Köpte boken för ett år sen typ, via autism.se och sen har det stått i bokhyllan. I morse tog jag ut den och började bläddra lite. Fastnade. Nu har jag läst ut den och jag är glad att jag gjorde det.

Sen boken skrevs har diagnosen Aspergers utgått och ingår i Autismspektrat.

När jag läser reflekterar jag kanske främst utifrån mitt eget perspektiv. Vad känner jag igen, vad är främmande för mig? Hur var det när jag växte upp? Autism ser ut att vara ärftligt och jag tänker att jag känner igen mycket men inte allt. Vi ligger ju alla på en skala när det gäller alla egenskaper – inget är svart eller vitt utan en härligt färgglad blandning!

Uppskattar att Gunilla har delat upp boken i lite olika delar; hennes väg till diagnos, fakta om själva diagnosen, hennes liv från barndom till idag och hur hon lever sitt vuxna liv idag. Blandningen ger insikter och kunskaper.

Lättläst och lätt att ta tills sig informationen.

Första dagen i juni som även är en lördag. Det gick undan med maj och det var mycket sommar, även om början var rätt kall.

Just nu läser jag Chateau under stormande himmel som är andra delen. Den är inte fantastisk men ändå ok. Har dock massa serier där nästa del kommer i juni så längtar och hoppas det blir en bra läsmånad. I bokcirkeln har vi dragit igång med Teal, tillit och transparans som känns intressant. Ser verkligen fram emot diskussionerna kommande träffar då vi än så länge mest nosat på intron. Inte mycket fokus på Motivation av Anna Tebelius Bodin senaste tiden men den tänker jag läsa klart i juni och ge mig på hennes nyaste (Tryggast i rummet).

Just nu tittar jag och John fortsatt på Husdrömmar. Nu är vi på säsong 11 och har inte så många avsnitt kvar. Ska bli lite skönt faktiskt. Fast mest tittar jag på naturen. Wow vilka mästerverk naturen visar upp!

Just nu lyssnar jag ganska mycket på Gräns i P1 och gärna på hundrundor (nu mest i Skarpnäck pga mygg i skogen och då gillar jag att lyssna). Ger så mycket tankar, insikter och förståelse för vad som händer/pågår och hur saker hänger ihop. Gillart!

Just nu njuter jag av att vi börjar kunna bocka av saker. Jag har tagit mina 15 högskolepoäng (kursen är klar), dödsboets aktiviteter stormar framåt (snart är budgivningen klar, bilen ligger på blocket, auktionsfirman har sålt massa saker och avslutspapper är inskickade till en av två banker). Barnens sommarlov börjar om några dagar. Eller ja, Simon checkade vi ut för någon vecka sen när det blev klart med nya skolan vilket släppte en hel del stress även för mig. Sen njuter jag såklart av naturen!

Just nu längtar jag efter lite svalare väder på kvällarna främst (inte kallt men några grader svalare skulle göra sömnen bättre) och att ha storstädat huset (vi planerar att göra det på nationaldagen då alla är här och sommarlovets första dag – bra start tänker vi). Och kanske efter lite mer tid till reflektion över vissa saker.

Just nu tränar jag på med mina 10-min dagligen plus att jag och Simon som några gånger i veckan cyklar ut i nackareservatet och letar kontroller för naturpasset.

Läs liknande hos: Kulturkollo (master), Enligt O, Västmanländskan, Och dagarna går, Lottens bokblogg, Bokdivisionen (Fiktiviteter, Erikas bokprat).

Tidigare: 2024: Jan, feb, mars, april, maj
Samlingsöversikt

Fattar inte var tiden tar vägen riktigt.

Kreativitet

Jag blir galen på det här. Jag får verkligen inte till det. Ska se om jag i sommar kan bryta en del mönster så det lossnar här. Kanske även fundera mer på vad jag faktiskt vill? Funderar på att bjuda in ordet reflektion till andra halvan av året (och tjuvstarta i juni) för jag känner att jag behöver det. Kanske vända upp och ner på något i livet?

Skoj

Apparna på lunchen (connections & when taken) är fortfarande en höjdare. Jag och Simon kör även tyska på Duolingo så vi kan säga några ord på tyska nu. Har känt att det hoppat upp en svårighetsnivå nu.  Vi fick till en trerätters med hela familjen även i maj, även om det återigen var på håret!

Jag och Simon har tagit 21/50 kontroller på naturpasset under tretton rundor!

Hunnit läsa en hel del, både romaner och faktaböcker (egna och bokcirkel). Jag och John kollar vidare på Husdrömmar – just nu säsong 11 så bara några avsnitt kvar.

Har hunnit ett par utefrukostar. En Flatenrunda blev det. Jag och Sanna har både hunnit hundpromenad och föreläsning om stress. En runda med Anna & Tilda, telefon med Sara, Lotta och Linda.

Var på en fysisk träff med Skavet vilket kanske inte kan klassas som skoj men iaf givande.  Åt middag med två “kollegor” från ett av mina uppdrag.

En fixarträff vid Bergholmstorpet där jag fixade lite.

Hälsan

Kör på med mina dagliga 10 minuter. Testar att äta godis en gång i veckan, om jag inte äter får jag spara tillfället och ät fler gånger en annan vecka. Brukar funka och det har nu blivit rätt många morötter och äpplen istället.

Hälsenorna känns verkligen ingenting nu. Kan klämma och trycka hur mycket som helst. Dock känns min vänstra häl en del när jag går mycket under en dag. Min högra arm pirrar återigen lite mer än jag skulle vilja.

Har däremot sovit ok. Värmen påverkar tyvärr.

Allergin är lite mindre nu men inte helt borta.

Ekonomi & boende

Försäljning av hus, bil och grejer är pågående, papper inskickade till en av bankerna. Väldigt skönt!

Vi har börjat diskutera lite kring vad nästa boende faktiskt ska vara (och inte) eftersom vi ännu inte hittat något som lockat så mycket. Kan nog bli intressant att diskutera mer.

Jobb & utbildning

Kursavslut i Stjärnsund där vi redovisade våra uppgifter.

Har avslutat ett uppdrag vilket känns oväntat skönt. Nu blir det lite mer fokus till det andra och sen får jag se hur hösten ser ut. Jag och min frilansarkollega Lisa hängde två dagar på Agila Sverige som gav en hel del tankar och kontakter. Tog mig även till ett event på konsultbyrån Nox där vi simulerade lite kring hållbarhetstänk på företag. Intressant!

Jag har sökt två kurser till hösten då det har gett mersmak. En om prokrastinering och perfektionism och en i Bygg-CAD. Får se om jag kommer in.

Fick en ny kund via Helena. Det kommer inte vara alls mycket men roligt att det är en annan bransch än IT!

Otroligt nöjd med att inte maxa jobbet. Jag har verkligen tagit mig tid att njuta av våren.

Fokus 2024 (kreativitet): januari, februari, mars, april
Tidigare år

Jag har nog alltid gillat serier. Gillar när saker fortsätter. Helt plötsligt har jag insett att jag läst väldigt många olika serier som inte är slut och att hålla reda på när nästa bok kommer kan vara klurigt. Vissa kommer med en ny del per år, andra mycket oftare.

I år har jag haft bra läsflyt – till viss del tack vare en del serier – och har nu börjat ha ett trellokort där jag skriver upp när nästa del kommer. Kanske borde jag även lista de serier där jag ännu inte vet.

Jag kan väl erkänna att listan inte bara innehåller serier. Malins nästa bok är ju fristående tex. Den här listan har varit guld värd när jag läst ut en bok och funderar på vad jag ska läsa nu. Älskar att ha abonnemang på Storytel så att alla dessa nya böcker bara finns där att tanka hem!

• Läste just ut andra delen om slottet i Värmland och kollade upp när nästa del kommer – 10 oktober
• Har precis laddat ner fjärde delen om Seagrove i South Carolina (än så länge ser man inte när nästa del släpps tyvärr)
• Inom två veckor släpps sjunde boken om Clara och den ser jag fram emot såklart
• I mitten av juni kommer sjätte delen om Westerbergs i Ystad och jag tror minsann att det ska komma en i höst oxå.
• I slutet av sommaren kommer åttonde boken om Ängsmark. En serie jag verkligen uppskattar!
• Roksby får ny del i september
• Först i mitten av oktober kommer nästa del i Del av din värld – längtar!
• Nästa del i Ellens val kommer först i november och jag har för mig att serien är på väg att ta slut tyvärr.

En bonus med att göra den här listan är att jag nu kunnat lägga till ännu fler böcker på min lista över serier att ha koll på!

Lite av en transportsträcka vad gäller relationen men den underliggande historien kommer en bit på väg och när boken slutar finns det ett antal trådar som jag absolut vill följa upp.

Gillar att det är ett antal olika personer i den nära gruppen som man får följa och som jag gissar kommer få mer fokus i kommande böcker.

Renoveringen av slottet fortsätter och det finns lite mysterier att grotta i. Dessutom är kommunikation svårt – på flera håll i storyn. Tänk att det ska vara så, även i riktiga livet.

Jag hoppas på lite öppna kort i nästa del så att Andre kan få framstå som lite mer sympatisk och få ihop det med Ellinors vän.

Roligt att Värmland framhävs!

Första gången jag kunde gå på Agila Sverige. Underbart att vara egenföretagare och bara bestämma att själv. Blocka kalendern i god tid och betala. Bara göra. Älskart!

Jag lockade med en frilansarkollega Lisa så vi hade tid att snacka ikapp dessutom.

Älskar det genomtänkta upplägget. Märks att de har itererat många gånger och förbättrat.

Två dagar med middag första kvällen. Rätt slut socialt efter detta och tur att jag tränat upp mig via min kurs.

Fokus på blixttal (10 min), workshops och open space.

Blixttal innebär att det i två olika rum pågår varsitt tal på 10 minuter. De följder klockan exemplariskt och det blir en strid ström av människor som byter rum i pausen på 2 min.

Underbart att få se så många olika talare med olika presentationsteknik och erfarenhet. Wow! Man inser att det verkligen inte bara är tekniken, budskapet eller erfarenheten som spelar roll. Ibland är det något outtalat.

Workshoparna lottades ut till de som anmält sig. Dag 2 fick jag plats på Who am I, och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Tar ett tag att smälta tror jag.

Träffade på en del nya bekantskaper, och ett gäng gamla från nuvarande uppdrag men oxå från tiden som Riada-konsult.

Kanske borde jag hålla ett blixttal nästa år?

Vi har ju kör aktivitetsarmbandet MiFit – eller numera Mi Band tror jag. Senaste uppdateringen när appen bytte från MiFit till Zepp Life så infördes något som hette PAI – Personlig AktivitetsIndikator.

Lite oklart hur algoritmen egentligen funkar men den tar i beaktande; hjärtfrekvens, längd, vikt, kön och ålder. Hjärtfrekvensen är ju det som förändras under en dag och det som ger PAI.

Målet är att ligga över 100 PAI varje dag. För att räkna ut det tar den senaste veckans aktivitet, dvs det är helt ok att ha en rejält soft dag så länge rullande snittet är bra.

Det är indelat i tre nivåer och det är väl här som ålder, vikt, kön och längd kommer in för att ge dessa intervall. Tror att den sen även tar hänsyn till ens senaste aktivitet för att på lång sikt bli bättre och bättre, och då ha högre krav.

Drog igång det här i början av maj förra året och kom efter 7 dagar upp i 100, 3 juni gick jag under 100 och då insåg jag att det här kanske är en bra grej för att faktiskt höja min aktivitetsnivå!

Vid ett tillfälle i våras råkade jag kolla och insåg att jag behövde typ 7 PAI till och klockan var 21. Det blev till att göra burpees (tips från John).

Idag när jag var ute på morgonens Rafferunda insåg jag att jag skulle behöva 24 PAI för att komma upp i 100. Nu efter lunch har jag fått ihop 10. Siktar på en cykelrunda med Simon (de brukar ge rejält med träning) och så får väl dagens 10 min innehålla några pulshöjande övningar helt enkelt.

Den här boken var enda kursboken på Bärkraftigt byggande och boende.

Sjukt tung och tjock bok men ack så intressant. Jag har verkligen inte läst alla sidor men bläddrat och läst mer än jag hade förväntat mig.

Uppskattar hur heltäckande den är, både bred och djup, och övergripande. Imponerande! De har dock itererat ett par gånger då detta är fjärde upplagan.

Den är uppdelad i fyra (+1) huvudkapitel; (Jorden), Sunda hus, Hushållning, Kretslopp, Platsen, som var och ett sen är indelat i fyra delar.

Vill man få förståelse för området och tämligen mycket kunskap är den här boken suverän. Den går in i små detaljer både i det singulära “hushållet” och den större staden.

Gillar att det är två kolumner text, och att det blandas upp med många bilder och skisser för att göra det hela lättare att förstå.

Swish så gick en vecka utan någon kontroll så idag tog vi oss i kragen före middagen och stack iväg. Bra för mig som behövde PAI.

Femtonde rundan och nu börjar det bli samma turer för att komma till de kontroller vi har kvar. Vi snackade om att kanske i sommar packa lunch och dra till de längst bort och ta några, fixa lunch, ta några till. En större utflykt helt enkelt.

Vi pratade oxå om man blir blötast av att gå eller springa i regn (med samma tid, regnkraft, träffyta etc). Ingen fika med idag för det var i väntan på middagen – bara vatten.

Kontroller: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45 ,46, 47, 48, 49, 50

Tänk så fint att få hälsa på i Seagrove för fjärde gången. Älskart!

Man kan säga att det tillkommer en person i den “inre” kretsen och det ger lite utmaningar. Det är verkligen fokus på relationer och kanske lite för mycket att man måste ha någon för att vara lycklig. Fast jag skiter i det. Dras med i hur härligt de har det.

Det tas dock upp olika typer av utmaningar i varje del vilket är ett bra sätt att visa att livet är en helhet. Det innehåller utmaningar och man får ta sig an dem på lite olika sätt beroende på förutsättningar.

Nästan så jag vill bo vid havet och sandstrand faktiskt.

Runda 16! Galet hur många vi faktiskt hunnit ta. Idag tog det 18 minuter att cykla fram till där vi stannade så det tar ju ändå lite tid.

Lagom temperatur idag! Dock svinjobbigt. Postcykel är inte alltid så lättcyklat uppför. Tänker hela tiden att det ger mig mer träning! Och det känns faktiskt som att det gör skillnad. Orkar mer nu än när vi började.

Kontroller: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45 ,46, 47, 48, 49, 50

Vet inte riktigt hur jag hittade den men jag är väldigt glad att jag gjorde det.

Livet blir sällan vad man planerar och här får vi se exempel på när det verkligen är så. Tufft. Fint att få följa flera personer i olika åldrar och med olika utmaningar och hur de kan stötta varandra och genom det i många fall även hjälper sig själva.

Lite av en dröm att få bo och leva på en vacker plats, och dela den med andra.

Det verkar vara första delen i en serie och jag ser verkligen fram emot att följa det här gänget mer. Kan tänka mig att andra än Nora blir huvudpersoner men jag misstänker (och hoppas?) att det ändå blir henne vi får följa mest.

Idag var det dags igen efter middagen. Inte så varmt utan ganska behagligt att trampa runt i Nackareservatet. Det känns att orken blir bättre även om jag var helt slut när jag kom hem. 1h och 20 min tog hela rundan. Vi hade ett väldigt kort fikastopp.

Två kontroller tog vi och det kändes nästan som tur att vi hittade dem för det var på tok för många stigar jämfört med kartan. Exakt samma runda som förra gången cykelmässigt men två andra kontroller så klart.

Sjuttonde rundan och vi har nu gjort hälften! Känns mentalt liiiite tufft att i princip alla ligger rätt långt bort nu. Vi planerar dock att ta en hel hög samtidigt och då göra det till en lunchutflykt och ta med så gör nudlar typ. Vi får se.

Kontroller: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45 ,46, 47, 48, 49, 50

Imorgon tidigt som fan går tåget till Oslo för mig, Joel och Simon. Har spanat väderprognos ett antal dagar nu och det har sett rätt regnigt ut men nu tror vi att det bara är onsdagen som blir regnig och då blir det fokus på museum och kanske åka kollektivtrafik för att få span på stan.

Saker vi har på vår lista

• Tusenfryd!
• Kontiki
• Skriet
• Vigelandsparken

Har några tips på matställen oxå men vi får se. Vi hoppas att vi har packat med det vi behöver och att det blir ett par intressanta dagar. Vi har köpt 3-dagarskort på kollektivtrafiken i Oslo och där ingår en del museum vilket känns smidigt.

Idag skickade jag ett mejl och tackade de som betytt lite extra under de senaste skolkämpiga åren. I höst börjar en ny fas med ny skola så det var dags att säga hej då och vi var borta på själva skolavslutningen så det fick bli mejl.

Givetvis skänkte vi oxå pengar. Den här gången valde jag att ge några olika saker hos Unicef.

• Skolpaket för barn i katastrof
• Elevpaket
• Barn på flykt-paket
• Kärlekspaket
• Lekpaket

Tåget skulle gå 06:02 så vi var uppe i ottan och tog tunnelbanan in. Bara för att tåget skulle vara försenat. Först lite, och sen lite till och först en timme efter utsatt avgång kom vi iväg. I Kristinehamn bytte vi till buss (planerat spårarbete) och vid halv 1 klev vi av bussen och började orientera oss.

Vi ville först ner till vattnet och hittade en restaurang för lunch. Därifrån såg vi Munchmuseumet och bestämde oss för att gå in där. Gratis inträde med Oslo-passet. Häftig byggnad och vi tog oss runt många av utställningsrummen. Besvikna på toppvåningen som skulle ha fik så vi tog hissen ner efter att i alla fall spanat på utsikten.

Tog spårvagn, men på något sätt åt fel håll så vi hoppade av när vi såg en filminspelning (fortfarande vet vi inte vilken film men de spelade in på centralen på onsdagen hörde vi i någon högtalare) och tog sen bussen till Majorstuen där vi bodde.

Checkade in på rummet, packade om lilla ryggan och drog ner på stan igen efter att den här gången testa även tunnelbana. Vi drogs återigen till vattnet för att gå upp på operahuset. Vi gick dock först längre ut på piren och där fanns det en restaurang så vi slog oss ner och delade på en pizza. Otroligt härlig kväll. Efter en sväng upp på taket av operahuset tog vi kollektivtrafiken hem och skärmade oss till sömns.

Tisdagen var enda heldagen i Oslo och då hade vi bestämt oss för att dra några mil söderut till nöjesparken Tusenfryd. Oslopasset gav oss full frihet med kollektivtrafiken. Många skolklasser insåg vi före öppningen men väl inne så var det faktiskt knappt någon kö alls. Vi undrade faktiskt var alla var.

Flera riktigt roliga attraktioner!

• Storm där man började med att backa bakåt – riktigt häftig!
• SpeedMonster som accelererade mycket snabbt och var en skön åktur.
• ThunderCoaster som lät aningens för mycket och var rätt ryckig.
• SpinSpider som bara Joel åkte (flera gånger dessutom)
• SuperSplash som var superhärlig!
• Ekom Nkam som var en sämre version av flumraiden.
• Thors Hammer som var en skickligt gjord 4-d-upplevelse.
• Loopen som var rätt basic men en skön åktur.

Lite ledsna att Dungeon, Ragnarok och baddelen var stängda.

En timme före stängningsdags (10-15 var vi där) var vi nöjda och tog bussen tillbaka till stan. Där insåg vi att om vi tog oss till rummet skulle vi inte komma därifrån igen. Så vi tog spårvagnen till Vigelandsparken och letade upp ett fik där vi njöt av mycket god fika och utsikt. Vilken underbar park!

Sen vandrade vi igenom parken, och tog oss från andra sidan hem med buss (rätt nära). Letade efter sushiställe och det skulle finnas ett på vägen men vi kunde inte hitta det och började fundera på alternativ. Då såg jag på kartan att det faktiskt skulle ligga en i samma byggnad som vi bodde. Mycket riktigt – porten bredvid och vi fattar inte hur vi kunnat missa det första dagen, och på morgonen. Nåja.

Dagen avslutades med sushi, chips, godis och skärm. Helt färdiga.

Enligt väderprognosen skulle det regna hela onsdagen så vi hade packat regnjackor och ett litet paraply. Vi packade ihop oss på morgonen och lämnade rummet i hyfsad tid. Tog oss till centralen för att låsa in packningen. Sen vidare ut till Kontiki-museumet, och Fram-museumet. Strosade igenom rätt snabbt och sen tog vi båten in till stan igen.

Där funderade vi på vad vi skulle göra och såg Nobels fredsprismuseum. Tänkte att man kanske kunde fika där. Barnen spelade schack en halvtimme och jag nyttjade wifi.

Väl klara var vi rätt hungriga och himlen såg mörk ut. Vi hade blivit tipsade om Den glade gris men när foodtrucksen stod där och såg härliga ut valde vi att köpa direkt där. Vi hann äta och planera nästa grej och ta oss dit före regnet kom.

Paradoxmuseumet valde vi och det var kul att knalla runt på även om vi var rätt trötta. Efteråt tog vi oss en kort bit till ett fik för att sen ta oss vidare tillbaka till centralen där vi parkerade oss på ett fik och skärmade och spelade kort tills det var dags att fixa middag och gå på tåget.

Strax efter 22 var vi tillbaka i Stockholm och blev hämtade med bil av John och Raffe. Vi gillar nöjesparker, gröna parker, kollektivtrafik och kanske inte egentligen så mycket museum och vi tyckte 2 nätter var alldeles lagom att vara där.

När vi stod och väntade på maten i onsdags passade jag på att fånga några pokémons. Helt plötsligt började telefonen durra och tjuta, samtidigt som jag hörde samma ljud från folk runt omkring mig.

Tog ett par sekunder att fatta, och se att jag hade ett meddelande på skärmen. Efter en kort stund började även högtalare låta på samma sätt som när Hesa Fredrik testas i Sverige.

Måste erkänna att det gav ganska mycket rysningar. Har givetvis tänkt på terrordåden i Oslo 2011. Plus att drottninggatan såklart finns i färskt minne.

Intressant ändå att de med hjälp av 4G och 5G kan ta över allas telefoner och skicka ut såna här larm.

Gillar det, samtidigt som det skrämmer mig på vissa sätt. Intressant upplevelse iaf.

Ikväll startar Vätternrundan och ikväll är det oxå 21 år sen jag gick i mål efter att ha cyklat de där 30 milen. När det hade gått 10 år skrev jag lite om det. Galet hur det faktiskt har gått 21 år.

Roligt att göra det tillsammans med Sara dessutom. Då hade vi känt varandra i 13 år, nu 34.

30 mil. På cykel. På mindre än ett dygn.

21 år senare åker jag fortfarande förbi Vättern och spanar ut, och funderar på hur tusan det är möjligt att vi lyckades.

28 år gammal. Pannben och en ganska bra grundtränad kropp.

Aldrig varit sugen på att göra det igen. Tjejvättern har jag ju gjort igen, och det finns även halvvättern. Tyvärr är det lite klurigt med cykling och min axel/arm som domnar när jag är fast i cykelställning. Så jag skyller på det och är nöjd med vad jag gjorde då för massa år sen. Nu kan jag ha fokus på annat i livet!

Idag är det 30 år sen jag satte mig på ett plan efter att ha kramat mamma hejdå och flög över atlanten till USA. Ett äventyr jag verkligen längtat efter. Jag hade fixat en familj via “The au-pair magazine” som någon Tage (?) råddade (före internet…). Skulle till Newburyport, strax norr om Boston, i Massachusets.

Förra veckan letade jag upp dagboken för att läsa tillbaka och minnas. Önskar att jag skrivit ännu mer såklart, men det framgick verkligen att jag ganska snabbt kände att det inte var en match mellan mig och familjen. Våndan över att att göra mamman besviken, att inte veta vad jag skulle göra etc. Jobbigt att läsa tillbaka. Att prata med mamma i telefon och inte vilja oroa henne.

Som tur var kände mamman det på sig. Personen som tog hand om barnen när jag kom, kunde stanna längre och jag pratade i telefon med en tjej jag snackat med på folkhögskolan precis före hon slutade (som varit au-pair och denna sommar var tillbaka och hälsade på utan för Washington DC hos sin familj – och jobbade i en annan). Hon sa att jag kunde komma dit, de hade kanske en familj som behövde någon.

Så exakt en vecka efter att jag kom till Boston, satte jag mig på en buss till flygplatsen, tog planet tillbaka till New York där jag efter lite letande hittade plats på ett plan till Dulles Airport utanför DC (fått direktiv om att åka dit för då kunde hon hämta upp mig). Lyssnade på på Nordman på min portabla cd-spelare och spanade på folk på flygplatsen medans jag väntade.

Kollade igenom fotoalbumet förut idag men insåg att jag hade noll bilder på mig själv. Före selfisarnas tid kan man lugnt säga. Kanske återkommer jag med mer från mitt år i USA, så här 30 år senare!

Det är mycket man behöver göra varje dag. Sova, äta (och fixa maten), toabesök, borsta tänder, jobba etc. Sen väljer man ju lite själv kring vissa saker vad man lägger till. Det finns saker som har med barnen att göra, och saker som har med Raffe att göra (fler än de som har med barnen att göra).

Just nu kan jag känna att det är ganska mycket varje dag-grejer. En del för nöjes skull men som kanske ändå blir någon slags måste. Hur förhåller man sig till det? Bara slutar? Accepterar att man vill göra det trots allt?

• Vi kör ett par appar  (Connections, When taken och TimeGuessr) varje dag. Det tar lite tid och kraft. Dock väldigt roligt! Finns några till som vi ibland kör. Är ju något vi gör tillsammans.
• Jag och barnen har lång streak på Duolingo nu så där vill jag köra lite varje dag. Vissa perioder blir det dock väldigt kort. Fast jag är i högsta ligan och vill väldigt gärna stanna kvar där.
• Jag har dragit igång Pokemon Go igen (går mycket lokalt i Skarpnäck pga olika saker).
• Träna mina 10 minuter dagligen som ibland känns lite motigt men alltid väldigt bra efteråt.
• Fyller i formulär varje kväll för både mig och Simon kring lite rutiner.
• Kollar mejl (privat, företaget, uppdrag), sociala medier (facebook, insta), rss:er och sådär.

Vi får se om jag förändrar någon av dessa vanor!

Igår packade vi in hela familjen i bilen och drog på husvisning i Sörmland, utanför Mellösa. Vi hittade fastigheten för någon vecka och sen och vi gillade den. Dessutom på 1h 44 min avstånd vilket verkligen känns överkomligt. Det trista i kråksången var utrop (4,5 mille) som låg långt över vad vi brukar titta på. Vi funderade lite och bestämde oss för att kolla upp om vi skulle kunna få lån för något sånt här. Kanske främst med tanke på framtida fastigheter eftersom vi misstänkte att den här kommer gå för mer.

Mäklaren messade på lördagen och sa att man skulle parkera klokt för det var väldigt många som visat intresse och vägen smal.

Vilken plats! Wow!

Det mesta man kan drömma om naturmässigt.

• Helt tyst
• Sjö på tomten
• Inga grannar att notera
• Berghällar och ängar
• Välvårdade byggnader
• Fin växtlighet (träd, äng, gräsmatta, blommor etc)
• Diverse byggnader utspridda på ställen

Vi strosade runt en timme ungefär, med Raffe (så någon fick stanna med honom utanför byggnaderna) vilket var otroligt härligt!

Det hade lätt gått att flytta in imorgon om inte priset stod emellan.

Det jag kunde känna var dock två saker. Första att det var så klart. Att det bara ska förvaltas. Nästan lite fult att förstöra det på något sätt. Andra var vägen dit. Sista kilometern var väldigt mycket skogsväg och rätt kuperad så att åka där på vintern lockade verkligen inte.

I skrivande stund ligger högsta budet på 6,8 mille (dvs mer än 2 miljoner har det ökat).

Vi käkade god lunch i Flen och tog sen en annan väg hem än dit för att spana på naturen. Pepp på fler visningar faktiskt!

Idag är 19 år sen vi började blogga! Första posten handlade om att vi skulle åka till Spanien. Det finns faktiskt ett antal poster före det, men de är skrivna i efterhand.

Helt ofattbart att jag bloggat så länge. Vilken skatt!

Framför allt är jag glad över allt som handlar om barnen, att kunna hitta gamla poster som jag skrivit där jag inte minns händelsen alls men uppskattar att läsa om dem.

Undrar ibland hur länge jag kommer fortsätta blogga? Det har ju helt klart förändrats under dessa 19 år. Gått i olika vågor med olika fokus. Men sluta, det vill jag nog inte.

I tisdags körde jag utfallshopp som en av övningarna på mitt 10-minuterspass. Körde lite väl hårt för igår (två dagar efter) hade min högra skinka (såklart musklerna inuti egentligen) stora problem med agera utan smärta.

Att jag samtidigt har lite strul med min vänstra häl gör att jag var lite oförmögen att göra pulshöjande aktiviteter.

Tittade på PAI-mätningen på kvällen – 92. Det var bara att inse att jag skulle bryta min över-hundra-streak (sen 3 juni 2023) och det är ok. Nu får jag börja på ny kula när kroppen är redo.

Det är bra med saker som motiverar men det är viktigt att vara lyhörd på kroppen!

På måndag är det 13 månader sen jag klev in på mitt första uppdrag som frilansare. Förstår inte riktigt hur tiden sprungit iväg.

Vilken resa det varit, och är!

Haft ett gäng olika uppdrag, några väldigt korta insatser, några rätt långa. Älskar blandningen! De allra flesta har inneburit Jira i någon form – men inte alla.

Jag har jobbat på tok för mycket 1-2 månader men insåg det och har sen dragit ner. En av anledningarna till att jag vill frilansa är ju att jag ska jobba mindre och få en bättre balans.

Har dessutom samtidigt tagit 15 högskolepoäng! Plus att vi har hanterat ett dödsbo. Plus hemmasittarproblematiken vi dragits med i drygt 3,5 år nu. Livet pågår helt enkelt!

Nu under våren har jag verkligen känt att jag hittat en skön lunk. Ibland lite frustrerande för jag får ju inte alls lika mycket gjort. Samtidigt längtar jag inte efter ledighet. Jag har lyckats baka in vila och återhämtning i min vardag.

Månadens höjdpunkt är verkligen att skicka fakturorna. Att dra in pengar till vårt bolag känns fantastiskt fint. Att jag lyckats bygga upp en buffert som gör att jag inte behöver få panik om uppdragen sinar.

Det är fint att ha ett antal andra frilansare i sitt nätverk där man kan hjälpas åt ibland.

Jag har fått erbjudanden om anställning men har inte alls känt mig lockad av det. Uppskattar att styra min egen tid, att bestämma själv hur jag komptensutvecklar mig, när jag ska vara ledig och annat sånt.

Hur det blir i framtiden har jag ingen aning om. Ibland blir jag lite stressad av att jag egentligen inte vet hur det blir längre fram. Kommer jag få några fler uppdrag? Kommer de jag har att ta slut? Ska jag alltid hålla på med Jira eller ska jag vidga vyerna lite?

I sommar kanske jag ska fundera lite över vad jag själv önskar och vill!

Lyssnar mer och mer på radio märker jag. I köket har jag gärna på radio och då lyssnar jag på det som sänds just då – på P1.

Förra året lyssnade jag på alla sommarprat! Imorgon drar årets gäng igång och jag har gjort en lista för året.

• Byrådet har jag lyssnat på alla säsonger och hoppas det kommer en ny i sommar. Uppskattar verkligen det här perspektivet!
• Grunden till allt var något som sändes 2019. Korta avsnitt (10 min) där varje avsnitt fokuserar på ett grundämne och lite historier kring det. Superintressant!
• Livet vid 2,5 grader som ger insikter i vilken framtid vi kan vara på väg emot. Ger många insikter.
• I hjärnan på Louise Epstein har ofta avsnitt som jag blir nyfiken på och jag gillar hennes rättframma sätt att ställa frågor. Avsnitten är 23 minuter och ofta någon intressant gäst. Gillar! Lyssnar dock inte på alla avsnitt.
• Konflikt och Gräns ger väldigt mycket insikter i hur världen hänger ihop på olika sätt. Otroligt givande! Ger kunskap och insikter på djupet känns det som.
• Vetenskapsradion Klotet, Fatta familjen, Kropp & Själ, Filosofiska rummet och lite liknande “poddar” lyssnar jag på ibland. Lite efter lust och intresse just där och då.

Älskar bredden på de poddar som finns på Sveriges radio och hur de dyker djupare i vår tids svåra frågor.

Sjunde delen om Clara och det känns som en liten gåva när det dyker upp en ny del (med vetskapen om att det finns 40+ delar totalt!).

Som vanligt pågår det en hel del parallella saker och det dyker upp lite ny information om vissa personer som gör det hela intressant.

Känns lite skönt att det inte är så ovisst mellan Clara och Edvard, utan att andra saker kan få vara lite mer spännande. Ett par personer försvinner ur fokus vilket nog är bra. Det är ett brett persongalleri, och en del historik att hålla reda på.

Ibland får jag inte tiden att hänga ihop men väljer att släppa det.

Det slutar med en rejäl cliffhanger. Nästa del släpps 11 juli!

Vi gör ju connections tillsammans nästan varje lunch. Övning ger färdighet säger man ju och det märks att vi tränat oss på att tänka i lite olika banor.

Härom dagen var jag och Simon lite tidiga och hade tre olika teorier så vi tänkte att det skulle bli enkelt. John dök upp och vi började testa.

Gah!

Vi fick one away på alla gissningar. Gissningarna började ta slut.

Vid middagen involverade vi Joel och fick ett område. När han gjort 2-3 ytterligare gissningar lämnade han oss och vi fick helt enkelt låta en av oss klara det (genom att vi andra gissade fel – inte med mening såklart). Alla lyckades dock med två grupper.

Älskar att det kan vara så olika!

Idag la jag upp inlägg nr 5000 på Raffes instagram. Det är svindlande tal och sjukt mycket tid bakom. Är det värt det? Alla dagar i veckan!

Jag började dagen vi fick hem Raffe och det är inte så många dagar jag inte lagt upp något. Det ger mig en annan bild av vårt liv med hund – nämligen Raffes bild av det. Eller, det är det såklart inte men jag inbillar mig ändå att jag tänker efter lite mer kring hur hans perspektiv på sitt liv kan vara.

Jag har även i stunder då hundägarlivet känts mindre bra kunnat se tillbaka på fantastiska stunder och vips är jag med på banan igen och vet varför vi valde hundägarlivet.

Ser fram emot fortsättningen!

Den här gick inte att släppa. Vilken spänning! Känns fint att möta kvinnorna för femte gången och få se vad som händer.

Signe, Iris och Elisabeth – alla har de sin historia med sig. Otroligt olika resor de har gjort och ändå har de kunnat finna varandra och ge den trygghet de behöver i 40-talets Stockholm.

Älskar att få ta del av deras vardag. Hur det kunde vara för 80 år sen (det var ju bara 30 år bort när jag föddes faktiskt) under pågående krig. Det ger så mycket perspektiv. Dessutom krig, hur vardagen ändå var vardag och hur alla anpassade sig efter rådande omständigheter.

Modiga beslut fattar de alla tre den här gången, som påverkar deras privatliv såklart.

Dessutom roligt att få lära sig ett nytt ord (titeln).

Jag hade dock kunnat svära på att det kommit en bok per år men när jag kollar bakåt så kom det ingen 2023. Jag håller dock tummarna hårt för att nästa del kommer nästa år!

Det är bra att ha lite koll på förändringar tänker jag. Ett halvår sen jag senast reflekterade strukturerat kring detta. Den här gången har jag valt att lista dem i ordning – jobbigast först.

1. Brist på energi lider jag av. Ibland kommer små ljusningar och det känns väldigt väldigt bra. När jag listar allt som pågår så kan jag iofs förstå att jag inte har mer ork över. Men ändå!
2. Hälarna har ju spökat bortåt 5 år eller så nu och efter att hälsenorna blivit bra så har min vänstra häl givit sig till känna mer och mer. Så pass att jag bokat tid hos fysioterapeut i veckan. Får se vad domen blir. Väldigt medveten om att det kan bli mer rehab och att det kan ta tid.
3. Höften/ryggen får jag nog fortsätta ha med även om det mest är höften och inte riktigt lika mycket och ofta. Tror mina dagliga 10 minuter gör susen för detta. Jag skulle dock vilja komma igång mer med yinyoga då det verkar ha gjort underverk för detta tidigare.
4. Allergi (ny) har jag insett att jag har. Minst hassel och timotej. Med antihistamin i form av piller och ögondroppar tycker jag ändå att det funkar rätt bra.
5. Synen, ja inte blir den bättre. Dock kanske inte supermycket sämre heller men jag tror att det är dags för ett besök hos optiker igen.
6. Nacken/armen finns där och känns ibland. Misstänker att den blir lite värre av att jag går och fångar Pokémons på Rafferundor…
7. Tröttheten känns som att den blivit bättre. Under våren när det var mycket allergi hade jag som lite hjärndimmetrötthet som jag kunde avhjälpa med powernaps. Misstänker pollenallergin här. Jag har slutat stressa över att jag vaknar, väljer att läsa en stund och brukar kunna somna om efter lite läsning.
8. Rosacea – under kontroll med hjälp av kräm (Soolantra).

Nässelfebern väljer jag att plocka bort för den har verkligen inte påverkat knappt alls – gissar att det hjälper att jag ätit antihistamin. När jag läser i forum som rör klimakteriet så inser jag att det finns de som har det sjukt mycket jobbigare.

Tidigare:
2024: januari
2023: januari, juni
2022: februari, juni
2021: mars, maj, augusti
2020: maj, november

Tyvärr besviken på den här säsongen. Kändes bara som en enda lång transportsträcka.

Nu är det dags för Penelope och Colin, och det blir även fokus på Lady Whistledown då drottningen gett sig tusan på att hon ska få reda på vem det är.

Eftersom det redan i de andra säsongerna varit lite fokus på dessa personer blir det inte så nytt och spännande. Böckerna handlar så mycket om vass dialog och även tankar vilket de inte alls får fram här.

Mest bystar vilket känns sådär.

Jag kommer såklart att sitta bänkad om två år när säsong 4 verkar komma.

Jag har aldrig trott att jag någonsin skulle läsa på högskola/universitet igen. Aldrig.

Sen hittade jag den här kursen, sökte, kom in, valde att gå den och lyckades slutföra alla uppgifter och nu har jag sen ett par veckor tillbaka 15 nya färska högskolepoäng. Oväntat!

Riktigt nöjd och med insikten att det här var otroligt roligt och lärorikt. Så pass kul att jag sökte några kurser till hösten.

Totalt har jag nu 292,5 högskolepoäng enligt antagning.se. När jag pluggade på 90-talet var varje termin 20 poäng har jag för mig och programmet jag läste 160 poäng så de har översatt det till nuvarande sätt.

Inser nu att jag om jag tar kurserna jag sökt i höst (måste givetvis komma in först) så kommer jag upp i 299,5. Ska jag nöja mig då eller se till att komma upp 300?  Vill ju gärna ha mestadels distans så det blir ju lite begränsat urval av kurser.

Frilansare ett år. Funderade lite på de senaste månaderna. Det är verkligen inte många som varit 5 arbetsdagar (vad som nu räknas som arbete?).

• Vi kan börja i januari då jag var ledig första veckan och fjärde var det dags för två kursdagar. 2 fulla veckor.
• I februari var det faktiskt 3 fulla veckor och sen sportlovsdagar i Åre.
• I mars var det kursträff första veckan, Hela spektrat andra, 1 full vecka och sen kom påsken.
• April började med påsk, andra veckan var kursträff, tredje Women in tech så 1 full vecka.
• Maj börjar ju med en ledig dag, andra veckan var det Kristi himmel, 1 full vecka för att sen vara en med kurs och en med Agila Sverige.
• Juni hade nationaldag, Oslo, midsommar och först nu är det 1 full vecka.

Totalt 9 hela jobbveckor!

Vilket underbar förmån att kunna få ha det så.

Kursuppgiften lämnades in 10 maj och jag redovisade muntligt i slutet av maj. Från början hade jag tänkt att göra mycket mer men ibland får man nöja sig.

Många saker var väldigt nyttiga att gå igenom. Genom vår arbetsgrupp som vi skapade i mars för att vi skulle hjälpas åt att gå i mål pratade vi igenom många av punkterna vilket gav ännu djupare insikter.

Presentationen gjorde jag för att visa min egen resa, mina insikter och lite av vad jag lärt mig.

Här ser du min presentation!

Månaderna går så otroligt fort så vips var även juni på väg att ta slut och det var dags att ha vår månatliga trerättersmiddag. Märks att vi gjort detta några gånger nu så det går väldigt smidigt. Svårast är att bestämma vad vi ska göra.

• Fördrink var bubbelvatten, fryst jordgubbe, isbit och någon smultrondricka. Helt ok!
• Förrätten var toast skagen.
• Pasta carbonara fick agera huvudrätt och den blev ovanligt god tyckte vi. Sallad till.
• Till efterrätt hade jag hittat ett glassrecept (3 dl grädde, 3 ägg, 1 dl socker, 100 gr philadelphiaost, vispa och kör i glassmaskin) och så gjorde vi Farbror Joakims blåbärspaj (med lite hallon i). Fantastiskt gott!

Underbar tradition som vi skapat och som alla otroligt nog verkar uppskatta.

– hur svårt kan det va´?

Underbara Anna levererar igen. Den här karamellen har jag sugit på 19 februari då jag började läsa den (antecknar numera när jag läser faktaböcker!). Det vill säga att jag inte har varit superaktiv. Jag har ju alltid en bok i bokcirkeln oxå vilket gör att jag inte så ofta har prioriterat den här boken, utan har spridit ut det under våren. Rätt bra för då har jag läst tillbaka i mina anteckningar före jag börjat läsa igen.

Kommer återvända till både boken och mina anteckningar. Det går inte att läsa snabbt. Man behöver fundera på vad det faktiskt står. Ta in, reflektera och fundera på vad det faktiskt innebär det som står.

Motivation låter ju så enkelt och efter att ha läst och funderat över innehållet i den här boken så känns det åtminstone enklare. Du får en djupare förståelse vad motivation faktiskt är (och inte är), hur man börjar, och hur man upprätthåller den.

Efter förra sommaren då jag verkligen lyssnade på ALLA sommarprat kände jag att jag inte kommer göra det igen. Nu har det gått 10 månader och jag känner mig redo att lyssna massor igen. Jag har ju redan fått lite mer vana på att gå runt och lyssna på saker så det känns kul att få lite sommarprat i högtalaren.

Jag minns dock att en sak som kändes jobbig var att det kom ett nytt avsnitt varje dag vilket inte gav någon tid till att lyssna på annat. Kanske ska jag inte lyssna på alla, eller kanske lyssna fler gånger än på Raffes morgonrunda. Jag har dessutom valt att lyssna med musik i år vilket faktiskt ger en bättre upplevelse, mer tid att reflektera över pratet!

Här är iaf de första jag lyssnat på.

• Hampus Nessvold. Känner ju igen namnet men hade verkligen inte kunnat placera honom. När jag googlade inser jag att det är boken som jag hört mycket om och säkert har lagt till på någon läslista någonstans. Fint sommarprat. Flera gånger känns det lite ytligt bara för att dyka djupt. Skickligt att använda ytan (ofta humor) för att öppna upp och sen få en viktigare effekt när djupet kommer.
• Birgitta Ohlson som jag inte haft superkoll på men såklart hört om. Gillat och beundrat det jag sett. Hörde att hon fått cancer men visste inte så mycket mer. Jävlar. Hennes sommarprat täcker högt och lågt, ger tankar om mig själv och livet, om det som vi ser pågår i vårt land, i världen just nu – hur demokratin backar. När den eventuella framtida katten ska döpas till Birgitta enligt dottern,  brister det och tårarna trillar. Livet är långt ifrån rättvist.
• Ellen Krauss som jag inte hade koll på alls men jag har helt klart hört hennes låtar inser jag när hon spelar minst en av dem. Får tårar i ögonen när hon berättar hur fint hennes föräldrar agerat när hon kommit ut. Tänk att någon som föddes år 2000 fortfarande behöver känna skam över att älska någon av samma kön. Att behöva fundera på om har fel kön. Varför är inte våra roller bredare? Lyssningsvärt!
• Joakim Paasikivi med fokus på Ukraina men kanske främst krig. Att det inte är så långt bort som vi ibland tror i Sverige. Varken geografiskt eller historiskt. Hur gränser förflyttas, både våra egna och länders (fysiskt och politiskt). Värt att fundera över.
• Lasse Berg pratar om lycka och djupaste sorg, och hur kort steget mellan dem kan vara. Han blandar fint mellan det privata, och den större verkligheten och hur han under sina år som journalist ser skillnader. Hur han ändå tror på vår mänskliga förmåga att hjälpa varandra för att kunna hantera klimatkrisen!
• Vivi Wallin delar med sig av sitt liv och tankar kring det. Har under vissa perioder haft lite koll på ett av hennes konton Mammasanningar och uppskattat men sen tappat bort. Hennes prat om att växa upp med en ensamstående mamma väcker en del tankar med mig. Bra tankar om förändring i steg och inte helomvändning.

Listan för 2024

Jag har ju haft läsande som ett mål/fokus under rätt många år. Jag älskar böcker, och jag älskar att läsa dem. Både att drömma sig bort i andras “verkligheter” och att få mer kunskap och insikter. Och att bara bläddra i dem!

Förra våren läste jag rekordmycket och landade på 37 böcker första halvåret. I år tänkte jag att det inte skulle bli så mycket då jag bara läste 3 böcker i januari. Sen lossnade det i februari och jag läste 10 böcker – någon slags månadsrekord tror jag. Tackar Westerbergs för det. 40 böcker har jag hunnit läsa under första halvåret!

Ser flera faktorer som gör att jag läser mer. Dels har jag bokcirkeln även om det går sakta framåt där ger det mig läsfokus (och faktiskt 2 böcker på listan i vår), och dels har jag hittat ett flertal serier jag gillar och som jag känner mig trygg i att det är en bra läsupplevelse. Då blir det ännu enklare att prioritera läsning. Jag kan dessutom se på statistiken att sen jag fick min Storytel Reader i november 2020 har jag oftast läst mycket. Det gör böckerna så otroligt lättillgängliga!

Jag har flera påbörjade böcker som jag lagt ner under våren. Tänker att läsning ska vara underhållning och jag vill uppskatta det. Så ingen vits med att fortsätta plåga sig igenom något jag inte uppskattar. En bok jag läst mycket i men inte pärm till pärm är kursboken, så allt syns inte i de där 40 böckerna.

Tänker att jag ska få till lite fler faktaböcker, särskilt nu när jag fått en bättre rutin på att anteckna så att det faktiskt ger mig något. 10 minuter varje dag kanske?

Joel kommer ibland hem efter att vi lagt oss och så var fallet igår. I morse gick jag längre runda med Raffe, Anna och Tilda när John ringer. Han är lite stressad för Joel har just svimmat.

Vi snackar lite, jag snackar med Joel. Han spelade fotboll igår kväll och hade fått en boll på två fingrar på vänstra handen. Inte tänkt så mycket på det igår men hade ont när han vaknade. Gick ner och satte sig vid köksbordet och snackade med John om dem. De klämde och kände och vips svartnade det.

Jag kom hem en stund senare och då stod de i kö till 1177. Vi pratade med dem och de nappade på svimningen och tyckte vi skulle åka till barnakuten på SÖS direkt. Så jag och Joel packade lite saker och drog dit. De var lite fundersamma över varför vi hänvisats dit och snackade med närakuten så vi tog oss dit istället.

Där var det kö. Vi tog könummer 12.14 och drygt 3 timmar senare var vi på väg hem. Då hade vi suttit ute och fikat, ätit lite lunch på Subway och sen travat runt inne och träffat läkare, röntgenperson, sköterska (?), sköterska. Inget brutet bara svullet så han fick någon mojäng som håller ihop fingrarna.

Svimningen berodde nog på lång (186), inte ätit och smärta.

Och alldeles gratis! Känns fint att betala skatt måste jag säga.