag minns rätt lite men har för mig att en av dem hade pruttljud (bum) och att vi hade väldigt roligt åt det.
• Skype – här kunde man ringa upp! Ascoolt när det kom.
• Messenger – facebookchatten som är väldigt smidig att ha i kontakter med diverse olika.
• HipChat som jag körde via jobbet på Riada som Atlassian sen la ner.
• Slack som jag kört sen slutet av 2014 på Klarna och även rätt många privata forum.
• Hangout som vi kört privat i många år eftersom vi använder Google. Ersattes under 2022-23 av Google Chat.
• Discord som barnen hänger massor på men som jag inte riktigt blir vän med. Den används i flera olika forum jag hänger i.
• Whatsapp tror jag att vi testade vid något tillfälle och nu har jag den med några vänner och forum.
• Sms kan man ju använda för att chatta och jag tror vissa appar kopplar ihop dem (sånt ogillar jag skarpt).
• Teams som jag under mina uppdrag kört hos flera kunder.
• Instagramchat som jag använder hyfsat ofta med personer jag inte har på fejan oftast.
• Snapchat har någon slags chatt som jag ärligt inte riktigt bemästrat. Känner mig mest lost.

Till saken hör att jag nu använder flera parallellt och jag önskar att jag kunde plocka ihop alla funktioner jag gillar i en app.

• Gillar när man kan styra sina notifieringar med lite olika parametrar
• Trådar är ett måste!
• Att kunna nämna eller svara på ett inlägg är smidigt för att få ett sammanhang (trådar är inte alltid det bästa).
• Att kunna nämna andra användare i samma instans trots att de inte är med i just denna chat, och att de inte måste få ett meddelande om detta (funkar i Slack, inte teams). Relevant på arbetsplatser endast skulle jag säga. Eller?
• Uppskattar att kunna göra ett meddelande oläst igen. I många fall får jag nu göra screenshot, och kanske någon påminnelse för att komma ihåg att svara eller kolla.
• Ovärderligt att kunna be programmet påminna mig om ett meddelande vid ett visst tillfälle.
• Schemaläggning av meddelanden ska verkligen inte överskattas. Enormt användbart!

Jag skrollar sociala medier med John i närheten. Får upp en reklam för P3 Historia. De nämner August Strindberg och en till

– Erik Gadd? frågar John och ser ut som ett frågetecken.
– Nä, Edith Piaff svarar jag skrattande.

Denna ständiga utmaning. Skärmtid, speltid etc. Kärt barn har många namn. Vi har under åren testat olika varianter. Minns knappt alla. Några har vi under taggarna skärmtid, speltid här på bloggen.

Är ju intresserad av ämnet så har läst, lyssnat och tagit in en hel del information kring det.

Nu sen något år tillbaka har vi lagt ner och låter alla sköta det själva. Ja, det blir mycket skärmtid. Det blir dock ytterst få bråk om ens några.

Ena barnet sköter skola, extrajobb och träning så verkligen inga konstigheter. Andra barnet har (haft) utmaningar som gjort att det inte alltid funkat att göra andra saker så vi valde att lägga ner fajten även där. I höst går vi in i en ny fas och kanske blir det nya utmaningar kring detta område?

Jag och Simon köpte ju årskort på badhuset i höstas. Nyttjade det fint i typ två månader och sen kom vi aldrig igång igen.

Nu har jag bestämt mig för att försöka konditionsträna lite och med en häl som inte vill få för mycket belastning är simning perfekt. Stack iväg en gång förra veckan, och idag på morgonen var det dags igen.

Kör tidigt på morgonen och det är knappt någon där. Jag har med ett vanligt hänglås med nyckel till omklädningsrummet, och sen ett med kodlås till ett mindre skåp ute i lokalen där jag låser in värdesakerna (känner flera som blivit av med sina bilar pga nycklar i omklädningsrumsskåp – låsta). Kodlås för att slippa ha en nyckel att hålla reda på. Nu när jag inte har med något barn så måste jag dock ha glasögon med ut i simhallen annars klarar jag inte av att se koden (kan i nödfall kisa mig till det men det krävs lite gissning oxå).

Förra veckan var det knappt någon där så jag brydde mig inte om att låsa in utan lät kassen stå under startpallen. Det låg dock och gnagde lite i bakhuvudet så idag bestämde jag mig för att låsa in dem. Så det gjorde jag.

Simmade en kvart ungefär, sen gick jag med glasögonen på glatt till skåpet, vred in rätt kod och öppnade skåpet.

Tomt!! What?

Hm… vänta. Öppnar skåpet ovanför vars lucka oxå var stängd.

Jahapp. Där låg grejerna.

Jaja, jag simmade utan någon oro för grejerna iaf.

Tycker jag har bra rutiner för ekonomi även om det kanske är lite meckigt så i sommar har jag tänkt att jag ska förenkla det hela för mig. Nog bra för i juni gjorde jag tre (minst) missar.

1. Vi har ett konto där avierna för huslånets ränta dras. Trodde jag hade automatiskt överföring till sista juni inlagd men icke. Den slutade i maj, så avin för juni hade status Täckning saknas när jag loggade in en vecka senare. Chattade kundtjänst och de la in den för betalning igen. Jag hade nog kunnat göra det själv men frågade mest om hur man gör när man missat den. Fick säkert någon straffavgift på det men har inte orkat kolla. Den planerade dragningen via autogiro låg dock kvar så efter ytterligare en vecka chattade jag med dem igen och de fick då plocka bort den ursprungliga manuellt.
2. Vi har kreditkort på Coop. Hade lagt in den för betalning i slutet av juni. Vips några dagar in i juli kunde vi inte handla på det. Loggade in. Täckning saknas. Även på räkningskontot saknades det pengar. Suck. Hade räknat fel på något sätt (hittade felet senare i min spreadsheet – blir klurigt när man har saker på autogiro…) så den hade inte betalats. Ändrade datum och betalade så fort det gick (var en fredag och det var först på tisdagen som den kunde betalas..). Loggade en vecka senare in på Coop för att se hur mycket fakturan för nästa månad var. Den stod som betald. Öh? Visar sig att alla fakturor har samma ocr och jag hade betalat den ovan efter brytdatum så systemet trodde att den var betalad. Men det var ju inte hela summan så jag fick lägga in den manuellt för juli nu och se till att jag betalade rätt summa så vi inte får ännu mer ränta och straffavgift…
3. På mitt företag har jag så jag sätter över månadsvis pensionspeng till Avanza. Fick en pappersavi som påminnelse för juni. Blev konfunderad för jag tyckte minsann att jag hade betalat den. Kollade. Visst fasen var den betalad! Hann bli lite upprörd före jag såg att den inte gått till Avanza, utan Trygg Hansa där jag har min företagsförsäkring. Suck. Mejlade till kundtjänst på Trygg Hansa och fick till svar att de hade hittat pengarna och undrade var de kunde sätta in dem. Eftersom jag inte har så bra koll på bokföring fick jag mejla min redovisningskonsult och fråga hur jag skulle bokföra såna här saker.

Skönt att man skapar sig merarbete!

Såg reklam för någon senare bok och vill ju börja i rätt ände.

Tog ett par kapitel innan jag fattade att det fanns två huvudpersoner. Läser ju inte baksidetexten så hade ingen koll och började läsa när jag var lite trött en kväll, så morgonen efter kom jag såklart inte ihåg vad personen hette. Nåja, det löste sig när jag insåg det hela.

En bok om vikten av att prata om saker. Även svåra saker. Våga fråga om det där som du undrar. Det är så lätt att ta på sig motpartens känslor, eller snarare tro att man gör det, medans det faktiskt inte alls är så hen känner/tänker.

Mysig bok där man vill veta hur det löser sig! Kommer läsa mer av Ida helt klart!

Just nu känns det som att idag var flera dagar.

• Klockan ringde 5.45 men då hade jag redan legat och läst en halvtimme eller så
• Strax efter 6 lämnade jag huset och tog mig till Tyresöbadet där jag simmade en kvart ungefär. (Och låste fel skåp…)
• Passade på att tanka lite etanol i bilen för det finns minsann inte överallt.
• Väl hemma igen åt jag frukost och läste lite under tiden. John tog en kortis med Raffe i regn.
• Jag, John och Raffe drog till veterinären för koll av tass. Tog en halvtimme ungefär
• Hemma fixade vi med lite piller till Raffe och smorde in tassen med en mousse vi köpte. Synkade sig så att han även skulle ta sitt fästingpiller just idag (Adtab) plus smärtstillande (Onsior som vi hade hemma efter tidigare vändor)
• Beställde mer Onsior till Raffe eftersom han ska äta i 7 dagar och så mycket hade vi nog inte
• Hade ett par jobbmöten
• Åt lunch (gröt) lite snabbt
• Var med på en grej med Management 3.0-forumet som jag är med i där vi gjorde “Personliga kartor”.
• Fler jobbmöten.
• Bloggade lite och chattade.
• Fixade lite med dukning och grönsaker då John fixade huvudrätten (pasta och köttfärssås).
• Drog sen iväg med postcykel, Raffe och John för att först rasta Raffe och sen förbi Reko 17 på hemvägen.
• Hemma packade jag upp och så ringde en av de som säljer och sa att hen missat ge mig en kasse så jag cyklade tillbaka och hämtade den.
• Efter att jag packat upp så körde jag mitt dagliga pass – den här gången fokus på stretch.

Nu ska vi snart köra kvällis med färska jordgubbar och hallon.

De händer en hel del på en dag inser jag.

Hösten 2018 hojtade en person i vår samfällighet till i vår grupp på fejan att hen hade ett gäng kombucha-svampar om någon ville ha. Jag blev direkt sugen och hämtade en.

Har sen läst en del här och var och det finns såklart lite olika syn på det, inte heller verkar det finnas belägg för att det gör nytta. I vilket fall som helst är det lite lagom enkelt och roligt att fixa med.

Verkar finnas lite olika sätt (fast väldigt lika) att tillverka drycken men jag har kört på det vi fick från vår granne och det funkar bra. Vi har testat lite olika tesmaker och det ger olika resultat. Har även varierat lite med hur många dagar…

1. Ta kombuchasvampen tillsammans med 1 dl vätska från föregående sats i en stor burk (minst 1 liter)
2. Gör 3 dl starkt te
3. Blanda ut teet med 0,75 dl socker (det ska lösas upp ordentligt)
4. Häll på 6 dl kallt vatten
5. Märk burken med vilket te och vilket datum
6. Låt stå i 10 -14 dagar (eller mer)
7. Häll över vätskan (utom 1 dl till nya satsen) i en flaska
8. Förvara sen flaskan i kylen

När svampen delar sig kan man göra två satser! Min delade sig rätt snabbt och jag körde dubbla två gånger, sen gav jag bort den.

Någon la jag dock ner då vi inte riktigt uppskattade drycken och det ändå är en del jobb.

När vi var hos veterinären kunde vi där på plats köpa klorhexidinmoussen. När vi lyfta in Raffe i bagagen på bilen (han åker där) så tänkte John först lägga den där på sidan men vi insåg att då glömmer vi den säkert.

Kommer hem, John hoppar ur bilen och öppnar garaget. Jag ser att hans glasögonfodral ligger kvar och frågar om han ska ha med det hem. Det ska han.

Vi tar ut Raffe och säger att det var ju bra att han slapp gå upp och hämta fodralet senare.

Kommer hem. Tänker att jag ska ge Raffe moussen på tassen direkt.

Hm.. var är moussen?

Ah, den är kvar i bilen. Så det blev ändå en tur till bilen.

Den här posten måste jag bara ha missat att publicera. Det är ett gäng siffror som saknas så misstänker att jag tänkte fixa dem först. Tänker att den ändå är rolig att ha.

Här nedan kommer en sammanfattning av 2016 i siffror. Kontrollfreaket har inte gett upp allt men en del (t ex träningen som inte längre dokumenteras och familjens dag som vi övergivit typ) (2015 inom parentes)

• Antal bilder vi har tagit:  13 828 (11 672)
• Antal bloggposter vi har skrivit: ? (907)
• Antal kommentarer på bloggen: ? (494)
• Antal vuxenböcker Sue har läst:  37 (17)
• Antal barnböcker Sue har läst: 56 (28)
• Antal besök vi har haft på bloggen:   ? (47 244)
• Antal jobbrelaterat John/Sue:
  • Jobbtimmar: (1375/1441)
  • Vabbtimmar: (19/4)
  • Föräldrapenningstimmar: ? (68/150)
  • Semestertimmar: ? (190,3/160)
  • Sjuktimmar: 0/0 (0/0)
• Antal sjuktimmar  till f-kassan:
  • Joel: ? (0 timmar)
  • Simon: ? (27 timmar)
• Antal sydda saker:
  • Vuxen: 0 (0)
  • Barn: 9 (13)
  • Mössor: 5 (7) (+16 tillsammans med Sanna till scouterna)
  • Hemmet: 2 (4)

Tidigare inlägg: 2011, 2012, 2013, 2014, 2015

När man är liten umgås man mest med personer som är lika gamla.

När man blir lite äldre är det med personer som har samma intresse eller gör samma sak eller bor nära, ålder mindre viktigt.

När man har barn umgås man med de som har barn i samma åldrar, eller bor nära, ålder ännu mindre viktigt.

När barnen börjar växa upp inser man hur unga alla är på jobbet, där man bor och hur gamla alla som var barn nyss (men före sina egna barn) nu är. Nu kan man oxå jämföra med hur man själv var i samma ålder som sina barn för man minns den tiden (som ganska nyss dessutom).

När man blir ännu äldre får vi se men jag misstänker att man inte alls är med på att de flesta numera faktiskt är yngre än man själv.

(började på den här posten januari 2012 så det var fint att kunna lägga till fjärde raden nu!)

– vittnesmål från människan bakom uniformen. 

Har helt missat Monas instakonto (tills nu).

Vilka träffande vittnesmål från vardagen som polis. De går verkligen rakt in i hjärtat.

Älskar hur hon visar hur hon tänker och reflekterar före och efter men även under pågående insatser. Hur hon funderar kring kommunikation och bemötande och vilken enorm skillnad det kan få. Hon gör dessa saker varje dag men för många som träffar henne är detta inte vardag så det spelar otroligt stor roll.

Den här borde alla politiker läsa, alla i skolan, alla helt enkelt.

Vi behöver starkare strukturer i samhället, bättre samarbeten och vi behöver titta på helheten och börja agera tidigt, istället för att reagera efteråt.

Här kommer en post från sommaren 2016. Gillade att ha ett sånt där fodral som var plånbok. Minns inte riktigt när jag slutade faktiskt. Nu har jag bara en genomskinlig mojäng som skyddar. Har sällan behov av att ha med plånbok eftersom mobilen kan agera både legitimation och plånbok, även om jag väldigt sällan använder den som det. Kanske istället borde blogga om min plånbok – det vet jag att jag tänkte göra iaf. Tror att den plånboken ersatte den jag sytt själv som till slut gick sönder (om jag minns rätt).

När jag i slutet av mars fick ny jobbtelefon beställde jag ett superbilligt fodral på cdon. Gissade att kvaliteten skulle vara sådär, men det räckte. Det var orange och superfint. Det fanns några fack att ha kort på och ett magnetlås.

Så i maj började den spricka upp lite och jag insåg att det var dags. Mindes att jag sett någon reklam på fejan för ett svenskt bolag som verkade ha bra grejer. Lyckades hitta dem, iDeal of Sweden.

Fanns ett par alternativ för Samsung S7 Edge och jag velade lite. Saknade lite bilder på hur de ser ut från olika håll. Men så beslutade jag mig till sist ändå och la min beställning via Cdon en sen kväll. Två dagar senare kom den i brevlådan (fantastiskt snabbt!).

Den har några riktigt bra genomtänkta delar.

1. Telefonen har ett litet skal som är magnetiskt så det går att ta loss den från själva “plånboken”
2. Skalet som telefonen har är genomtänkt kring knapparna (vilket min billiga variant inte var)
3. Det finns två fack på utsidan där tex sl-kortet passar ypperligt
4. Det finns en öljett så jag kan kroka fast hela härligheten (svinbra när man är vid vatten tex, då telefonen är vattentät men om den sjunker…)
5. Det är en magnetknapp och inte bara lås så det håller lite bättre stängt
6. På insidan finns plats för fyra kort, varav en med genomskinlig plast

Vi hittade ett intressant hus utanför Valdemarsvik. Inte alls åt det hållet vi tänkt oss men vi gillade det så pass att vi tänkte det var lika bra att åka på visning. Visningen var dock på söndag (imorgon) och då jobbar Joel och jag skulle egentligen gått kurs i helgen.

Mejlade med mäklaren som kunde släppa in oss i torsdags. Vi drog iväg före 8 på morgonen och hade några korta stopp och kom fram 10 minuter före utsatt tid.

Otroligt härlig plats. Stort hus (gammalt, orenoverat typ – dvs inga dåliga material att ta bort) med en lummig tomt, flera extra byggnader.

När vi kollat klart drog vi till en närbelägen sjö, och försökte ta oss ner till havsviken vilket visade sig omöjligt på ett enkelt sätt.

Vi käkade lunch i Valdemarsvik och hade sen spanat in glass i Söderköping vilket vi verkligen inte var ensamma om så vi tog en vanlig glass på första bästa stället och drog hemåt tämligen snabbt.

Vi snackade massor i bilen, både om huset och vad vi tänkte kring att eventuellt köpa det, men oxå om annat. Bland annat pratade vi om gubbe i keps bakom ratten – lustigt nog fick vi ett livs levande exempel lite senare.

Det tog en del diskussioner och funderingar kring eventuella kostnader men vi kom fram till att inte vara med i budgivningen. Trist men en bra utflykt!

Började skriva den här 2020 i maj. Det roliga är att vi fortfarande gillar den.

I mars insåg vi att vi ville äta mer ute och att ett litet stormkök är svårt till fyra personer. Så vi kollade upp bärbar grill och hittade en. Vi slog till dagen efter och vi har verkligen inte ångrat oss.

Den är alldeles perfekt i storlek för att klara av ett gäng korvar. Ska man grilla mer saker och till fler personer är det för liten.

• Lätt att diska
• Lätt att sätta ihop
• Går att använda över öppen eld
• Lagom stor/liten att enkelt ta med

Förra året drog Joel igång med Duolingo och peppade mig och Simon att haka på efter ett tag. Vid årsskiftet köpte vi familjeabonnemang så man kan misslyckas så mycket man vill. Typ.

Jag tog mig upp till högsta ligan 2022 och la ner efter det tror jag. När man inte spelar åker man inte ner så jag låg kvar, tror att jag kanske åkte ner en liga. Sen har jag legat kvar där. Det har tagit mer och mer tid och när jag insåg det plus att Simon snackade om att han inte tyckte det var så roligt längre så la jag ner. Fast jag körde några få dagar till för att nå samma antal dagar i rad som förra vändan men då la jag ner att försöka stanna i diamantligan vilket var lite skönt.

207 dagar. Tror jag hade 18 veckor eller mer i diamantligan.

Nu är det någon vecka sen jag la ner och det känns lite skönt faktiskt.

Får se om jag drar igång någon annan gång för jag gillar tanken men inte när det känns som ett måste.

Påbörjade den här posten 2016 – för åtta år sen. Väljer att ha kvar listan som den skrevs då, trots att det numera är lite inaktuellt med dvd:er (väl?) och youtube lär väl kanske nämnas.  Däremot är detta överflöd något jag funderar rätt mycket på. Ingenting tar någonsin slut. Infinite scroll fast på allt.

Tänker lite då och då på hur det var när jag växte upp. Hur saker var då, och hur saker är nu. Det är sjukt stor skillnad. Jämför med när jag var typ 7 och uppåt för innan dess minns jag väldigt lite.

• Vi hade två tv-kanaler. Nu finns det oändligt många, plus alla streamingtjänster. 
• Vi hade ingen fjärrkontroll till tv:n och den var typ 20 tum eller nåt sånt. Nu har vi skärmar överallt och fjärrkontroll till tv och ett gäng andra apparater i dess närhet. 
• Vi hade ingen dator (min granne hade en Vic20 och vi pratade om att köpa en sån men tror inte vi hade råd. Nu har vi hyfsat många i hemmet. 
• Vi hade hemtelefon, alla hade hemtelefon. Det fanns lokalsamtal och riks. Och Televerket. Nu finns mobiltelefoner och väldigt få har hemtelefonen kvar, och man gör väldigt mycket mer än ringer med dem. 
• Internet fanns väl rent tekniskt men det var oerhört avlägset. Testade själv första gången 1995. Man använde uppslagsverk när man ville veta något, eller gick till bibblan och kollade i någon bok. Nu har man internet till det mesta. Utan internet blir man rätt nollställd.  
• Tecknad film var man inte bortskämd med, inte barnprogram heller. Vi hade väl 30-60 minuter på kvällen med barnprogram och sen en kort tecknad film på Gomorron Sverige. Nu finns det tecknat överallt, både på dvd men även online. Finns ju även Barnkanalen med barnprogram på morgonen, och typ hela dagen.
• Tror vi mest åt banan, äpple, päron och apelsin. Sen minns jag att det när jag var tonåring dök upp lite exotiska frukter som vi testade ibland. Alla möjliga och omöjliga frukter finns året runt känns det som. 

Vet inte riktigt hur jag hittade. Inledningsvis var jag på väg att lägga ner. Glad att jag fortsatte läsa för personerna växte på mig.

Intressant att läsa om någon som är i samma ålder exakt som jag och tankar kring hur livet rullat på.

Liten håla, någon som var poppis på den tiden, som stannade kvar. Har tänkt mycket på det där. Vad som gör att man stannar, eller tar sig därifrån. Och de som kommer tillbaka, vad driver dem.

Uppskattar verkligen böcker som inte handlar om 20-åringar som står inför sin huvudrelation utan har levt mer.

Kommer läsa fler böcker i den här serien helt klart! (finns två redan nu)

Tydligen var det 5 år sen vi var där senast så det var verkligen dags. Lyckades få upp barnen i hyfsad tid så vi kom dit lagom till att 10-rundan skulle dra igång. Vi började med de gröna, fortsatte sen till de gröna och vågade oss på både blå och blå+ (7 meter upp). Efter blå+ la jag och Simon ner att gå upp i svårighet och kollade istället på Joel som körde båda röda. Imponerande!

Skönt att våga och att klara av det faktiskt!